Logotyp på utskrifter

Utvecklande samverkan

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCoompanion i Jönköpings län
KontaktpersonMargareta Andersson
E-postmargareta.andersson@coompanion.se
Telefonnummer0381-15964
Beviljat ESF-stöd2 876 854 kr
Total projektbudget2 876 854 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2012-12-16
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Coompanion Jönköpings län äger Projektet Utvecklande samverkan. Svenska Kyrkan i Växjö stift och St Sigfrids folkhögskola är samarbetsparter. Oxford stift i England är transnationell samarbetspartner.
Syftet med projektet är att stärka kvinnor och män anställda inom Växjö stift av Svenska Kyrkan så att de kan behålla arbetet i Svenska Kyrkan eller blir anställningsbara hos en annan arbetsgivare. Personal från St Sigfrids folkhögskola är en del av målgruppen.
Att starta företag tillsammans är en möjlighet att vidga sin arbetsmarknad. Personalen behöver utvecklingsmöjligheter och breddade kunskaper för att möta utmaningar i verksamheten.
Ett mål är också är att ta fram ett koncept för vidareutbildning/utveckling av personalen för att användas i fortsatt arbete. Det kommer att ske i samverkan med Växjö stifts vänstift Oxford. Deras material Living faith kommer att anpassas till svenska förhållanden.
Gemensamt lärande för att komma längre tillsammans är en viktig del av projektet

Bakgrund

Projektet är tänkt som ett genomförandeprojekt med mobiliseringsfas.
Samarbetet ska ske mellan Coompanion Jönköpings län, Svenska Kyrkan i Växjö Stift, St Sigfrids folkhögskola och Oxford stift i England.

Svenska kyrkan är en organisation i stark förändring liksom många organisationer i Sverige. Man är en idéburen organisation som tappar medlemmar och på sikt även ekonomiska möjligheter för sin verksamhet. Denna verklighet klargörs i centralt genomförda undersökningar som brutits ner till stiftsnivå. Materialet redovisades för stiftsfullmäktige under våren 2010 i form av en skrivelse ”Generationsväxlingen” . Tendensen är densamma i Växjö stift, om än något fördröjd, som i hela Svenska Kyrkan.

Trots att Svenska Kyrkan skildes från staten år 2000 och det alltså gått tio år sedan dess arbetar man i hela organisationen på i stort sett samma sätt som före år 2000. Personalen är krismedveten och har stort behov av att finna arbetsglädje och stolthet över det man utför. Ett nytt arbetssätt och en annan förståelse för sin egen och andras roller i organisationen är grundbultar för att ändra den neråtgående trenden i positiv riktning.

Detta sammantaget innebär att många av Svenska Kyrkans i Växjö Stift anställda kommer att behöva ändra sitt sätt att arbeta, att man måste ta på sig nya arbetsuppgifter för att klara ett utvidgat arbetsområde eller för att vara anställningsbar hos en annan arbetsgivare. Att starta egen verksamhet kan vara ytterligare en möjlighet.
För att klara den här omställningen behöver de anställda i alla kategorier öka sin kompetens och har ett behov av att fylla på sina kunskaper oavsett om man kommer att fortsätta som anställd i Svenska Kyrkan eller man söker sig till annan verksamhet. Medvetenheten om kyrkans värdegrund behöver bli högre. Aposteln Paulus skriver i ett brev fritt citerat att i kyrkan har det ingen betydelse om man är ”jude eller grek, fri eller slav, man eller kvinna, alla är ni ett i Kristus Jesus”. På den här grunden behöver arbetet bedrivas kontemplativt, kreativt och kontinuerligt för att levandegöra kristen tro och engagera människor för den.

Ett antal medarbetare främst unga och nyvigda i kyrkans vigningstjänster, präster och diakoner som har blivit långtidssjukskrivna på grund av utbrändhet. Arbetet som präst eller diakon innebär att man möter människor med många olika behov i både glädje och sorg. Tillfälle att reflektera över sin egen situation och att få "påfyllning" för att kunna uthålligt fortsätta sitt arbete är ibland otillräckliga och nya vägar att undvika nya sjukskrivningar och att hjälpa människor att komma tillbaka till arbetet behöver också utvecklas.

