Logotyp på utskrifter

Vägar till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning - En validering

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet Jönköpings län
KontaktpersonIréne Linddahl
E-postirene.linddahl@regionjonkoping.se
Telefonnummer036-105632
Beviljat ESF-stöd402 498 kr
Total projektbudget402 498 kr
Projektperiod2014-01-06 till 2014-12-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektet vänder sig till personer med psykisk funktionsnedsättning och som står utanför arbetsmarknaden. Två kommuner i Jönköpings län deltar i förstudien. Det övergripande målet är att validera om kombinationen av självskattningsinstrumentet Dialog om arbetsförmåga (DOA) tillsammans med metoden Individual Placement Support ökar möjligheter för målgruppen att komma in i hållbart arbete. Projektmålen avser att besvara om klientens självskattning med DOA bidrar till ökad kännedom egen arbetsförmåga, om dennes självkännedom om egen arbetsförmåga bidrar till målinriktade val och matchning mot arbetsområde på arbetsmarknaden, hur klienten ser på sin delaktighet i rehab.processen samt om och hur uppfattning om egen arbetsförmåga förändras före och efter påbörjat arbete. Förprojektet stöder arbetslinjen, därigenom skapas mervärde för hela samhället eftersom individen får möjlighet till egen försörjning. I senare större genomförandeprojekt planeras även hälsoekonomiska analyser.

Bakgrund

Målgrupp i detta förprojekt är personer i yrkesverksam ålder som ej är delaktiga i arbetslivet pga psykisk funktionsnedsättning. Tidigare studier har visat att arbete, förutom den inkomstbringande effekten, har en viktig psykosocial roll att fylla som kan stimulera till social gemenskap och arbetslust, förutsatt att arbetet är utformat så att individens förutsättningar och vilja tillvaratas på arbetsplatsen (Eriksson, 2004, Allvin, 1997, Castell 1998, Lindberg, Vingård, Josephson & Alfredsson, 2005, Nygren, 2012. I dokument från Regeringskansliet (2011) betonas att alla människors kompetens och vilja att arbeta ska tillvaratas på arbetsmarknaden, samt att förutsättningar måste förbättras för personer med funktionsnedsättning att kunna finna, få och behålla ett arbete. Vidare betonas att om regeringens handikappolitiska mål om jämlika levnadsvillkor ska kunna förverkligas måste berörda parter tillsammans verka för att identifiera och undanröja de hinder som i dag finns på arbetsmarknaden.

Enligt SCB (2013) var 2 054 000 personer utanför arbetskraften 2012 och den vanligaste orsaken till sjukskrivning var psykiatrisk diagnos. I en rapport från Försäkringskassan (2012) gjordes en kartläggning av gruppen anställda och arbetslösa i Sverige med sjukfall som passerat 180 dagar och som startade mellan januari och juni 2010. Av dessa 33 241 personer var 20 559 kvinnor och 12 682 män. Bland de fem vanligaste diagnoserna var drygt en tredjedel personer registrerade med psykiatrisk diagnos. Studier och annan litteratur har visat att personer med psykiska diagnoser möter särskilda svårigheter att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En del orsaker kan vara sjukdomens påverkan på en persons mentala kapacitet såsom svårigheter att koncentera sig, problemlösning, bibehålla motivation och uthållighet över tid samt sårbarhet för stress. Förutom dessa individrelaterade hinder finns begränsande faktorer i samhället där okunskap och fördomar om psykiska funktionsnedsättningar ingår. Ytterligare hindrande faktorer finns inom samhällsstrukturen med ofta slimmade organisationer som inte kan erbjuda arbetsuppgifter som är anpassade till individer med psykiska funktionsnedsättningar.
Enligt Socialstyrelsen (2011) och WHO (2012) avser rehabilitering att skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Individual Placement Support (IPS), som är en inriktning inom Supported Employment, är en rehabiliteringsmodell som vänder sig till personer med psykisk sjukdom och har utvecklats av Becker och Drake (1994, 2003). Denna modell ingår i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (2011) för psykosociala insatser vid arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. I en systematisk litteraturöversikt med 13 vetenskapliga studier där IPS använts framgår att den är en konceptuellt väl underbyggd och evidensbaserad strategi för rehabilitering till arbete för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning (Försäkringskassan, 2013). IPS bygger på antagandet att ”misslyckanden” har mindre att göra med personens sjukdom än ett felaktigt val av arbetsplats, arbetsuppgifter och typ av stöd på arbetsplatsen. Personer som genomgår rehabilitering till arbete genom IPS ställs inför utmaning till utveckling på olika sätt. Filosofin inom IPS betonar att de färdigheter som en klient behöver för att klara en aktivitet/ett arbete som denne prioriterat ska tränas i de sammanhang där de ska användas, dvs direkt på arbetsplatsen. Därför är en matchning mellan individ och aktivitet något som eftersträvas. Här är det bl a viktigt att utgå från klientens önskan om att arbeta, att utgå från klientens intressen, resurser och behov, att sökande efter arbete initieras snabbt samt att erbjuda ett individuellt anpassat stöd utan tidsbegränsning.

