Logotyp på utskrifter

Tre-M - matchning, motor, mäklare

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHedemora Lärcentrum
KontaktpersonKerstin Littke
E-postkerstin@littkeinformation.se
Telefonnummer0706671439
Beviljat ESF-stöd17 520 617 kr
Total projektbudget40 941 426 kr
Projektperiod2012-01-01 till 2014-06-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

3M avser att inom inriktningen social innovation utarbeta en utvecklad regional struktur/partnerskap för kompetensförsörjning för att människor i utanförskap ska komma närmare arbetsmarknaden. Den har en tydlig arbetsmarknadsanknytning, tydlig koppling mellan individens och arbetsmarknadens behov och starkt fokus på individens anställningsbarhet.

Bakgrund

Denna ansökan är projekt under inriktningen sociala innovationer.
Trots att det råder högkonjunktur på arbetsmarknaden och att rekordmånga jobb är obesatta, har vi arbetslöshet för utsatta grupper som invandrare, ungdomar utan gymnasiekompetens och personer med funktionsnedsättningar.
Personer i långtidsutanförskap hittar inte heller in på arbetsmarknaden, trots stor efterfrågan på arbetskraft.

Bland dessa grupper kan man konstatera att en för låg grundläggande utbildningsnivå är en viktig orsak. Enligt Arbetsförmedlingens budgetunderlag för 2012-2014 är det en årskull ungdomar är det 20-25 % som inte slutför sin gymnasieutbildning. Bland de utomeuropeiska invandrarna under de senaste åren anges det vara 40 % som har högst förgymnasial utbildning. Närmare 30 % av samtliga dem som överförs från Försäkringskassan till AF har högst förgymnasial utbildning.

En annan orsak är att det tas för lite hänsyn till den kompetens individen har tillägnat sig tidigare och/eller genom lärande utanför det formella utbildningssystemet.

Arbetslivet förändras snabbare än arbetskraften. Cirka 10 % av alla branscher försvinner årligen för att aldrig komma tillbaka och andelen nya branscher som uppstår är ungefär lika stor. Motsvarande förändring inom arbetskraften är bara två procent. Det gör att vi varje år får åtta procent av arbetskraften som har ”fel” kompetens, medan vi saknar åtta procent inom nya kompetensområden. Arbetsföra människor, som faller ur arbetsmarknaden riskerar därför att fastna i arbetslöshet på grund av att de inte har den kompetens som efterfrågas.

Vår analys stämmer väl överens med den bild ESF beskriver på sin hemsida på följande sätt:
Utanför arbetsmarknaden - Sverige ska både hävda sig i den globala konkurrensen och hantera det faktum att allt färre ska försörja allt fler. Samtidigt står över en miljon kvinnor och män i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden. Det är en dålig affär för samhället, arbetsgivarna och individer

Det finns också en ovana i samhället att se olikheter i form av olika personligheter, utomeuropeiska språk och kulturer som en tillgång på arbetsmarknaden.
Kunskapen är också generellt låg hos utbildningsanordnare och arbetsgivare om hur man kan tillvarata funktionshindrades kompetens, vilket medför ökade problem för dessa personer att delta i olika utbildningsinsatser som idag erbjuds.

Enligt ekonomiprofessor Richard Florida, Toronto University, utgör kriteriet tolerans för olikheter en av tre väsentliga faktorer som behöver prägla ett framgångsrikt samhälle. De övriga två är god teknologisk kunskap och ett stort mått av kreativitet. Han beskriver en värld som lämnat den industriella eran och klivit in i den kreativa. Richard Florida uttalade 2006 att Sverige är det land i världen som har bäst förutsättningar i dessa tre avseenden.

Allstå – trots stor efterfrågan på arbetskraft är människor med arbetsförmåga arbetslösa. Detta på grund av låg dokumenterad utbildningsnivå, missmatch av kompetens, missmatch utifrån individers förutsättningar och att det tar för lång tid för projektets målgrupper att komma in i arbete. I den generella arbetsmarknadssituationen krävs dessutom att människor i arbete upprätthåller aktuell kompetens för att inte falla ur arbetsmarknaden och hamna i strukturellt utanförskap.

