Ung drivkraft - esf.se
Logotyp på utskrifter

Ung drivkraft

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunledningsförvaltning
KontaktpersonTina Palmblad
E-posttina.palmblad@torsas.se
Telefonnummer0486-33312
Beviljat ESF-stöd1 927 842 kr
Total projektbudget3 337 598 kr
Projektperiod2012-01-02 till 2014-06-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Behovet av insatser för att förhindra ett stort utanförskap bland unga är stort i Torsås kommun. I Ung drivkraft vill vi därför skapa en modell som gör att unga 16-29 år får en ökad motivation och kompetens för att möta arbetsmarknadens krav och därmed öka sina möjligheter att komma in på den öppna arbetsmarknaden. I projektet är det deltagarens egen drivkraft som ska lyftas fram och vara motorn i deltagarens väg mot egenförsörjning. En avgörande faktor för att lyckas är samverkan. Genom samverkan mellan till exempel myndigheter, kommuner, andra projekt och privata aktörer kan vi skapa en modell, som ska vara vägledande för kommunen i kampen mot arbetslösheten bland unga.

Bakgrund

Torsås kommun är en brukskommun i sydöstra Sverige med ca 7 000 invånare. Under 2011 kom beskedet att Faurecia, kommunens största industri, avvecklar sin verksamhet och flyttar utomlands. Som mest hade Faurecia över 600 anställda, vilket gjorde den till kommunens största arbetsgivare alla kategorier. För många unga i kommunen har industrin varit en naturlig väg att gå och flera har genom åren valt att studera på kommunens industritekniska program på gymnasiet. När nu Faurecia lägger ner verksamheten, försvinner en viktig arbetsgivare för flera unga. Det kommer att leda till ett ännu större utanförskap bland unga, om inga riktade insatser sätts in. Statistik från Arbetsförmedlingen förtydligar problematiken med ett utanförskap bland unga i Torsås kommun. I augusti 2011 låg den öppna arbetslösheten bland ungdomar 18-24 år på 18,5 %, vilket var högst i Kalmar län. Andelen kvinnor låg på 8 % och andelen män låg på 10,5 %. Jämfört med samma tidpunkt föregående år hade den öppna arbetslösheten ökat med 0,8 % bland kvinnorna, bland männen var motsvarande siffra 4,1 %. Andel av de inskrivna ungdomarna 16-24 år på Arbetsförmedlingen med förgymnasial utbildningsnivå låg i slutet av juli på över 35 %, vilket också var högst i Kalmar län. Det sistnämnda ger en indikation på att Torsås kommuns ungdomar i högre grad söker sig ut mot den öppna arbetsmarknaden istället för att studera, vilket i sin tur förstärker problematiken med nedläggningen av Faurecia.

2008 startade Torsås kommun sin flyktingmottagning. I augusti 2011 visade statistik från Arbetsförmedlingen att 20,5 % av invandrarna mellan 16-24 år var arbetslösa. Även om antalet unga invandrare är lågt, visar detta på behovet av att stävja problemen tidigt för att motverka ett utanförskap bland målgruppen.

2009 deltog Torsås kommun i LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Följande frågor var en del av undersökningen:

"Tror du att du kommer att flytta från kommunen där du bor?" I årskurs 8 svarade 45,8 % ja, i årskurs 2 på gymnasiet svarade 74,4 % ja på frågan.

"Vad tror du skulle kunna få dig att flytta från kommunen?" I årskurs 8 svarade 53 % att jobb skulle kunna vara ett alternativ. I årskurs 2 på gymnasiet svarade 51,8 % jobb på samma fråga.

"Om du hade alla möjligheter, var skulle du då helst vilja bo om tio år?" I årskurs 8 svarade 14,6 % att de vill bo kvar. I årskurs 2 på gymnasiet svarade 7,3 % detta.

LUPP visar bland annat att det finns ett behov av att försöka få unga att se möjligheter att i framtiden kunna bosätta sig i Torsås tack vare yrkeslivet. Annars är risken stor att unga flyttar från kommunen och befolkningen minskar ytterligare. En negativ effekt är bland annat minskad service för kommunens invånare.

Upplevelsen bland personalen på kommunens fritidsgård, som har högstadieungdomar som primär målgrupp, är att många unga i Torsås är uppgivna. Detta visar sig bland annat genom att unga som gått ut gymnasiet "hänger" på fritidsgården i brist på fritidssysselsättning. Av den anledningen kommer vi under hösten att genomföra en förprojektering för att kartlägga hur en social mötesplats för ungdomar i senare tonåren samt äldre skulle kunna utformas. Ovanstående beskrivna problematik gällande arbetsmarknaden för unga i kommunen, gör att riktade insatser är nödvändiga för att motverka utanförskapet bland unga i Torsås kommun. Därför vill vi också skapa en modell på mötesplatsen som leder till ökad sysselsättning. Modellen ska leda till att unga 16-29 år får en ökad motivation, en ökad tilltro till framtiden samt en ökad kompetens för att möta arbetsmarknadens krav och därmed öka sina möjligheter att komma in på den öppna arbetsmarknaden. I den ovan beskrivna LUPP-undersökningen ställdes frågan om ungdomarna skulle kunna tänka sig att starta eget företag i framtiden. Runt hälften av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet svarade att de kunde tänka sig det. En del i projektet handlar om att ta tillvara på ungdomarnas idéer och ge dem verktyg för att våga och klara av att utveckla sina entreprenöriella idéer. Vidare kan Torsåsmodellen bli unik i sitt slag, då vi utanför detta projekts ram skapar en social mötesplats och kombinerar denna med en arena där vi ska vägleda våra unga mot ökad sysselsättning. Häri ligger en utmaning för oss att hitta balansen mellan vad som är en arena för arbete och vad som är en arena för att tillfredsställa ungas fritidsintressen. Lyckas vi med detta kan modellen bli ett avgörande verktyg i vårt framtida arbete mot ungdomsarbetslösheten i Torsås kommun.

