Logotyp på utskrifter

Vidgad arbetsmarknad Arbete åt alla

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHIA Enheten för hälsa integration och arbete
KontaktpersonSophia Cantby
E-postcns@eksjo.se
Telefonnummer0381-366 21
Beviljat ESF-stöd3 517 969 kr
Total projektbudget8 794 922 kr
Projektperiod2009-11-02 till 2011-10-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektet omfattar 160 unga arbetslösa i alla former av utanförskap från 4 kommuner i bred samverkan. Syftet är att genom individens delaktighet och handlingskraft pröva metoder och vägar till en vidgad arbetsmarknad. Åtgärdernas implementering och långsiktighet skall ges särskild vikt.

Bakgrund

Unga i Jönköpings län som står utanför arbetsmarknaden ökar mer än övriga åldersgrupper. Merparten av de unga arbetslösa är oetablerade på arbetsmarknaden. I april 2009 var 1 694 personer 18-24 år arbetslösa, en ökning med 172 % sedan april 2008, jämfört med arbetslösa 16-64 år, där ökningen var 150 % (antal arbetslösa 16-64 år 8 088). Andelen arbetslösa 18-24 år födda utomlands var 19,3 %.

En studie (Lindblom, A. "Unga vuxna" 2009:2 www.fouviss.se) visar att arbetslösa ungdomar känner sig nervärderade av sin omgivning, får sämre hälsotillstånd, psykiska besvär och negativa förändringar i levnadsvanor, aktiviteter och sociala relationer. Arbete innebär försörjning, rytm i vardagen, struktur i tillvaron samt viss mening i livet. Arbetslöshet är psykiskt påfrestande, stressande och leder till en känsla av att inte ha kontroll på vardagen idag eller överblicka framtiden. Anställningsbar är en vägning mellan individens kapacitet kontra arbetsuppgifternas krav. Unga är konjunkturkänsliga och har det svårare i sämre tider.

Jönköpings län är inte vana vid hög arbetslöshet, den dominerande tillverkningsindustrin har snarare sökt arbetskraft och haft rekryteringsproblem. I längden är det mycket som tyder på att arbetskraftsbrist åter blir verklighet i länet. Det är av vikt att arbetslösa är förberedda för de uppgifter som skall utföras. De arbetslösa är fler unga män än unga kvinnor, beroende på dominansen av tillverkningsindustri och privata företag (där fler män än kvinnor är verksamma).

De unga är inte lika utöver att de saknar arbete och vanligen saknar erfarenhet från arbetsplatser. De har olika behov, en del saknar gymnasiekompetens, en del har bristfällig gymnasieutbildning, andra har en utbildning som saknar relevans på arbetsmarknaden, eller inom ett område som de inte vill eller kan arbeta inom. Några saknar körkort andra har svårigheter kring förberedelse för arbetsplatsens behov eller kultur. Några har en funktionsnedsättning som inte har kunnat kompenseras i förhållande till arbetsuppgifter. Andra har en komplex och sammansatt problematik.

Alla har någon form av arbetsförmåga och ska ha möjlighet att arbeta 100 %, av sin egen förmåga. Unga i utanförskap är en tillgång för arbetsmarknaden som samhället inte har råd att avstå ifrån.

I länet finns erfarenheter av att såväl arbetslöshet som företagande går i arv. Ett mönster som är möjligt att ta till vara eller bryta, vända positivt. Vi påverkas säkert även av att leva i det företagsvänliga klimat som råder i våra trakter.

I målgruppen finns ett antal entreprenörer som antingen själva eller tillsammans med rätt handledning, råd och stöd kan skapa sin egen försörjning hållbar över tiden. Entreprenörskap är inte enbart en beteckning för den som ska starta ett företag utan snarare personer som är handlingskraftiga och tar tag i sin situation om de får rätt förutsättningar. Projektet skall medverka till att ge dem verktyg och vägar som når arbetsgivare i olika skepnader. I dagsläget matchas inte uppgifter som behöver göras med personer som behöver arbete, det finns helt enkelt inte någon arbets/uppdragsgivare. Projektet vill med utgångspunkt från detta vidga arbetsmarknaden.

I vår internationaliserade värld är det viktigt att de arbetsuppgifter som är geografiskt bundna till den plats vi lever och verkar på, t.ex. service kan utföras på ett korrekt och kvalitetsmässigt bra sätt. Uppgifter som enskilda idag gör själva men är beredda att betala för att någon annan gör. Avlastningen gör att folkhälsa och den allmänna livskvaliteten ökar hos de som har arbete, samtidigt som ökade antal arbetstillfällen ökar möjligheten till egen försörjning.

