Logotyp på utskrifter

Yrkeslyftet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGislaved Näringsliv AB
KontaktpersonMonica Strannabjer
E-postmonica@gna.se
Telefonnummer0371-819 42
Beviljat ESF-stöd5 169 515 kr
Total projektbudget5 169 515 kr
Projektperiod2012-01-16 till 2014-06-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Yrkeslyftet är en kompetensutvecklingsmodell för fast anställd personal inom små- och medelstora företag som bygger på enskilda intervjuer med företag och IF Metall, diskussioner i workshops, seminarier, där vi har fått bekräftat behoven. Speciellt småföretag har problem med att frigöra resurser pga rädsla att förlora kunder och därmed försörjning. Dessutom är attityden fortfarande att vi lär oss av varandra, så vi behöver ingen utbildning. Karriärmöjligheter inom företaget tar många år och den senaste tekniken används inte effektivt, då man förmedlar gammal erfarenhet. Här tar Yrkeslyftet fram korta YH –utbildningar som blir naturliga karriärvägar inom företagen. I utbildningen genomförs en lärande i arbete period, där studenterna tillämpar teorin på företaget egna produkter/produktionsprocesser och där det blir resultat direkt efter studietiden för både student som företag. En långsiktig attitydförändring hos företagsledning och anställda inför utbildning är väsentlig!

Bakgrund

Kompetensmodell
Projektidén är att skapa en modell för kompetenshöjning för små och medelstora företag som kommer att leda till en kontinuerlig utbildning av de anställda. Förhoppningen är även att modellen sprids och används i andra delar av landet. Eftersom modellen är anpassad efter företagens behov (snabb, praktisk, organiserad och hög utbildningsnivå) finns det goda möjligheter för att modellen sprids.

Projektet är en modell för hur man väljer ut personal till utbildning och hur man kan organisera en utbildningssatsning utan att företagen förlora i produktion, och hur man sedan snabbt kan ta tillvara deras kunskap på företagen.

Utifrån de kraven, som företagen har, ska man i projektet arbeta med:
• att organisera arbetsplatserna och visa på hur man kan organisera för att möjliggöra kompetenslyft
• att välja ut deltagande personal med hjälp av ett psykologitest
• att planera och genomföra fyra utbildningar anpassade till efterfrågade kompetenser
• arbeta med kortare YH-utbildningar med mycket praktisk utbildning förlagd på företagen. På det här viset kommer den nya kunskapen företagen till nytta snabbt och konkret.
• att förändra attityder om att kompetensutveckling är utdragna och kostsamma samt leder till förlust i produktivitet.

Kompetensmodellen bli hållbar efter att man först ha utbildat en grupp fast anställda som har lägre än gymnasieutbildning och som inte har möjlighet att söka in till YH-utbildningar av den anledningen och behöver ekonomiskt stöd för att köpa sig in på platser på utbildningen. Efter att denna specifika målgrupp har genomgått utbildningen kommer modellen att vara brukbar i både högkonjuktur som lågkonjuktur. Under högkonjunktur tar man in ny personal på operatörs/underhållsteknikernivå och under lågkonjunktur har man personal inom företag att sätta in.

Det är viktigt att de studerande får mer kunskaper om maskinen för att effektivt kunna använda den och för att ha möjlighet att ta mer avancerade ordrar, som företagen idag får tacka nej till p g a okunskap. Här är de korta 100 hp YH-utbildningarna av vikt, förutom att de skapar flexicurity på arbetsmarknaden för individen så efter genomgången utbildning får godkända elever ett diplom som verifierar deras kunskap. Dessa korta efter näringslivet anpassade utbildningar blir även naturliga yrkesnivåer inom företagen.

I examensarbetet tillämpar den studerande optimeringen på en till tre produkter/produktionsprocesser. Under optimeringen får eleven stöd av maskinleverantörer och teorilärare vid tillämpningen av teorin. Det blir en introduktion in i det nya arbetet. Maskinleverantörernas del är viktig då en kort utbildningsinsats på maskinen sker direkt efter installation av densamma. För att denna kunskap skall kunna behållas krävs att man arbetar med denna maskin utvecklingsmässigt kontinuerligt. Det har framkommit ifrån IF Metall att personal efterfrågar mer kompetens på maskiner. Även om andra tekniker har visats under första undervisningsmodul vid anskaffning, så blir de inte direkt tillämpade och behöver därmed repeteras i ex ett tillämpat LIA.

Bakgrund/problemanalys
Lågkonjunkturen slog hårt mot kommunerna i västra Småland. Kommunerna som tidigare hade haft den lägsta arbetslösheten i Sverige fick nu stora problem med arbetslösheten. Anledning var att en stor del av jobben i regionen finns inom industrin. En industri utsatt för stark konkurrens och med ökade krav på kompetens.