Målsättning

Utifrån den beskrivna bakgrunden har vi en stor oro inför framtiden gällande arbetsmarknaden för unga i Torsås kommun. Om vi inte bryter mönstret finns det risk att utanförskapet bland unga blir ännu större än vad det är idag. Om vi ska lyckas att bryta detta mönster måste vi hitta nya sätt att arbeta kring problematiken. Vi vill att Torsåsmodellen ska vara vägledande i vårt framtida arbete mot arbetslösheten bland unga och därmed bli en permanent lösning. En viktig del är att arbeta på bred front där en av nycklarna är samverkan mellan olika intressenter utanför och inom kommunen, där den kommunala organisationen med dess olika enheter och näringslivet spelar två viktiga huvudroller. Genom samverkan vill vi bygga upp en gemensam känsla som ger en framtidstro. I detta arbete drar alla mot samma mål och skapar en känsla av gemensam kreativitet, som kan vara en viktig pusselbit för att ta oss ur det problematiska läget som vi hamnat i. Unga i Torsås ska i framtiden se att kommunen kan erbjuda sysselsättning, vilket i sin tur leder till att man väljer att bosätta sig i Torsås kommun. De som väljer att flytta från kommunen i unga år ska se möjligheter och känna en trygghet i att flytta tillbaka till sin hembygd senare i livet. I så fall kan vi med hjälp av projektet bryta den negativa befolkningsutvecklingen i kommunen. Då kan vi även hålla en hög standard gällande exempelvis den offentliga servicen, vilket skulle stärka kommunens attraktionskraft ytterligare.







Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning utgår från fyra integrerade delar:

Fysisk tillgänglighet, som handlar om människors förutsättningar att ta sig fram i lokaler för att kunna lösa arbetsuppgifter
Tillgänglig verksamhet, som handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Alla måste ha en förståelse för människors olikheter, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en respektfullt bemötande av alla människor.
Kommunikativ tillgänglighet, där alla människor ska ha lika möjlighet att höra och delta i diskussioner, genom exempelvis teckentolkning eller en datamiljö med möjlighet till talsyntes.
Informativ tillgänglighet innebär att alla ska kunna tillgodogöra sig till exempel informationsmaterial i exempelvis lättläst form eller som inläst. informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den.

I projektet kommer vi att möta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan exempelvis handla om personer med läs- och skrivsvårigheter, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller allergier. Vår utgångspunkt är att alla, oavsett förutsättningar, ska kunna delta i projektet. Därför är det viktigt att vi har denna utgångspunkt i allt arbete redan under mobiliseringsfasen. Samtliga inom projektorganisationen behöver kunskap om vad arbete med tillgänglighet innebär. För att säkerställa en hög kunskapsnivå ska all inblandad personal genomgå en utbildning. Utbildningen kan till exempel handla om att bli medveten om förutfattade meningar och fördomar och hur man bemöter personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan också handla om att man utmanar sina egna värderingar gällande olika typer av funktionsnedsättningar. Vid tillsättningen av extern personal i projektet kommer vi att ta hänsyn till kunskaper och syn på hur man arbetar med tillgänglighet, samt vilken grundsyn den tänkta personalen har i denna fråga. När det gäller till exempel vägledare, vilket vi tänker anställa, kan vi exempelvis ställa krav att man förstår att olika individer ställer olika krav gällande tydlighet vid samtal. Under mobiliserigsfasen kommer vi också att göra en SWOT-analys och ta fram en handlingsplan som vi ska arbeta utifrån under genomförandefasen. Vi kommer även att titta på rutiner i vår ordinarie organisation för att se om vi behöver förbättra arbetet med tillgänglighet. Utbildningen, framtagandet av en handlingsplan och översynen av vardagliga rutiner kommer att utgå från tillgänglighetsperspektivets fyra delar som beskrivs ovan. För att kvalitetssäkra tillgänglighetsarbetet under mobiliseringsfasen, kommer vi att ta hjälp av processtödet i tillgänglighet. Eventuellt kommer vi under projektets gång även behöva stöd i form av konsulthjälp för att beakta tillgänglighetsperspektivet på bästa sätt.

Faktum är att vi redan innan projektstarten måste beakta tillgängligheten, då vi kommer att skapa en ny social mötesplats. En mötesplats som ska vara tillgänglig för alla människor oavsett förutsättningar. För att utformningen ska bli rätt från början kommer vi att ta hjälp för att lokalen ska bli tillgänglig för alla.


Transnationellt samarbete

Under mobiliseringsfasen kommer vi att undersöka eventuellt transnationellt samarbete. En möjlighet är via vårt tänkta samarbete med ESF-projektet RAMP, som har flertalet partners inom EU. En annan möjlighet skulle kunna vara via kommunens vänort Virga kommun i Lettland. Samarbetet syftar idag till att främja vänskap och förståelse mellan orterna i respektive länder, skapa utbyte av erfarenheter och kunskaper inom den kommunala verksamheten och skapa kontakter mellan medborgare i Torsås kommun och Virga kommun. Utbytet kan ske genom kontakter mellan exempelvis kommunala nämnder/verksamheter, enskilda medborgare, näringslivsföreträdare och olika organisationer. Hur ett eventuellt samarbete och om det finns andra tänkbara partner, ska utredas under mobiliseringsfasen.

Medfinansiärer

  • Kommunledningsförvaltning

Kommun

  • Torsås