För att förbättra underlaget för fortsatt arbete inom Växjö stift av Svenska Kyrkan har man också behov att förändra sitt arbetssätt för att engagera nya medlemmar och på det viset minska medlemsförlusterna och helst vända det till att nya människor kommer till kyrkan och blir medlemmar och aktiva i verksamheten.

Oxford stift i Church of England och Växjö stift är vänstift till varandra. Växjö stift har behov av att ta del av och pröva deras koncept Living faith for the future för ett förnyat arbetssätt. Konceptet behöver dock anpassas till svenska förhållanden.
Tillsammans kommer man i ett transnationellt samarbete att utveckla materialet och sprida det vidare inom Svenska Kyrkan och Church of England.
Under mobiliseringsfasen kommer man också att kontakta Greifswald stift av den Pommerska Lutherska kyrkan i Tyskland för att om möjligt utöka samarbete till detta stift som också är ett av Växjö stifts vänstift.


St Sigfrids folkhögskola är en samarbetspart i arbetet med god kännedom om stiftet och dess verksamhet. Folkhögskolan är därför en viktig resurs i Växjö stift och dess utvecklingsarbete. Samtidigt har folkhögskolan behov av att vidga sitt eget arbetsområde. Även på folkhögskolan finns behov av att utveckla sitt samarbete med både Växjö stift och andra organisationer. Man har tills nu mest varit en utförare av beställningar från stiftet men vill istället vara med och utveckla verksamheter för framtiden tillsammans med stiftet men även i direkt samverkan med församlingar och pastorat. På så vis kan St Sigfrid folkhögskola även öka sina kontaktytor mot andra organisationer inom den sociala ekonomin.

Coompanion Jönköpings län har erfarenheter av att driva utvecklingsprojekt tillsammans med kommunala förvaltningar och vill nu utveckla sin kompetens på området mot organisationer inom den sociala ekonomin. Vi har också uppdrag i SOUL-projektet att genomföra utbildningar för anställda inom den sociala ekonomin. Coompanion Jönköpings län behöver bli en tydligare resurs inom den sociala ekonomin i arbetet att göra organisationerna inom den sociala ekonomin starkare och mer affärsmässiga.

De tre organisationerna har behov av närmare samarbete med varandra för att stärka den sociala ekonomin och sin egen roll i den. Organisationerna har olika utgångspunkter för sin verksamhet och tillsammans kan man utveckla nya kunskaper som inte kommer utvecklas om man arbetar var för sig. I nätverk för den sociala ekonomin som är under framväxt via SOUL-projektet och Social ekonomi för ökad välfärd kan de här gemensamma erfarenheterna spridas till andra aktörer inom den sociala ekonomin.


Mobiliseringsfas

Anställd personal i stiftsorganisationen ingår bland projektdeltagarna.
De tre pastorat som ska ingå i projektet väljs ut och informeras om de möjligheter som kommer att erbjudas de anställda i pastoratet. Projektledning och personal från stiftet engageras i förankringsarbetet.

Konceptet Living faith- for the future översätts och bearbetas av personal i projektet och på stiftskansliet för att anpassas till Växjö stifts förhållanden.

Inventering görs av medarbetarnas behov av kompetensutveckling och vidareutveckling.
Eftersom kvinnor och män har olika tjänster och arbetsuppgifter görs en analys av behoven uppdelad på kön.

En SWOT-analys genomförs med avseende på jämställdhetsintegrering. Här tar man hänsyn till den patriarkala struktur som har rått och delvis fortfarande råder i kyrkan. Vi tar hjälp av jämställdhetsexperten för att utbilda nyckelpersonerna i projektet så att relevanta frågor ställs och så att redovisningen till Esf-rådet blir korrekt. Efter den analysen anpassar vi utbildningarna i genomförandeprojektet till de behov som kommer fram. En strategi för hur jämställdhetsintegreringen ska föras ut i stiftet upprättas.