Detta förprojekt avser att validera om IPS och matchning mellan individ och aktivitet kan underlättas och stärkas genom att tillämpa självskattningsinstrumentet ”Dialog om arbetsförmåga” (DOA). Instrumentet har utvecklats inom psykiatrisk arbetsrehabilitering med avsikt att öka klientens delaktighet i rehabiliteringsprocessen till arbete (Norrby & Linddahl, 2012). Med hjälp av DOA gör klienten en självskattning av sina resurser och begränsningar i förhållande till arbete. Klientens handledare kan också göra sin parallella skattning, förutsatt att det funnits möjlighet att observera klienten i arbetsuppgifter eller arbetsliknande aktiviteter. DOAs frågeområden är indelade i fem grupper om Självuppfattning, värderingar och intressen, Vanor och roller, Fysisk förmåga, Problemlösningsförmåga och förmåga till Kommunikation och interaktion. Den efterföljande dialogen avser att ge en samlad bild av klientens arbetsförmåga och att ge underlag för diskussion om klientens mål för sin fortsatta rehabilitering. Studier har visat att DOA har god validitet och reliabilitet att mäta arbetsförmåga (Linddahl, 2007, Norrby & Linddahl, 2006, Linddahl, Norrby & Bellner, 2003).

Referenser:
Allvin, M. (1997). Det individualiserade arbetet. Om modernitetens skilda praktiker. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Becker, D.R., Drake, R.E. (2003). A working life for people with severe mental illness. Oxford: University Press.

Becker, D.R., Drake, R.E., (1994). Individual placement and support: A community mental health center approach to vocational rehabilitation. Community Mental Health Journal, 30(2), 193-206.

Castells, M. (1998). (G. Sandin övers.) Informationsåldern - Ekonomi, samhälle och kultur. Band II: Identitetens makt. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB (Originalarbete publicerat 1997).

Eriksson, L. (2004). Arbete till varje pris. Arbetslinjen i 1929-talets arbetslöshetspolitik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Försäkringskassan. (2013). Aktivitetsersättning – en väg till arbete? En systematisk litteraturöversikt. Försäkringskassan Analys och prognos: Socialförsäkringsrapport 2013:3. www.forsakringskassan.se.

Försäkringskassan. (2012). Svar på regeringsuppdrag/Personer med sjukfall om minst 180 dagar. www.forsakringskassan/ statistik och analys.

Lindberg, P., Vingård, E., Josephson, M., & Alfredsson, L. (2005). Retaining the ability to work – Associated factors at work. The European Journal of Public Health, 16, 470-475.

Linddahl, I. (2007). Validity and Reliability of the Instrument DOA: A Dialogue about Working Ability. (avhandling för lic.examen, Hälsohögskolan, Högskolan I Jönköping).

Linddahl, I., Norrby, E., & Bellner, A-B. (2003). Construct Validity of the Instrument DOA – A Dialogue About Ability Related to Work. Work. A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, 20, (3), 215-224.