Samhällets förändring leder till att hänsyn måste tas till nya behov. Strukturer som fungerat under lång tid fungerar inte längre och för ”tröga” system hanterar individens väg in på arbetsmarknaden. Dagens system för påfyllnad av kompetens är för oflexibla.
Resurser för vuxnas lärande behöver bli mycket snabbare på att svara upp mot individernas och arbetsmarknadens behov och vuxenutbildningen måste bli bättre på matchning av kompetens genom att t ex att ta fram skräddarsydda lösningar för individer samt lokala och regionala förändringar.

Det finns idag också brister i:
• den lokala dialogen kring kompetensfrågor.
• kompetens på arbetsplatser angående behovsanalys och strategisk kompetensförsörjning .
• metoder för matchning mellan individ och behov.

I projektet avser vi i enlighet med två av EU2020-strategins huvudinitiativ arbeta för att åstadkomma modernisering av arbetsmarknader och ökad empowerment.
Att människor i utanförskap, i de regioner som omfattas av projektet, ska komma närmare arbetsmarknaden genom bättre matchning mellan individens kunskaper och arbetsmarknadens behov och genom nya arbetssätt och tillvaratagande av kompetens öka anställbarheten för projektets målgrupper och därigenom även skapa bättre lösningar även för andra grupper i samhället.

Vi avser att ur ett medborgarperspektiv utveckla ett anpassat arbetssätt och en vidareutvecklad långsiktigt hållbar regional struktur/partnerskap för kompetensförsörjning med bredare arbetsmarknadsanknytning. Den ska ha en tydlig koppling mellan individens och arbetsmarknadens behov, starkt fokus på individens anställningsbarhet och bidra till en snabbare arbetsmarknadsintegrering. Den ska bygga på individkontakt i en proaktiv miljö, erbjuda moderna utbildningsverktyg och förbättra målgruppernas känsla av egenmakt.

Projektet bygger på tre temaområden:
1. Innovativa lärprocesser inom ramen för sociala innovationer.
2. Tjänsteinnovation
3. Spridning och påverkan

Arbetet ska förstärkas genom ”samhandling”, dvs. praktiskt och konkret gemensamt utvecklingsarbete med adekvata samarbetspartners i ytterligare 2 svenska regioner samt i ett transnationellt partnerskap.

I mobiliseringsfasen ska vi i samverkan med representanter för de aktuella målgrupperna analysera vad som krävs för att den regionala strukturen/partnerskapet på bästa sätt ska bidra till att:
1. Individers kompetens och erfarenhet kan tillvaratas.
2. Målgrupperna snabbare kan integreras på arbetsmarknaden.
3. Flexibla system utvecklas för påfyllnad av kompetens.
4. Målgruppen upplever en känsla av egenmakt.
5. Utvecklad lokal dialog kring kompetensfrågor.
6. Fungerande metoder för lokal behovsinventering och matchning av kompetens.
7. Bredare arbetsmarknadsanknytning i planering och genomförande av individuella
utbildningsinsatser.
8. Öka kunskapen hos berörda organisationer och arbetsplatser om värdet av
olikheter form av olika personligheter, utomeuropeiska språk och kulturer.
9. Ökad kunskap hos utbildningsanordnare och arbetsgivare om hur man kan
tillvarata funktionshindrades kompetens.
10. Det finns en medvetenhet om projektets utveckling och resultat hos lokala, regionala och nationella beslutsfattare vilket kan bidra till en nationell utveckling av den kommunala vuxenutbildningens struktur och arbetssätt.

Denna analys ska ligga till grund för projektets genomförandefas.

Syfte

I projektet avser vi att i enlighet med två av Europa 2020-strategins huvudinitiativ arbeta för att åstadkomma modernisering av och ökad tolerans på arbetsmarknader samt ökad empowerment - känsla av egenmakt för individer. Resultatet ska bidra till att uppfylla Europa 2020-strategins mål - Tillväxt för alla - med syftet att fler människor i EU kommer ut på arbetsmarknaden.
I enlighet med Socialfondsprogrammets programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud – ska projektet underlätta för personer som står lång ifrån arbetsmarknaden att träda in och stanna kvar på arbetsmarknaden genom otraditionella insatser.

Under förprojekteringen ska vi förbereda projektet så att det under genomförandefasen
arbetar för att uppnå tre delsyften:

1. Att utveckla innovativa lärprocesser med individen i fokus.
Människor i utanförskap, i de regioner som omfattas av projektet, ska komma närmare arbetsmarknaden genom bättre matchning mellan individens tidigare förvärvade kunskaper, dess egen ambition och arbetsmarknadens behov.
Genom nya arbetssätt för utbildning och tillvaratagande av befintlig kompetens kortas vägen in på arbetsmarknaden. De bidrar även till att personer i långtidsutanförskap kommer in på arbetsmarknaden och möjligheten att påverka den egna situation ökar.