Kvinnligt och manligt ledarskap ser lite olika ut och en plan läggs upp för hur de här frågorna ska uppmärksammas i genomförandeprojektet.

En liknade analys genomförs vad gäller tillgänglighet. I det här fallet ligger tillgänglighet och jämställdhet nära varandra. De fysiska frågorna är kyrkan redan ganska bra på men bemötandefrågor behöver belysas i genomförandeprojektet. Processtödet för tillgänglighet kan användas både i ledningsgrupp och styrgrupp samt i utbildningarna som genomförs.

Upphandling av utbildningsinsatserna görs på affärsmässiga grunder ”under förutsättning av positivt beslut av Esf-rådet att projektet får fortsätta”.

Mobiliseringsfasen rapporteras till Esf-rådet och efter ett positivt beslut övergår projektet till genomförandefasen.

Syfte

Syftet med projektet är att stärka kvinnor och män anställda inom Växjö stift av Svenska Kyrkan så att de kan behålla arbetet i Svenska Kyrkan eller blir anställningsbara hos en annan arbetsgivare. Anställda kvinnor och män på St Sigfrids folkhögskola ska också förstärka sin kompetens för att möta framtida utmaningar inom folkhögskolan och också se nya möjligheter att utveckla verksamheten. En möjlighet är också att anställda kvinnor och män kan ändra inriktning och starta företag tillsammans för att på så sätt vidga sin arbetsmarknad.

Skiljandet mellan kyrkan och staten genomfördes år 2000 men trots detta har man kvar mycket av den myndighets- och patriarkala struktur som rått tidigare. Därför är ett syfte också att analysera och utarbeta nya verktyg för verksamheten byggda på jämställdhet och tillgänglighet samtidigt som kyrkans värdegrund ska vara den tydliga grunden i arbetet. Arbetet ska utvecklas kontemplativt för att ge människor en livsrytm som är hälsosam. Det ska vara kreativt för att ta vara på kvinnors och mäns olika erfarenheter och kunskaper. Det ska vara kontinuerligt för att kyrkan måste utveckla sina aktiviteter och sitt sätt att möta människor i olika situationer.

Projektet ska vara ett pilotprojekt för att utveckla metoder och verktyg för att efter projekttidens slut genomföra utbildningar för övriga anställda kvinnor och män i stiftet och övriga deltagande organisationer

Parallellt med att projektet Utvecklande samverkan genomförs kommer verksamhet att genomföras i de pastorat/samfälligheter som man väljer som pilotpastorat med utgångspunkt i de kunskaper de anställda får i projektet. På det sättet får man pröva sina kunskaper och diskutera dem under projekttiden. Metoderna kan också prövas så att de blir anpassade till stiftets behov innan man går igång med verksamhet i full skala i fortsättningen efter projekttiden.

Coompanion Jönköpings län har prövat detta i projekten Social ekonomi för ökad välfärd och Socialt företagande för ökad välfärd och ser att det är effektivt för den fortsatta verksamheten med sociala företag i Småland och Öarna. Man vill pröva metoden i en organisation inom den sociala ekonomin.

Målsättning

Målsättningen är att 60 kvinnor och 60 män ska genomgå utbildning för att vidga sina arbetsuppgifter eller ta på sig nya inom Svenska Kyrkan eller att vara mer anställningsbara hos andra arbetsgivare. Ett annat alternativt är att starta egna verksamheter för att bli utförare av verksamheter som kyrkan kan lägga ut på entreprenad och där företagen också kan ha andra kunder.

Personalen behöver utvecklingsmöjligheter och breddade kunskaper för att möta nuvarande och kommande utmaningar i verksamheten. Det rör sig om allt från ökade kunskaper i ekonomi för att ta ett större budgetansvar till ledarskap för att få bättre fungerade arbetslag. Man behöver också se sin egen roll i det stora nätverket och känna stolthet över det arbete man själv utför. Eftersom det också finns risk för friställningar finns också behovet av att vara attraktiv på andra delar av arbetsmarknaden. Möjligheten att starta eget företag eller starta företag tillsammans ska också beaktas.