I förprojekteringen har en rad myndigheter och organisationer träffats, funderat, diskuterat och haft överläggningar kring situationen med arbetslöshet men också den ökade arbetsbelastningen för de som har arbete. Situationen på arbetsplatserna inom såväl privat som offentlig verksamhet och organisationer är sådan att vissa uppgifter t.ex. serviceuppgifter kring samlingsplatser, fikarum, konferens/möteslokaler och bilar blir åsidosatta (företagsnära tjänster).

Enskilda anställda har efter en lång arbetsdag uppgifter som ibland skulle kunna utföras av andra inte bara hushållsnära tjänster i lagens mening utan också andra uppgifter som enskilda är beredda att betala för t.ex. städning av bilen i samband med tvätt på macken. Återanvändning av idrottsutrustning i samarbete med en lokal sporthandlare är ett annat koncept som antingen övertas med personal (våra deltagare) eller att de bildar ett bolag (franchise eller form avgörs i samråd med berörda och skattemyndighet samt rådgivare kring nyföretagande). Ytterligare uppgifter skall identifieras i projektet och utarbetas tillsammans med deltagarna. Arbetsuppgifterna, service är geografiskt bundna till närmiljön och många gånger av generell natur som lättast lärs genom att pröva på plats, varför de passar flera av de aktuella i projektets målgrupp.

Ett annat utvecklingsområde som har utkristalliserats i förprojekteringen är att företag, ledare och anställda inte har tillräcklig information om hjälpmedel och stöd samt vilka fördelar det är att ha en anställd med funktionsnedsättning. En person som är funktionshindrad i en arbetsuppgift eller arbetsmiljö är inte funktionshindrad i en annan. Många gånger är det fråga om attityder hos såväl ledning, arbetskamrater och ibland även hos personen själv. Förprojekteringen visar på behov av att påverka situation och attityder. En genomarbetad dokumenterad metod för introduktion och motivation av arbetsplatsen, företaget, dess ledare och anställda som saknas idag kommer att utarbetas under projekttiden.

Den socioekonomiska kalkyl som genomförts i förprojekteringen visar att målgruppen kostar samhället minst 70 000 kr per år per person dvs för alla 160 personerna under projekttiden 22 400 000. De planerade åtgärderna budgeteras till 56 000 kr per deltagare under projekttiden. Den totala åtgärdsbudgeten om drygt 9 miljoner innebär att om 56 av de 160 personerna (dvs 35 %) får en stadigvarande egen försörjning så är projektet lönsamt ekonomiskt redan vid projekttidens slut. Framförallt kommunen (8 miljoner 42 %), försäkringskassan (6 miljoner 26 %) och landstinget (5 milj 20 %) är stora kostnadsbärare. Många av personerna i målgruppen kan vara storkonsumenter av vård i det tysta. Besök hos vårdcentraler, distriktssköterskor, ungdomsmottagningar, diffusa smärtor, öppenvårdspsykiatri etc. 50 besök eller fler per halvår inom sjukvården i regel för varierande men diffusa besvär är inte ovanligt. Arbetsförmedlingens kostnader (2 miljoner 9 %) för målgruppen är lägre främst beroende på att målgruppen inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Förprojekteringens beskrivning överensstämmer med socialfondens problembild och har funnit behov av utveckling för unga kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden, åtgärder för personer med utländsk bakgrund, samt återgång för personer varit långtidssjukskrivna att arbeta och nå självförsörjning utifrån sina egna förutsättningar och att åtgärder skall utgå från de enskildas egen kompetens.

Förprojekteringen bekräftar prioriteringarna i länets RUP, regionala utvecklingsprogram, satsa på mångfald och delaktighet, ta tillvara personer i utanförskap, verka för ökad jämställdhet på arbetsplatserna, motverka diskriminering, öka integrering, matcha sökanden med företagens behov samt ökat entreprenörskap. Regionförbundets RUP uppföljning maj 2009 pekar på att pensionsavgångar, färre unga som kommer ut i arbetslivet och allt högre krav på arbetskraftens kompetens kommer att öka skillnaden mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Syfte

Syftet med projektet är att genom individens delaktighet och egen handlingskraft (empowerment) pröva olika metoder och vägar ut till en vidgad arbetsmarknad, öka antalet arbetstillfällen och finna nya marknader.
Individens förutsättningar att hitta och behålla ett arbete skall stärkas.
Företags, myndigheters och organisationers möjligheter att anställa skall underlättas genom att en metod för introduktion och kompetensutveckling för mottagande på arbetsplatser utarbetas och prövas i praktiken.
Genom att pröva behov och betalvilja för olika företagsnära eller myndighetsnära tjänster och bevisa nyttan, den kommersiella potentialen för uppgiften, kommer berörda individer att stärka självkänsla och egen kraft för försörjning och arbete.
Avsikten är att genom flexibilitet investera i människor och människors idéer, ta till vara företagens potential och behov av arbetskraft samt att medverka till att de som har potential till eget företagande får den vägledning, råd och stöd som behövs. På så sätt skall olika innovativa former för eget arbete och försörjning utvecklas. Syftet är att öka ungas livskvalitet genom egen försörjning, minskat ohälsotal och minskat försörjningsstöd som följd.
De tre delarna individen, uppgifter på arbetsmarknaden samt företagens medverkan skall ge verksamheten bärkraft över tiden dvs. implementering och långsiktighet i åtgärderna skall ges särskild vikt.