2. Att utveckla en regional struktur/partnerskap för kompetensförsörjning.
Ur ett medborgarperspektiv avser vi att i samhandling ( praktiskt, gemensamt utvecklingsarbete) med samverkansparter i två andra regioner, samt med transnationella partners, utveckla ett anpassat arbetssätt och en vidareutvecklad, långsiktigt hållbar och regional struktur för kompetensförsörjning. Den har en bredare arbetsmarknadsanknytning, tydlig koppling mellan individens och arbetsmarknadens behov och starkt fokus på individens anställningsbarhet. Den bidrar till en snabbare återgång till arbetsmarknaden och bygger på individkontakt i en proaktiv miljö. Den erbjuder moderna utbildningsverktyg och förbättrar målgruppernas känsla av egenmakt

3. Spridning och påverkan
Genom projektet avser vi att öka kunskapen hos berörda organisationer och arbetsplatser om värdet av olikheter i form av olika personligheter, utomeuropeiska språk och kulturer. Dessutom avser vi att öka kunskapen hos utbildningsanordnare och arbetsgivare om hur man kan tillvarata funktionshindrades kompetens.
Det ska också finnas kunskap om projektets utveckling och resultat hos lokala, regionala och nationella beslutsfattare.

De innovativa strukturer som genomförs för projektets målgrupper och som fungerar för dem, kommer även att bidra till att lösa delar av den generella problematik som finns vad det gäller matchning av kompetens, kompetenspåfyllnad på såväl svensk som europeisk arbetsmarknad. Projektets resultat ska därför spridas för att bidra till en nationell och europeisk utveckling.

SOCIAL INNOVATION:
Den sociala innovationen i projekt 3M är att genom samverkan och samsyn – samhandling - skapa en långsiktigt hållbar regional struktur för vuxenutbildning som klarar att öka individers anställningsbarhet i ett samhälle där både organisationer och individer allt oftare måste ställa om. Den ska möta sociala behov effektivare och skapa bättre beredskap i syfte att öka individers anställningsbarhet. Den måste utgå från den enskilde individens behov och vara tydligare knuten till arbetsmarknaden och ske i samverkan med samtliga berörda parter.
Det kan även innebära att nya parter behöver involveras och att de som idag medverkar i arbetet med målgrupperna behöver förändra och vidareutveckla sitt arbetssätt och utveckla ett nytt pedagogiskt ”tänk”.
Det finns idag goda exempel inom olika delar av det vi avser att göra men ingen har ännu byggt en regional struktur som långsiktigt kan hantera dessa frågor.
Dalarna med sin specifika situation, och de sökta medlen från ESF, kommer att visa vägen för andra regioners vidare utveckling.

Några av de problem som ligger till grund för ansökan är följande:
• Det tar idag för lång tid för projektets målgrupper att komma in på arbetsmarknaden om de över huvud taget gör det.
• Dialog med arbetslivet och matchningen mot arbetsmarknadens konkreta behov är bristfällig.
• Individer har kompetens som inte efterfrågas.
• Det tas i den individuella studieplanen för lite hänsyn till individens tidigare inhämtade kompetenser och färdigheter.
• Utbildningssystemet baserar fortfarande ofta sina pedagogiska upplägg på att man ska komma till en utbildningsanordnare där kurser och utbildningar genomförs i sin helhet - ofta i grupp.
• Distansupplägg erbjuder sällan det handledarstöd som kan behövas för att individen ska klara av att fullfölja sin utbildning.
• Det informella lärandet under praktikperioder bedöms inte och genererar inte några formella kompetensbevis.
• Bristande coachande insatser där samordning saknas.

Runt om i landet görs det många bra saker för att klara av att lösa denna problematik men svårighet i att det mesta av det som görs är delar av en helhet som fortfarande utgår från en grundstruktur och ett ”tänk” som har utvecklats för att betjäna en annan tidsepok med andra förutsättningar och behov än dagens. Denna grundstruktur medför att arbetet med projektets målgrupper idag blir för långsam, osammanhängande och oflexibel. ... Vi är nu i ett mycket gynnsamt läge för förändring av denna grundstruktur då alla involverade parter som beslutsfattare, företrädare för näringsliv/arbetsliv, organisationer ansvariga för verksamhet inom arbetsmarknads- , näringslivs- ,utbildnings- , social- och integrationspolitiska områden är intresserade av att lösa det alltmer tydliga problemet med arbetskraftsbrist och sk missmatch av kompetens.



