Logotyp på utskrifter

Trampolin, ett ungdomsprojekt

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareTranås kommun, Socialtjänsten
KontaktpersonSandra Eriksson
E-postsandra.eriksson@tranas.se
Telefonnummer0140-68828
Beviljat ESF-stöd2 198 715 kr
Total projektbudget6 284 999 kr
Projektperiod2010-01-18 till 2011-12-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Trampolin riktar sig till arbetslösa unga vuxna i åldern 18-29 år som uppbär ekonomiskt bistånd. Projektet syftar till att deltagarna ska nå egen försörjning och att Trampolin ska utforma nya arbetssätt som medverkar till att målgruppen kommer närmare arbetsmarknaden.

Bakgrund

Inledning
Projektet Trampolin är ett samarbetsprojekt mellan Tranås kommun och Ydre kommun och riktar sig till unga arbetslösa mellan 18 och 29 år. De idéer och slutsatser som presenteras i denna ansökan har vuxit fram och utvecklas under vintern och våren 2009 i samtal mellan de olika kommunerna och bygger på erfarenheter som finns inom varje kommun, samt olika studier och utredningar av ungdomars situation. Den grupp som initierade en förstudie för ett genomförandeprojekt bestod av representanter från kommun, näringslivsorganisationer, fackföreningsorganisationer och arbetsförmedlingen. Syftet med gruppen var att i samverkan finna lösningar som kunde bidra till minskad arbetslöshet beroende på bland annat de många varsel som lagts och den rådande lågkonjunkturen. I våra samtal och analyser, som påbörjades den 15 januari 2009, har vi funnit att vi har ett gemensamt engagemang för denna grupp av ungdomar som står utanför arbetsmarknaden. Vi tror uppriktigt att vi skulle kunna tillföra en värdefull möjlighet till förändring av deras livssituation genom projektet Trampolin, vars mål är sysselsättning och självförsörjning. Vi är därför övertygande om att detta projekt bidrar till att både samhället och enskilda individer blir vinnare eftersom vår uppfattning, som stöds av de utredningar vi tagit del av, är att personer som kan försörja sig själva får en ökad livskvalitet och blir delaktiga i samhället som skattebetalare, istället för att leva i utanförskap som bidragstagare. Till vår hjälp i arbetet med kartläggning och analyser har vi haft representanter från Örebro kommun, som genom mail- och telefonkontakter, samt besök stöttat oss och delgivit oss sina erfarenheter från ett liknande projekt som nu pågått ett år. Under ett genomförande av vårt projekt har de lovat att bistå oss och fungera som mentorer för vårt projekt. Eftersom det var kort tid fram till ansökningsdatum för förpojekt under våren har vi drivit förstudien i egen regi.
Bakgrund Unga personer har under de senaste tjugo åren fått det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. De som dessutom har en bristfällig utbildningsbakgrund och bristande arbetslivserfarenheter riskerar att bli arbetslösa och i värsta fall med tiden också långtidsarbetslösa. De ungdomar som befinner sig utanför studiesystemet eller arbetsmarknaden upplever detta ofta som ansträngande och utanförskapet ger ofta upphov till individuella problem och känslor av maktlöshet. SOU-utredningen Unga utanför 2003 visar att allt fler ungdomar uttrycker en negativ framtidssyn och visar försämrat självförtroende och minskad delaktighet i samhället, med stress och ohälsa som följd. Utredningen pratar här om en väsentligt nedsatt livskvalitet för denna grupp ungdomar och detta är något vi känner stor oro för eftersom vi inom kommunerna har erfarenhet av de slutsatser som SOUutredningen presenterar.
För den här gruppen av ungdomar förefaller bilden vara ungefär densamma under de senaste åren. Ungdomarna anvisas till olika arbetsmarknadsåtgärder och för dem som inte lyckas lämna arbetslösheten sker ett nytt anvisningsförfarande. Den rundgång som uppstår får ofta negativ effekt och ungdomarnas motivation och förtroende för myndigheterna minskar efter varje anvisning. En betydande andel av de arbetslösa ungdomarna får, trots alla insatser, inte fäste på arbetsmarknaden och uppnår således inte självförsörjning. Många söker därför försörjningsstöd och flertalet blir långvariga biståndsmottagare. Många av dessa ungdomar anvisas till en arbetsmarknadsåtgärd, men avbryter av olika anledningar. En orsak kan vara att insatsen är alltför jobbinriktad. Det vill säga, jakten på jobb innebär ytterligare en stressfaktor. När pressen och stressen blir påtaglig väljer en del ungdomar den för stunden enklaste lösningen och avbryter insatsen. På detta sätt får många ungdomsinsatser motsatt effekt, ungdomarnas utanförskap stärks och färre går vidare mot egen försörjning.
Det finns naturligtvis flera anledningar till varför vissa ungdomar inte tar sig ur en arbetslöshet. Vi har diskuterat möjliga orsaker och kommit fram till följande:
Låg utbildningsnivå Bristande social kompetens Lågt självförtroende En social problematik Brist på nätverk
Inom ramen för projektet Trampolin kommer vi att ha aktiviteter som syftar till att höja självförtroendet, träna social kompetens och bygga nätverk. De ungdomar som har brister i sin utbildning kommer att få råd och stöd i olika lösningar och de som har en social problematik kommer att erbjudas individuella behovsanpassade insatser. Se bilaga 1.
Under juli månad 2009 hade ungdomsarbetslösheten nästan fördubblats på ett år i Sverige. Det är alarmerande siffror. I vår region ser siffrorna ut som följer: Antal arbetslösa ungdomar 18-29 år 2009 vecka 34: Tranås 220 personer varav 45 är långtidsarbetslösa. Aneby 74 personer varav 6 är långtidsarbetslösa. Ydre 17 personer varav 4 långtidsarbetslösa.
Vi kan konstatera att Tranås har Jönköpings läns högsta arbetslöshet och därför är det motiverat att projektet bedrivs i Tranås.
Samarbete över länsgränserna Tranås ingår idag i samma arbetsmarknadsregion som Aneby och Ydre och har idag ett bra samarbete med Aneby och Ydre kommun och även där är ungdoms- arbetslösheten högre än tidigare. Eftersom näringslivskontakter bedöms som viktiga för genomförandet av projektet är det angeläget att området får sträcka sig över länsgränsen. De olika samverkande kommunerna och organisationerna har alla goda näringslivskontakter inom alla kommunerna och arbetslivets rörlighet omfattar dessa tre kommuner. Inom hela detta område finns de näringslivskontakter som kan bli avgörande för hur projektet lyckas. Flest deltagare i projektet kommer dock att komma från Tranås kommun, vilket är naturligt med tanke på siffrorna ovan.