Målsättning

Själva målet med projektet är att fler unga ska ha arbete med egen försörjning och att verksamheten skall bära över tiden.
100 % av deltagarna i projektet skall få nya erfarenheter och öka sin självständighet och känna meningsfullhet.
160 personer skall i snitt delta 12 månader i projektet. Någon kommer att samma dag eller vecka få ett arbete eller praktik några kommer att följa projektet över en längre tid. Maxtid för en enskild person är 20 månader.

62,5 % (100 personer) skall ha egen försörjning utifrån sin arbetsförmåga (10 - 100 % arbetsförmåga), vid projektets slut har:
1. 18,75 % (30 personer) påbörjat egen verksamhet (eget företag, företag tillsammans m.m.)
2. 18,75 % (30 personer) anställning med privat, offentlig eller organisation som arbetsgivare
3. 12,5 % (20 personer) påbörjat kompletterande utbildning
4. 12,5 % (20 personer) ingår i kommmunalt anordnad arbetsmarknadsåtgärd

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning är en del av målgruppen för projektet och skall delta i projektet på likvärdiga villkor. Särskilt skall vid anställning uppmärksammas de möjligheter till kompensation genom hjälpmedel, samhällets stöd, arbetsbiträde och anställningsstöd som finns tillgängligt när behov finns av detta. En del i projektet är att medvetandegöra och dokumentera (bla. för spridning till andra) en metod för integrering och introduktion av personer med funktionsnedsättning på en arbetsplats. Vi kommer att i varje del av genomförandet att analysera och vidta åtgärder så insatser och delar är tillgängliga såväl fysiskt (ta sig till och från samt fungera i arbetssituationen), verksamhet (bemötande, förståelse och kunskap så att alla är delaktiga), kommunikativ (de hjälpmedel som behövs för att underlätta kommunikationen för alla, teckentolkning, teleslinga, akustik samt intranät och datorprogram m.m.), informativ (information utformad så alla kan tillgodogöra sig den, ord, skrift bild m.m.)
Vid rekrytering av personal, konsulter och deltagare i projektet skall analyseras om personer med funktionsnedsättning kan beredas plats på olika funktioner i projektet.