Målsättning

Under mobiliseringsfasen är målet att:
1. Färdigställa organisationen för genomförandet
2. Fördela arbetet mellan alla medaktörer så att varje aktör bidrar på maximalt sätt i
genomförandet av projektet
3. Färdigställa projektplan för genomförande.

För genomförandefasen är de preliminära målen att:
1. 250 individer ur de aktuella målgrupperna har genomgått aktiviteter i projektet.
2. 75 % av projektdeltagarna upplever att de efter genomfört projekt har en ökad känsla av egenmakt.
3. 50 % av projektdeltagarna i målgrupperna invandrare, ungdomar utan gymnasiekompetens och personer med funktionsnedsättningar är anställningsbara.
4. 75 % av projektdeltagarna i målgruppen arbetsföra människor, som faller ur arbetsmarknaden och riskerar att fastna i arbetslöshet på grund av att de inte har den kompetens som efterfrågas är anställningsbara.
5. 50 % av projektdeltagarna i målgruppen långtidsutanförskap upplever själva att de kan prestera 100% efter förmåga.

6. Innovativa lärprocesser har utvecklats som medför:
• Att individers kompetens och erfarenhet tillvaratas.
• En snabbare arbetsmarknadsintegrering.
• Att den kommunala vuxenutbildningen erbjuder flexibla system för påfyllnad av kompetens.
• Att personer med arbetsförmåga inte hamnar i strukturarbetslöshet.
• Att individer som använder strukturer utvecklade i projektet upplever känsla av egenmakt.

7. Tjänsteinnovation har genomförts som har utvecklat:
• Lokal fungerande dialog kring kompetensfrågor.
• Fungerande metoder för lokal behovsinventering och matchning av kompetens
• Bredare arbetsmarknadsanknytning i planering och genomförande av individuella
utbildningsinsatser.

8. Spridning och påverkan har genomförts som har medfört att:
• Kunskap finns hos berörda organisationer och arbetsplatser om projekts resultat
• Ambition finns hos berörda organisationer och arbetsplatser att tillvarata projektets positiva resultat.
• Kunskap finns om projektets utveckling och resultat hos lokala, regionala och nationella beslutsfattare, vilket kan bidra till en nationell utveckling av den kommunala vuxenutbildningens struktur och arbetssätt.

Målen kan komma att revideras under mobiliseringsfasen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Dalarna och Norrbotten har Sveriges äldsta befolkning. Detta innebär att Dalarnas arbetsmarknad de närmaste åren kommer att sakna arbetskraft pga bl.a. pensionsavgångar.

Enligt AF:s prognoser rör det sig om minst 6.000 personer som skall ersättas på arbetsmarknaden fram till 2014.
Samtidigt står drygt 5.000 personer utanför arbetsmarknaden av olika skäl. Många av dessa skulle kunna hitta en väg till arbete och egenförsörjning om tillgängligheten ökade.
Tillgänglighet för personer med funktionshinder omfattar fyra integrerade delar:
1. Fysisk tillgänglighet innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för
alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen.
2. Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Genom
förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna inte
känner sig diskriminerade.
3. Kommunikativ tillgänglighet - möjligheten till att höra och delta i diskussioner
bygger på att kommunikationen möjliggörs. Det sker t ex genom teckentolkning,
teleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för den som
är blind.
4. Informativ tillgänglighet – informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att
alla kan tillgodogöra sig den. Det kan t ex innebära att informationsmaterial behöver
finnas på flera olika media.
I diskrimineringslagstiftningen definieras funktionshinder ”varaktiga fysiska,
psykiska eller begåvningsmässiga begränsning av en persons funktionsförmåga som
till följd av en skada, eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå” (§ 2 i lag (1993:132))