Syfte

Avsikten med projektet Trampolin är att personerna i målgruppen
- snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden och varaktigt bli en del av den. - ska öka makten över sitt eget liv genom arbete eller studier. - ska vägledas individuellt och på så vis integreras i arbetsmarknaden eller förberedas för studier. - ska erbjudas sociala nätverk och näringslivskontakter som kan vara till hjälp för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden.
Projektet ska också medverka till ökad samverkan och kunskapsöverföring mellan de aktörer och samverkansparter som kommer i kontakt med aktuell målgrupp.

Målsättning

Målet är att: Deltagarna ska genom att förstå vikten av egna initiativ uppnå egen, eller ökad grad av, försörjning via arbete eller studier. De som går vidare till arbete ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden De som får aktivitetsersättning inom en snar tid ska kunna öka sitt arbetsutbud för att på sikt få ett ordinarie arbete.
Förväntade effekter Genom att deltagarna ökar makten över sitt eget liv genom självförsörjning är en förväntad effekt att man också får en ökad grad av delaktighet i samhället vilket kan handla om att i ökad utsträckning än tidigare ta del av demokratiska fri- och rättigheter samt medverkan i civilsamhället med dess organisationer och föreningar.
En person som har hela sin inkomst via ekonomiskt bistånd erhåller i snitt 70 000 - 80 000 kronor per år i bistånd. Detta är endast ett ekonomiskt perspektiv. Vid en situation då dessa personer lämnar ett försörjningsstöd och går vidare mot arbete och egen försörjning uppstår en rad synergieffekter - samhällsekonomiska och mänskliga, exempelvis minskat utanförskap, delaktighet i samhället och ökad livskvalitet, minskad ohälsa, skatteintäkter för kommun, landsting och stat, ökade konsumtionsmöjligheter för individen och så vidare.
Ett ytterligare perspektiv handlar om att dessa unga vuxna kan bli goda förebilder för andra i samma situation genom att visa att det är möjligt att nå egen försörjning och ta makten över sitt liv och sin framtid.
Ungdomsprojektet Trampolin kan utgöra ett gott exempel på när flera kommuner tillsammans med andra myndigheter samverkar kring en gemensam målgrupp. Ambitionen är att arbetssättet och metoderna ska kunna användas i framtida projekt och samverkansformer kommuner och myndigheter emellan.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