Jämställdhetsintegrering

Arbetsmarknaden i regionen, riket och länet är könsuppdelad merparten män jobbar i privat sektor och tillverkningsindustrin, kvinnor jobbar både i offentlig och privat sektor. I arbetskraften var år 2007 av kvinnorna 81 % och 85 % av männen (en minskning från år 1990 då 83 % av kvinnorna kunde arbeta och män 88 %). Män arbetar heltid 89 % år 2007 och motsvarande för kvinnor 56 %. Fler kvinnor än män är behöriga till gymnasiestudier 90 % (män 86) och högskola 92 % av kvinnorna och 88 % av männen. Högre andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning.
Behoven av arbete i målgruppen unga i utanförskap styrs inte av kön, även om unga män för närvarande dominerar bland de arbetslösa, troligen beroende på att tillverkningsindustrin drabbats hårdare av varsel än offentlig sektor. Innan varslen 2008 var lika stor andel män som kvinnor arbetslösa. Arbetslösheten i länet är fortfarande lägre än riket i övrigt. Andelen egna företagare är lägre bland kvinnor. Länsstyrelserna har gjort en rangordning av kommunerna i riket där Jönköping och Värnamo är de enda kommunerna i länet som hör till de bäst jämställda. Eksjö är varken eller och Vetlanda hör till de sämst jämställda.
I målgruppen är skillnaden i ohälsotal markant mellan män och kvinnor, kvinnors ohälsotal är högre, i såväl riket, regionen, länet som de aktuella kommunerna. Fler kvinnor än män är långtidssjukskrivna och förtidspensionerade, dock är anmälda arbetsskador något lägre bland kvinnor än män. Andelen arbetssökande var 2007 lägre bland kvinnor än män. Färre kvinnor än män pendlar till sitt arbete i länet, dock är nettopendlingen högre för kvinnor i Jönköping, Eksjö och Värnamo.
Kvinnor såväl som män kommer att utifrån sina egna behov och förutsättningar att ta del av projektets insatser. Bland deltagarna fördelar sig sjukskrivna 65 % kvinnor och 35 % män. Psykisk ohälsa ökar hos ungdomar och framförallt hos unga kvinnor. I dag ställs hård press på att vi ska lyckas på alla plan, arbetsliv och privatliv. Vi ser ofta unga tjejer som inte mäktar med de dolda krav som finns i dagens samhälle. Vi ser också en ökning av olika typer av neuropsykiatriska diagnoser hos ungdomar.
Bland de 20 deltagarna med aktivitetsersättning från försäkringskassan (Eksjö) beräknas 60 % vara killar och 40 % tjejer. Deltagarna från Jönköpings kommun 15 personer liksom Eksjö kommun 20 personer beräknas vara 50/50. Från Värnamo kommun fördelar sig 7 killar och 3 tjejer. Finanskrisen i vår region har drabbat de mer klassiska manliga yrkena, t.ex. industriarbeten, byggare m.m. Tjejerna arbetar i högre utsträckning inom vård, barnomsorg och i serviceyrken som olika typer av affärer som ännu inte påverkats av krisen. Total könsfördelning bland projektets deltagare 60 % män och 40 % kvinnor beroende på hur könsfördelningen bland arbetslösa i målgruppen ser ut (i åldern 18-24 år är 36 % kvinnor och 64 % män arbetslösa).
I förprojekteringen har såväl män som kvinnor från myndigheter och organisationer medverkat i alla delar. Vi har haft överläggning med länsstyrelsens jämställdhetsstrateg för att identifiera vilka strukturella jämställdhetsfrågor som är särskilt aktuella att uppmärksamma i projektet och länet.
Projektet skall arbeta utifrån metoden om jämställdhetsintegrering och har en viktig uppgift att erbjuda både kvinnor och män (utifrån de enskildas förutsättningar intresse och behov) insatser som bidrar till att öka anställbarhet, arbete och egen försörjning. En del i projektet blir att visa på de möjligheter som finns till arbete i länet. Kvinnors lägre sysselsättningsgrad i länet skall uppmärksammas och i möjligaste mån motverkas. Projektets målsättningar om att öka makt och inflytande ska bidra till att såväl de arbetslösa, aktörerna i projektet och företagen visar på villkor som underlättar för båda könens egen försörjning. Såväl mäns som kvinnors kunskaper, erfarenheter och värderingar skall tas tillvara. I alla delar av projektet såväl i handledning, konsulter och beslut skall båda könen vara representerade. I utvärderingen skall uppmärksammas projektets insatser när det gäller jämställdhet. Löner och förmåner som utgår i projektet skall uppmärksamma jämställdhetsaspekter. Tillsammans med deltagarna och samverkansparter i projektet skall analyseras och uppmärksammas vad som kan vara könsbundet i projektets genomförande, t.ex. olika arbetsuppgifter, val efter intresse, kunskap och behov, inte kön. Analysen och utvärderingen skall ligga till grund för olika åtgärder och prioriteringar under arbetets gång. Frågor som ska ställas i projektgruppen och utvärderingen är, behandlas män och kvinnor lika av de professionella i projektet, arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänsten när det gäller bemötande, insatser och åtgärder? Ställs samma krav på män och kvinnor? Är resursfördelning den samma? Vi ska också ställa oss frågor kring arbetsroll kontra familjeroll och om det är det skillnad på hur män och kvinnor upplever ett utanförskap?

Transnationellt samarbete

Norges NAV kontor liksom Holland är förebild - men allstrar inga kostnader i nuläget.

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • Arbetsmarknadsenheten
  • ARBETSMARKNADSENHETEN
  • Arbetsmarknadsområde Nässjö
  • Försäkringskassan i Vetlanda
  • Försäkringskassan Jönköping
  • HIA Enheten för hälsa integration och arbete
  • Höglandets sjukvårdsområde
  • Regionförbundet Jönköpings län
  • Samhällsintegrerad Daglig Verk
  • Socialförvaltningen
  • Socialtjänsten

Samarbetspartners

  • Arbetskraft Syd
  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • Arbetsmarknadsenheten
  • ARBETSMARKNADSENHETEN
  • Arbetsmarknadsområde Nässjö
  • Atrium
  • Försäkringskassan i Vetlanda
  • Försäkringskassan Jönköping
  • Förv Lärande och arbete
  • HIA Enheten för hälsa integration och arbete
  • Höglandets sjukvårdsområde
  • Kommunstyrelsen
  • LO Jönköping
  • Regionförbundet Jönköpings län
  • Samhällsintegrerad Daglig Verk
  • Shell
  • Socialtjänsten

Kommun

  • Eksjö
  • Hultsfred
  • Jönköping
  • Vetlanda
  • Värnamo