Att öka kunskapen om tillgänglighet och funktionshinder är en grundläggande förutsättning för att öka möjligheterna för Dalarnas arbetsmarknad att rekrytera nya medarbetare.
I mobiliseringsfasen kommer vi att påbörja arbetet med att utveckla tillgängligheten för personer med funktionshinder och utarbeta rutiner för hur vi ska säkra tillgänglighetsperspektiven.
Vi skall utbilda styrgrupp, samverkansparter, utbildare och andra nyckelpersoner i tillgänglighetsfrågor. Utbildningarna kommer att ske i samråd med processtödet Fredrik Lindgren och i enlighet med Handisams "Riktlinjerför tillgänglighet! http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage____325.aspx
Under genomförandefasen skall vi använda oss av handikappanpassade lokaler för utbildningsinsatser. Utbildningar ska vara möjliga att genomföra på ett sådant sätt att t ex personer med hörsel- och synnedsättning, läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter kan delta på lika villkor. Marknadsförings- och informationsmaterial, såväl inför som under projektets olika faser och utbildningar mm, ska vara utformat så att projektet hela tiden är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga.
Även målgrupperna skall utbildas i tillgänglighetsaspekter för att lättare kunna hantera problematiken i vardagen. De utbildningar som erbjuds målgrupperna utifrån individuella planeringar skall innehålla individuellt anpassade tillgänglighetsinslag, ex. undervisningsformer, stöd för dyslektiker, m.m.
Även arbetsgivarna kommer att utbildas i tillgänglighetsfrågor i samband med praktikplaceringar, workshops, mentometerdialoger, m.m. Gemensamma workshops planeras för arbetsgivare och målgrupperna planeras i genomförandefasen. Arbetsgivarna kommer även att informeras om AF:s stödmöjligheter.
Genom gemensamma workshops får de arbetslösa veta mera om arbetsgivarnas synpunkter/fördomar/förväntningar och arbetsgivarna får ökade kunskaper om tillgänglighet och funktionshinderfrågan.
Utbildarna kommer att få information kring de tillgänglighetsaspekter som bestämts ska ingå i utbildningen.
Hemsidan kommer att anpassas utifrån tillgänglighetsperspektiv med stöd av erfarenhetsutbyte med ESF-projektet Dalalyft, www.dalalyft.se

Tillgänglighetsaspekterna kommer att fortlöpande diskuteras med processtödet för tillgänglighet och nödvändiga revideringar av planen för tillgänglighetsarbetet kommer att göras.

ESF:s Processtöd med expertkompetens inom området kommer att anlitas i förprojekteringens planering och extern följeutvärderare ska kontinuerligt följa hur tillgänglighetsfrågorna beaktas i genomförandefasen.




Jämställdhetsintegrering

Resultaten från mobiliseringsfasen kommer att ligga till grund för en strategi för jämställdhetsintegrering i genomförandedelen.
I denna strategi ingår bl.a. utbildningsinslag för målgrupper, styrgrupp, samverkansparter, utbildningsleverantörer och andra nyckelpersoner.
Innehållet i utbildningarna kommer att utarbetas med utgångspunkt från vad som har framkommit i SWOT:analysen och utbildningarna kommer att genomföras med stöd av processtödet för jämställdhet, Katarina Jakobsson. De personer som utbildas blir viktiga resurser i arbetet med att medvetandegöra och öka kunskapen om jämställdhetsperspektivet för övriga personer involverade i projektet.

En viktig målsättning är också att vi inom projektet bidrar till att öka insikten och fördjupa kunskapen bland våra medverkande och i övrigt berörda om innebörden av jämställdhet.
Vi ska eftersträva en jämn könsfördelning bland projektets personal, deltagare i styrgrupp och referensgrupp. Än angelägnare är dock att öka insikten och fördjupa kunskapen bland våra medverkande och i övrigt berörda om innebörden av jämställdhet.
Genom analysmetoden 4R kommer vi under projekttiden att analysera hur könsfördelningen förhåller sig mellan aktörer, verkställare och aktuella målgrupper samt hur resurser och övriga förutsättningar för individens måluppfyllelse fördelas på respektive kön. Utifrån resultaten av dessa analyser kommer vi att formulera nya mål och åtgärder."

Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra marknadsföring, hemsida, utbildningsinnehåll och utbildningsmaterial som används i de utbildningar som genomförs för projektdeltagare.
Erfarenhetsutbyte kommer att ske med ESF-projektet Dalalyft, www.dalalyft.se vad beträffar integrering av jämställdhetsperspektivet i det dagliga projektarbetet.

Vi ska eftersträva en jämn könsfördelning bland projektets personal, deltagare i styrgrupp och referensgrupp.