Kompetensutvecklingsprojektet måste utgå från stiftets speciella verksamhet och hitta nya sätt att arbeta med människors behov i fokus för att vända den negativa utvecklingstrenden med minskande medlemstal och krympande ekonomi.

Utbildningarna ska genomföras i två olika block Verksamhetsutveckling och Ekonomi. Deltagarna kan välja vilka delar de vill delta i efter egna behov.

Verksamhetsutveckling ska omfatta
• Livstro – att använda Oxford stifts material anpassat till Växjö stifts förhållanden
• Processledning – hur kommer gruppen igång, hur kommer man vidare, vad gör man när det kärvar, hur använder vi resultatet av arbetet
• Ledarskap – ledarskap över mitt eget liv, min plats i arbetslaget/gruppen, motverka utbrändhet och sjukskrivning

Ekonomi ska omfatta
• Budgetläsning för att kunna ta ett större ekonomiskt ansvar för mitt arbete och ha större kunskaper generellt i ekonomi
• Starta eget eller tillsammans – kan eget företagande eller tillsammans med andra vara ett alternativ till fortsatt anställning inom Svenska Kyrkan i Växjö stift – en översikt över vilka möjligheter som finns. Här handlar det om tjänsteföretag riktade mot exempelvis parkskötsel, markarbeten eller lokalvård. Även drivandet av förskolor eller äldreboenden med nära samverkan med kyrkan kan komma i fråga.
• Kan kyrkan sälja tjänster till andra? Det finns efterfrågan på tjänster för att rehabilitera människor som är utbrända, saknar fotfäste på arbetsmarknaden eller av andra skäl behöver reflektera över sin situation i livet. Diakoner har efterfrågat ett verktyg för att arbeta med människor i behov av stöd. Kyrkans egen personal har också behov av tid för reflektion. Hur organiserar vi detta i Svenska Kyrkan i Växjö stift och kan vi ta betalt. Med utgångspunkt i Skrivelsen till kyrkomötet 2010:7 Arbetsformer i förändring tas förslag fram som kan leda vidare både inom den kyrkliga verksamheten och i fristående verksamheter.

Ett mål är också är att ta fram ett koncept för vidareutbildning/utveckling av personalen för att kunna användas i fortsatt utvecklingsarbete. Arbetet kommer att ske i samverkan med Växjö stifts vänstift i England Oxford. I Oxford stift har man kommit längre än i Sverige och Växjö stift i att arbeta med vidareutveckling varför vi tror att man kan använda delar av deras koncept och anpassa det till svenska förhållanden. Vissa delar av projektet kommer därför att vara transnationella och kostnader för resor och översättning av material kommer att uppstå. Genom samverkan kan nya kunskaper gemensam för de båda stiften skapas. Ett ömsesidigt utbyte av material och erfarenheter ska leda fram till nya kunskaper som ingen av parterna uppnår på egen hand. Om samarbetet med Greifswald stift kommer till stånd kan ytterligare infallsvinklar fogas till materialet.

De tre samverkande organisationerna Coompanion, Växjö stift och St Sigfrid folkhögskola, har behov av närmare samarbete med varandra för att stärka den sociala ekonomin och sin egen roll i den. Organisationerna har olika utgångspunkter för sin verksamhet och tillsammans kan man utveckla nya kunskaper som inte kommer utvecklas om man arbetar var för sig. I nätverk för den sociala ekonomin som är under framväxt via SOUL-projektet och Social ekonomi för ökad välfärd kan de här gemensamma erfarenheterna spridas till andra aktörer inom den sociala ekonomin.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I planeringen av projektet har Margareta Andersson haft kontakt med Agneta Lindqvist på processtöd för tillgänglighet den 21/5 vid workshop i Jönköping, per telefon och e-post för textgranskning och vid workshop i Kalmar 27/8. Vi har tagit del av den informationsbroschyr som delats ut, använt den information som finns på hemsidor och även diskuterat frågorna med kollegor och intressenter.