Det blev tydligt under lågkonjunkturen att arbetskraften i regionen är relativt lågt utbildad. Omkring 6-9 % har en mer än treårig eftergymnasial utbildning jämfört med landet i helhet där 23 % har minst 3 årig eftergymnasial utbildning. Av befolkningen har mellan 54-59 % lägre än gymnasiekompetens (3 år) jämfört med landet i övrigt där siffran är 33-43 % (Källa: SCB). I en konkurrensutsatt situation är det viktigt med utbildad och kompetent personal, som kan arbeta med ny teknik och effektivt använda den teknikutveckling, som nyinvesterade maskiner har, för att utveckla och stärka företagens konkurrenskraft.

För SME industriföretag är det dock inte lätt att hänga med i utvecklingen. Man har svårt att undvara personal för utbildning p.g.a. begränsat med tid och resurser. Organisationerna är så pass trimmade att man inte har en möjlighet att undvara personal för utbildning. Det finns även en attityd och tradition av att utbilda sin personal på arbetsplatsen med hjälp av de tidigare anställda. Det är bra med lärande miljöer men problemet är att utbildningen blir ytterst begränsad.

Det som behövs är sammanfattningsvis en utbildning av kvalitet som lär personalen den senaste tekniken på maskinerna och hur man kan nyttja dem effektivare genom optimeringsprojekt på företagens egna produkter är det ena. På så sätt kan man skapa förutsättningar för innovation, effektivisering och utveckling i företagen. Självklart kommer även individerna att stärka sin position på arbetsmarknaden genom en kvalificerad utbildning.

Det andra som behövs är en utbildningssatsning riktad mot företagsledningarna för att förändra attityden och tron om kompetensutvecklingssatsningar: att de inte går att genomföra utan produktionsförlust och för höga kostnader. Det ska ske genom att visa att det går att organisera arbetsplatserna och att YH-utbildningar är ett sätt att utbilda personalen.


Kopplingen till projekt Yrkesåret i Gnosjö
Efter lågkonjunkturen har man sett att arbetslösheten inte har minskat i den utsträckning som man trodde av tidigare erfarenheter. Det beror på en ovilja att anställa yngre, höga krav på kompetens och att man måste vara resurseffektiva så det finns inte plats för nyanställningar. Ett svar på problematiken är projekt Yrkesåret i Gnosjö, som är ett samarbetsprojekt mellan IF Metall, kommunerna och företagen, där man ger unga en lärlingsanställning för att de ska få pröva på att arbeta i industrin.

Under Yrkesåret kommer det att finnas extra personal på företagen och då finns det en möjlighet att skicka iväg en eller två anställda på utbildning. Genom att ge företagen den här chansen till kompetenshöjning kan produktionen bli effektivare och därmed ge större vinster och utrymme för nyanställningar. Genom att personal utbildas och flyttar till mer kvalificerade tjänster lämnas det också utrymme för de unga (som kanske har kommit till företagen genom Yrkesåret) att få fast anställning.

Mobiliseringsfas:
I mobiliseringsfasen ska projektledare tillsammans med företagsledning och representanter för personalen kartlägga behoven och definiera fyra utbildningar som det finns behov av. Redan vid ansökningstillfället vet vi att det finns ett stort behov av kompetensutbildning men i mobiliseringsfasen ska de utbildningar som det är störst behov av definieras. Under mobilisering pilotutbildningen, som är en första testutbildning, planeras för att starta hösten 2012.

Kontakt ska tas med en psykolog som tillsammans med projektledare och ledning undersöker testverktyg som används för att identifiera de anställda som har motivation att gå ifrån montör/operatör/underhållstekniker nivå i en utveckling och i sin tur bidra med utveckling i företagen. Den blir sedan en del i den modell som utvecklas under projektet.

För mer specific genomgång av mobiliseringsfasen se tids- & aktivitetsplan.

Preliminär genomförandefas:

• Projektet kommer att delas upp i fyra kurspaket med olika YH-utbildningar, detta för att möjliggöra kontinuerligt lärande och utvärdering som sker parallellt under projektets gång.
• En av kurserna kommer att genomföras under hösten 2012 som en första pilotkurs.
• Extra stöd kommer att behövas för yrkessvenska och psykologtest. Kontinuerligt för svenskan.
• Utarbeta YH-utbildningar för de tre andra kurspaketen. Vilka det finns behov av ska undersökas under mobiliseringsfasen.
• Strukturera och genomför organisationen på arbetsplatsen genom tids-och aktivitetsplan som fungerar som avtal skola-företag.

Målsättning

Det övergripande målet med projektet är att åstadkomma en strukturomvandling av industrin. I framtiden ska det ses som självklart att industriarbetare erbjuds kompetensutveckling i form YH-utbildningar.

I sin tur leder strukturomvandlingen till att arbetskraften i regionen kommer att ha ökad rörlighet och säkerhet på arbetsmarknaden, d.v.s. Flexicurity (se KOM (2010) 2020 slutlig) då projektet ska leda till kontinuerlig och hållbar kompetensutveckling.