Genom analysmetoden 4R kommer vi under projekttiden att analysera hur könsfördelningen förhåller sig mellan aktörer, verkställare och aktuella målgrupper samt hur resurserna fördelas på respektive kön.
Utifrån resultaten av dessa analyser kommer vi att formulera nya mål och åtgärder.

Med anledning av projektets planer på att involvera anställda i skarpa utbildningscase från vård- och omsorg, besöksnäring och industri kommer vi att skapa förutsättningar för utbyte mellan projektdeltagare i de olika branschområdena.
I detta utbyte kommer vi att lyfta frågor som handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden.

Vår avsikt är att få så jämn fördelning kvinnor och män som möjligt bland projektdeltagarna, i personalgruppen och styrgruppen. Praktikplatser ska också, så långt det är möjligt väljas inom olika områden ur ett jämställdhetsperspektiv.
Ambitionen är att få projektdeltagarna att genom såväl enskilda samtal som gruppdiskussioner våga välja otraditionella utbildnings- och yrkesinriktningar. Alla ska involveras i frågeställningarna och personalen måste stödja och peppa deltagarna i deras yrkes- och utbildningsval. Inte minst viktigt är det att deltagarna får med sig kunskaper om ojämställdheten ut på praktikplatserna och att personalen följer upp deras erfarenheter. Goda exempel, där någon har vågat välja otraditionellt och lyckats, ska lyftas fram.
Individuella utbildningsinsatser, grundade på individens förutsättningar, behov och målsättning, kommer att förstärkas med utbildning i jämställdhet, jämställdhetsspel, work-shops där målgrupper och arbetsgivare gemensamt diskuterar jämställdhetsproblematiken via mentometerdialog, synliggörande av härskartekniker via film, ex. "De fem härskarteknikerna - en teori om maktens språk. Växjö kommun, www.vaxjo.se " .
Syftet med jämställdhetsarbetet är att styrgruppen och andra nyckelpersoner skall bli mera medvetna om problematiken och att målgrupperna genom ökade kunskaper om jämställdhet och härskartekniker skall ha lättare att förstå och hantera dessa frågor i vardagen.
Den externa följeutvärderingen kommer kontinuerligt att följa hur jämställdhetsfrågorna integreras i projektet. Könsuppdelad statistik från resultaten i projektet skall tas fram.
SMARTa mål, som utgår från de jämställdhetspolitiska målen, kommer att utformas.

Vi ska eftersträva en jämn könsfördelning bland projektets personal, deltagare i styrgrupp och referensgrupp. Än angelägnare är dock att öka insikten och fördjupa kunskapen bland våra medverkande och i övrigt berörda om innebörden av jämställdhet.

Genom analysmetoden 4R kommer vi under projekttiden att analysera hur könsfördelningen förhåller sig mellan aktörer, verkställare och aktuella målgrupper samt hur resurser och övriga förutsättningar för individens måluppfyllelse fördelas på respektive kön. Utifrån resultaten av dessa analyser kommer vi att formulera nya mål och åtgärder.


Transnationellt samarbete

För att få med erfarenheter och synpunkter från våra transnationella partners i genomförandet är två besök hos respektive part inplanerad under mobiliseringsfasen för dialog och avstämning av plan för projektets genomförande.

De övergripande samhällsproblem som 3M:s sociala innovation avser att medverka till att lösa är:
1. De närmaste årens demografiska utveckling innebär att allt färre unga skall försörja allt fler äldre och att bristen på arbetskraft med rätt kompetens blir allt mer tydlig.
2. Omställningen på arbetsmarknaden, ny teknik och ett specialiserat arbetsliv kräver kontinuerlig utveckling av kompetenser. Befintliga system för kompetensförsörjning har för trubbiga verktyg och långsam process för att identifiera, matcha och tillgodose individers och arbetslivets kompetensbehov på en snabbt föränderlig och dynamisk arbetsmarknad.

Dessa problem är gemensamma med resten av EU och beskrivs också i EU 2020.
Flera länder har påbörjat arbetet med att utarbeta lösningar men har kommit olika långt. Genom vårt transnationella arbete avser vi att involvera partners som med vilka vi gemensamt kan utveckla metoder för regional struktur för tillvaratagande av kompetens inhämtad utanför det formella systemet, matchning av kompetens och flexibelt användande av IKT som pedagogiskt verktyg. Detta för att öka möjligheterna för deltagarna enligt projektets målsättningar. Det transnationella partnerskapet är också värdefullt för temaområdet spridning och påverkan ur ett europeiskt perspektiv.
Målgruppernas synpunkter i mobiliseringfasen kommer att tas med i urvalet av transnationella partners.
För att vi ska nå ambitionen att utveckla innovativa lärprocesser.