I mobiliseringsfasen ska inventeringen av behoven bland dem som är anställda i pilotpastoraten/stiftskansliet också innehålla frågor om behov av anpassning av verksamheten i projektet finnas med. Det kan handla om hörslingor i lokaler, användning av webben för att göra det möjligt att följa utbildningen på distans eller att stötta någon som inte prövat på vidareutbildning tidigare. Andra tekniska hjälpmedel ska vid behov kunna användas.

Då vi från Coompanions sida arbetat i flera utvecklingsprojekt för människor med fysiska, psykiska eller sociala funktionshinder tidigare har vi vana vid att ställa krav på lokaler, metoder mm för att alla ska kunna delta efter egna förutsättningar, fysisk tillgänglighet för människor med rörelsehinder, hörslinga för dem med hörselnedsättning, hänsynstagande till matallergier mm finns med i våra upphandlingar.

Osynliga funktionsnedsättningar kan vara svårare att ta hänsyn till om inte personen i fråga säger något men det är något vi kommer att vara tydliga med att ta reda på i mobiliseringsfasen. Sociala och psykiska problem kan vara svåra att upptäcka eftersom människor ibland inte vill säga något för man upplever sina svårigheter som stigmatiserande. Här gäller det att vara uppmärksam men också att hantera uppgifter på ett sätt så att människor med funktionsnedsättningar av det här slaget känner sig bekväma.

En viktig del i utbildningen är att ta upp frågor om tillgänglighet generellt så att alla får ökade kunskaper om de här frågorna. Det är viktigt för att personalen ska utveckla ett bra bemötande av kollegor och förtroendevalda och framför allt av de människor man möter i sin verksamhet. Det upplevs ibland som ett problem för personalen vet inte "hur man ska göra" när man möter människor med olika funktionshinder. Med större kunskaper och kompetens på området kan personalen känna sig trygga och på det sättet bemöta människor med funktionsnedsättningar på ett bättre sätt.

Bemötandefrågorna har generellt stor betydelse för tillgängligheten. Det kan gälla en kvinnlig medarbetare som inte känner sig välkommen i arbetslaget, en person som aldrig tidigare varit i kontakt med kyrkan som känner sig vilsen, en invandrare som ska diskutera gravplats för en avliden anhörig eller en person med psykisk funktionsnedsättning som upplevs annorlunda eller skrämmande. Personalen behöver få kunskaper om de här frågorna och också utbyta erfarenheter av olika situationer som man kan möta.

I utvärderingsprocessen som ska följa hela projektet ska de här frågorna belysas och ändringar av upplägg och genomförande göras för att göra det möjligt för människor med olika former av funktionsnedsättningar att ta del i utvecklingsarbetet. Det ska också redovisas i slutrapporter och i de spridningsaktiviteter som ska genomföras så att de som kommer att ta del av erfarenheterna och använda metoderna också har tillgänglighetsfrågorna med sig i det fortsatta arbetet.

I mobiliseringsfasen ska nyckelpersoner erbjudas utbildning i tillgänglighetsfrågor. Det gäller biskopen, följeforskaren, informatören och lednings- och styrgruppen. Vi kommer att använda oss av processtödet för tillgänglighetsfrågor och också i utbildningsinsatserna i genomförandefasen använda denna resurs.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsfrågorna kommer att vara en viktig del i projektet. Under mobiliseringsfasen kommer vi att arbeta med att se hur situationen ser ut med utgångspunkt från kön. Det finns kvinnor och män anställda i de flesta yrken och nivåer och i mobiliseringsfasen av projektet ska (det dokumenteras stryks) de skillnader som finns dokumenteras. Det finns sedan gammalt en patriarkala strukturer i organisationen och de behöver identifieras och dokumenteras i mobiliseringsfasen.