De små och medelstora industriföretagen kommer att märka av en större effektivitet och utveckling på företaget, och på sikt tillväxt. Tillväxten i sig ska leda till minskad arbetslöshet i regionen då man får utrymme att anställa fler.

Slutligen är det sista långsiktiga målet att arbetssituationen på företagen förbättras. Att man genom effektiviseringar och bättre kompetens kan minska stress och andra arbetsmiljö problem som brist på kompetent personal orsakar idag. Detta gör i sig att det ses som mer attraktivt att arbeta på industriföretag.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi ser tillgänglighet som en given och viktig aspekt i projektet. Det är viktigt att alla har möjlighet att få kompetensutveckling och på så sätt blir starkare på arbetsmarknaden.

Det är även viktigt att utbilda och informera om funktionsnedsättningar på arbetsplatserna. Många inser inte idag att funktionsnedsättningar inte per automatik behöver utesluta en person från alla fysiska arbeten. Genom att sprida kunskapen kan man på sikt öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete inom industrin.

Ambitionen är att ingen deltagare i projektet ska känna sig utpekad som ett besvär eller problem p.g.a. sin funktionsnedsättning. I projektorganisationen och bland projektets partners finns det även erfarenhet av att tillgängliggöra utbildningar för olika målgrupper från deras ordinarie verksamhet.

Mobilisering:
Under mobiliseringsfasen kommer en mindre kartläggning av deltagarnas funktionsnedsättningar och handikapp att genomföras i syfte att anpassa utbildningsmaterial och undervisningen. Målet är att alla ska kunna delta i utbildningen oavsett funktionsnedsättning.

Kontakt kommer att tas med processtöd för tillgänglighet för att ge projekt- och utbildningspersonal utbildning i tillgänglighet. Eventuellt kommer även kontakt att tas med ESF-projekt som arbetar med de här frågorna.

Genomförande:
Krav kommer att ställas på utbildningsanordnare att lokaler är handikappsanpassade och att man i utbildningen tar hänsyn till deltagares funktionsnedsättningar. Exempelvis ska mikrofoner alltid användas om det finns en deltagare med nersatt hörsel o.s.v. Kartläggningen från mobiliseringsfasen kommer att ge information om vilka funktionsnedsättningar som ska tas hänsyn till vid upphandling av utbildningarna.

Även det tryckta materialet i projektet ska ta hänsyn till funktionsnedsättningar som finns i deltagargruppen. Lösningar ska finnas för alla och ingen ska behandlas som ett ”problem”. Exempelvis har en stor del av den tänkta målgruppen inte svenska som sitt första språk och/eller har läs/skrivsvårigheter, det kan därför finnas ett behov av inläsning av kurslitteratur för tillgängligheten. Inläsning av kurslitteratur ordnas normalt i den kommunala vuxenutbildningen. Däremot kommer det att behövas en extra resurs i form av lärare i yrkessvenska.

Varje deltagare i utbildningen kommer att få individuell hjälp under den praktiska delen av utbildningen. Eftersom maskinföretagen kommer ut på arbetsplatsen och hjälper varje elev individuellt. Utbildningen blir då anpassat för varje elevs förutsättningar per automatik.

Transnationellt samarbete

Det är viktigt för företagen att de anställda är uppdaterade och känner till den verkliga konkurrenssituationen rent konkret och utbildningsmässigt. Konkret kan vara nya maskiner och tekniker och utbildningsmässigt kan vara vilken kompetensnivå som behövs i framtiden.

Ett transnationellt utbyte kommer att vidga företagarnas visioner och ge dem andra förutsättningar att agera strategiskt i framtiden. Transnationella gästföreläsningar kommer att vara inspirerande inslag i utbildningen för både ledningen och de anställda samt tillför kunskap som saknas i Sverige.

I projektet vill vi även ha kontinuerlig erfarenhetsutbyte med likartade projekt, kompetensutvecklingsföretag och maskinleverantörsföretag. Syftet är att utbyta erfarenheter om strategisk påverkan, utbildningsmetodik, kompetensmodeller, hur man arbetar med kompetensutveckling i företagen osv.

Mobiliseringsfas
Ta fram kontakter från högskolor till utländska forskare som skall föreläsa på workshops och utbildningskurser omkring den nyaste tekniken på området. Tänkbara skolor med kontakter är Lunds Tekniska Högskola och Linköpings Tekniska Högskola exempelvis.

I mobiliseringsfasen ska projektledaren finna partners genom fackliga och företagskontakter samt genom representation på av ESF anordnade partnersök. Målet är att skapa ett samarbete som sträcker sig längre än tillfälliga besök.

Det ska även undersökas om det finns potential för vidare samverkan under och efter projektet.

Samarbetspartners

  • Gislaved Näringsliv AB
  • Gislaveds Gymnasium
  • HÖGSKOLAN PÅ HEMMAPLAN I GGVV-

Kommun

  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Habo
  • Mullsjö
  • Sävsjö
  • Vaggeryd