Storbritannien är ett av de länder som tidigast tog sig an arbetet med att verkligen
försöka identifiera kompetensbehov hos både individer och arbetsplatser och att skapa
utbud av utbildning med utgångspunkt från det. Dessutom har man arbetat fram auktoriserade centrum för erkännande av kompetens genom validering. Arbetet är en medveten satsning från Storbritanniens regering som har anslagit stora summor för denna utveckling. Landet har också legat först i raden att
göra en nationell tolkning av det Europeiska kompetensramverket European Qualification Framework, EQF, som är en nyckel för att identifiera kompetensnivåer utifrån s.k. ”learning outcome” vilket handlar om resultaten av den studerandes lärande snarare än intentionerna i målen för en utbildning eller kurs. Ramverket ställer sig därmed över alla de formella utbildningssystemen och kan även inkludera kompetens som inhämtats på andra arenor än i skolan.
Systemet avser att öka möjligheterna för arbetskraftens rörlighet både nationellt och internationellt.
YH- myndigheten har av svenska regeringen fått uppdraget att göra en nationell tolkning av systemet men arbetet har inte kommit så långt som i Storbritannien.
I vårt projekt har vi stor glädje av att ta del av de erfarenheter som gjorts i Storbritannien om hur de identifierar behov, hur de tillgodoses, vem betalar vad, hur tillvaratas informellt lärande och hur avser man att använda EQF i skarpt läge. Vi kan bidra med våra erfarenheter av flexibla pedagogiska lösningar som arbetsintegrerat lärande,
användande av teknik för att stödja pedagogiken och regional samordning av insatser.

Vi avser också att söka samarbetspartner i Polen, som är en nation som under senare år har gjort stora framsteg i användandet av IKT som pedagogiskt verktyg. Vi vill där etablera kontakt med någon organisation med vilken vi kan vidareutveckla vårt sätt att tillvarata moderna tekniska lösningar för ett individbaserat och flexibelt lärande.

Lämpliga transnationella samarbetspartners kommer att rekryteras under mobiliseringsfasen

För att få med erfarenheter och synpunkter från våra transnationella partners i genomförandet är två besök hos respektive part inplanerad under mobiliseringsfasen för dialog och avstämning av plan för projektets genomförande.


Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Arbetsförmedlingen Hedemora
  • Arbetsmarknadsområde Göteborg
  • Borlänge kommun Vuxenutbildningen
  • Dalawux
  • Falu Kommun
  • Försäkringskassan Borlänge
  • Försäkringskassan Falun
  • Försäkringskassan i Västra Götaland
  • Gagnefs Kommun, Utvecklingscentrum
  • Hedemora Lärcentrum
  • Kommunkansliet
  • Leksand kommun
  • Lärcentrum
  • Lärcentrum Malung, Malungs kommun
  • Mora kommun
  • Orsa lärcentrum, AME
  • Rättviks Gymnasium/Lärcentrum
  • Västerbergslagens Utbildningscentrum, VBU
  • Älvdalens Gymnasieskola Vux

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Falun
  • Borlänge kommun Vuxenutbildningen
  • Dalawux
  • Falu Kommun
  • FÖRETAGARNA DALARNA
  • Gagnefs Kommun, Utvecklingscentrum
  • Kommunkansliet
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kunskapsnavet
  • Leksand kommun
  • Lärcentrum
  • Lärcentrum Malung, Malungs kommun
  • Meritea AB
  • Mora kommun
  • Orsa lärcentrum, AME
  • Region Dalarna
  • Rättviks Gymnasium/Lärcentrum
  • Västerbergslagens Utbildningscentrum, VBU
  • Älvdalens Gymnasieskola Vux

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Avesta
  • Borlänge
  • Falun
  • Gagnef
  • Göteborg
  • Hedemora
  • Härryda
  • Kalmar
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Leksand
  • Lerum
  • Lilla-Edet
  • Ludvika
  • Malung
  • Mora
  • Mölndal
  • Orsa
  • Partille
  • Rättvik
  • Smedjebacken
  • Stenungsund
  • Säter
  • Tjörn
  • Vansbro
  • Älvdalen
  • Öckerö