Övervägande delen av de anställda är kvinnor men fördelningen ser olika ut beroende på vilken kategori det gäller. Utbildnings- och utvecklingsbehoven ser olika ut och (eventuella stryks) skillnaderna mellan kvinnors och mäns behov ska dokumenteras. Rekrytering ska ske på ett sätt så att alla oberoende av kön ges likvärdiga möjligheter att delta i utbildningen. En SWOT-analys med inriktning på jämställdhetsfrågor ska göras och redovisas under mobiliseringsfasen. Med utgångspunkt i (de)stryks dokumentationen ska en plan göras för att under genomförandefasen påverka de problem som framkommit. Med ett Esf-projekt skapas andra möjligheter att påverka organisationen än om man går ut i egen regi. Andra frågeställningar kan tas upp och problemen vinklas från fler håll. Jämställdhetsfrågorna kan skapa förutsättningar att reflektera på ett annat sätt över sina arbetsuppgifter och sin roll arbetslaget.

Det är också viktigt att rent allmänt ta upp jämställdhetsfrågor för många gånger tror man att allt är bra men när man börjar syna verksamheten lite närmare kan man upptäcka brister som man inte tänkt på. Detta ska integreras i hela utbildningen.

Jämställdhetsfrågor ska finnas med i beslutsfattandet i styrgrupp och ledningsgrupp. Lednings- och styrgruppen (kan vid behov stryks)kommer att använda processtödet för jämställdhetsintegrering för att uppgradera sina kunskaper. Man ska ta upp frågorna integrerat i utbildningarna och verksamheten ska redovisas uppdelad på kön.

I hela projektet ska en processinriktad följeforskning/uppföljning ske och i den ska jämställdhetsfrågorna belysas så att man kan förändra upplägget efter de behov som framkommer under projektets gång. Här kan processtödets resurser vara en tillgång. En uppföljning bör ske så att man kan se vilka effekter jämställdhetsarbetet haft på verksamheter ut i församlingarna.

Under ansökningstiden har projektägaren via Margareta Andersson haft kontakt med processtödet för jämställdhetsintegrering vid genomgången 21/5 i Jönköping, per telefon och på workshop i Kalmar 27/8. Vanja Carlsson har hjälpt till att granskat texter.

Transnationellt samarbete

Mobiliseringsfasen

Transnationellt samarbete kommer i första hand att ske med Oxford stift i England.
Växjö stift och Oxford stift har redan kontakter och man har från Växjö stifts sida intresse av att använda ett material som tagits fram i Oxford. Det heter Living faith – for the future.

Materialet kommer att översättas. I projektet kommer det att bearbetas och en del av utbildningsinsatserna kommer att vara att utforma strategier för att använda det här materialet i arbetet i församlingar och pastorat i Växjö stift.

Kontakter kommer att tas för att möjliggöra ett vidgat utbyte mellan stiften så att ny kunskap skapas av de erfarenheter man fått i de båda stiften.

Verksamheten kommer från projektets sida att finansieras av bidrag till transnationell verksamhet.

Under mobiliseringsfasen kommer kontakt också att tas med Greifswald stift i den pommerska kyrkan i Tyskland för att utröna om de är intresserade av att delta i ett utbyte.



Genomförandefasen

I utbildningarna ska materialet från England i omarbetad form användas och utvärderas. Detta kommer att ske gemensamt i projektet med stiftets personal,personal från St Sigfrids folkhögskola och projektpersonalen.

Personliga utbyten kommer att ske där man träffas och diskuterar erfarenheter och vad man kan lära av dem. Projektmedarbetare kommer också att delta och överföra kunskaper till projektdeltagarna. I relevanta delar kommer de här erfarenheterna också att påverka utformningen och innehållet i utbildningsinsatserna i stort i projektet.

Erfarenheterna kommer att finnas med i det resultat som redovisas kontinuerligt och även i den slutliga spridningsfasen. Andra intresserade kommer att kunna ta kontakt med projektet för att få information och tillgång till det material som arbetas fram.

Samarbetspartners

  • S:t Sigfrids folkhögskola
  • STIFTSKANSLIET

Kommun

  • Alvesta
  • Borgholm
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Värnamo
  • Växjö
  • Älmhult