Norrby, E., & Linddahl, I. (2012). Dialog om arbetsförmåga, DOA, Version 4.1 . Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Norrby, E., & Linddahl, I. (2006). Reliability of the Instrument DOA – A Dialogue About Ability Related to Work. Work. A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, 26, (2), 131-139.

Nygren, U. 2012). Individual Placement and Support (IPS) i en socialpsykiatrisk kontext - En väg till arbete för personer med psykiskt funktionshinder? (avhandling för doktorsexamen, Umeå Universitet). Medical Dissertations, New Series No 1509.

Regeringskansliet. (2011). Arbete åt alla – insatser för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Arbetsmarknadsdepart., Socialdepart.

Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande funktionshinder. Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning.
www.socialstyrelsen.se.

Statistiska Centralbyrån. (2013). Sveriges officiella statistik AM 12 SM 1301. www.scb.se.

World Health Organisation (WHO). (2012). www.who.int/topics/rehabilitation.

Målsättning

Det övergripande målet är att validera kombinationen av DOA tillsammans med IPS för att öka möjligheterna för individer i arbetsför ålder och med psykiska funktionsnedsättningar att komma i ett hållbart arbete.

Dessutom är det övergripande målet att få ett tillräckligt underlag för att senare ansöka om ett större genomförandeprojekt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Eftersom pilotstudien kommer att ske i de två kommunernas befintliga verksamheter finns tillgängliga lokaler. I kommunen finns policy om att offentliga lokaler ska vara tillgänglig för kommunmedborgare. I och med att målet är arbete för deltagare behöver däremot den arbetsplats som blir aktuell anpassas till individuella förutsättningar. Exempel på anpassningar som kan behöva genomföras med tanke på målgruppen psykiska funktionsnedsättningar är avskild arbetsmiljö för att underlätta koncentration, tydlig struktur och organisering av arbetsuppgifter, kontinuerlig handledning av kontaktperson/arbetsledare och digitala påminnelser.
I bemötandet måste individen eget val av att delta i pilotstudien framgå. Som tidigare nämnts finns legitimerade arbetsterapeuter med i projektet i båda kommunerna. Kommunikationen med individen kommer att ske i form av muntlig och skriftlig lättförståelig information om bl.a. vad som förväntas av deltagaren, hur deltagarens identitet skyddas och vad resultat av projektet kommer att bidra med. Kommunikationen sker utifrån individuella förutsättningar och dialog om vad som framkommit vid bedömning. Arbetsterapeuterna kommer att administrera DOA till deltagare och följa upp instrumentet i dialogform med individen. Individens delaktighet i bedömningen fokuseras i DOA vilket innebär att deltagaren genomför självskattning som jämförs med arbetsterapeutens skattning. För att validera DOA i relation till IPS metoden enligt studiens syfte och mål kommer projektansvarig att genomföra uppföljande intervjuer med deltagare och professionella.

Transnationellt samarbete

I ett internationellt perspektiv finns en etablerad kontakt med Brunel University i London. Forskarlaget som leds av Alison Blank planerar att, tillsammans med yrkesverksamma arbetsterapeuter i England, genomföra en studie där den engelska versionen av DOA kommer att användas inom IPS för att matcha individ och aktivitet inför arbete. Vår avsikt är att göra berikande jämförelser från resultaten i resp. studier, vilket sedan kan ligga till grund för fortsatt samarbete i ett större gemensamt genomförandeprojekt.
I ett nationellt perspektiv har samarbete nyligen initierats med en verksamhet inom Västra Götalandsregionen som erbjuder arbetsinriktad rehabilitering till klienter med psykossjukdomar. Verksamheten tillämpar IPS och DOA men saknar validering av denna kombination, varför man uttryckt intresse av att samarbeta och utbyta erfarenheter och kunskaper om gjorda erfarenheter inom området. Ett studiebesök hos denna verksamhet är inplanerad under hösten 2013.

Kommun

  • Gnosjö
  • Jönköping