FYSISK TILLGÄNGLIGHET Projektet Trampolin kommer att ha lokaler anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Detta innebär att även toaletter är anpassade med larm och entreer utrustade med ringknappar. Lokalerna är centralt belägna, vilket möjliggör tillgänglighet. För personer som är i behov av lokaler där det inte vistas så mycket personer samtidigt kan detta ordnas med rum där färre deltagare kan vara för att bland annat kunna minska på yttre intryck som kan störa koncentrationsförmågan.
TILLGÄNGLlG VERKSAMHET Genom kunskap och lyhördhet för olika behov hos deltagare i projekten kan verksamheten göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Samtliga samverkansaktörer till projekten kommer att, i de fall där det finns behov, kunna få kompetensutveckling i frågor som rör tillgänglighet och funktionshinder. Kostnaden för denna kompetensutveckling ligger utanför projektbudgeten. Värdegrunden som kommer att finnas i varje kommun bygger på att alla ska ha samma möjligheter till lärande och att lärandesituationen ska anpassas efter deltagarens förutsättningar.
KOMMUNIKATIV TILLGÄNGLIGHET Inom kommunerna finns kompetens om olika former av funktionshinder och det finns uppbyggda relationer med aktörer som omgående kan kopplas in där det finns behov av att snabbt kunna införskaffa arbetshjälpmedel för att underlätta för varje individ som behöver det.
INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET För att deltagare på ett enkelt sätt ska kunna tillgodogöra sig information kommer projektet att ha en hemsida där projektet beskrivs på olika sätt exempelvis genom ljud, bild och text Kontaktuppgifter till personalen i projektet, som kommer att presenteras med bild, kommer att filmas för att de som önskar snabbt ska kunna ringa eller skicka epost.

Jämställdhetsintegrering

Det är viktigt att fördelningen hälften kvinnor, hälften män upprätthålls under rekryteringsprocessen. Detta för att jämställdhetsintegreringen i projektet ska bli framgångsrikt.
Jämställdhetsaspekten kommer att genomsyra projektet på styrgruppsträffar, både på lokal och på övergripande nivå, kommer jämställdhetsarbetet att belysas. På samma sätt kommer jämställdhetsaspekten att vara aktuell hos den personal som arbetar i projektet. Projektet kommer att verka för ökad insikt och kunskap hos både medarbetare och deltagare. Jämställdhetsintegreringen förverkligas också i de planerade jämställdhetsaktiviteter som innehåller föreläsningar och workshops för deltagarna (se aktivitetsplanen). Strukturen för uppföljning och utvärdering är skapad så att jämställdhetsfrågor alltid hålls aktuella. För att kunna besvara de frågor som uppföljningen och utvärderingen ställer måste projektet och de lokala aktiviteterna ha jämställdhetsaspekten aktuell.
Trampolin ska ta tillvara outnyttjad arbetskraft hos individen, bland annat genom att ta på sig genusglasögon och därmed bli mer medveten om hur vi kan bryta traditionella val av yrkesroller. Vidare kan projektet öppna upp nya perspektiv genom att ta reda på mer kunskap kring olika yrkesgrupper som kan skapa nya möjligheter på arbetsmarknaden.
Jämställdhetsperspektivet är viktigt i projektet eftersom vi tror att de fördomar, traditionella livsmönster och cementerade yrkesidentiteter som finns i samhället i övrigt kan också verka hämmande och begränsa den enskildes val av utbildning och framtida yrkesval.

Medfinansiärer

  • Af Tranås/Eksjö/Ydre
  • Arbetscentrum
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Lärcentrum Västra Vux
  • SOCIALKONTOR INDIVID FAMILJEOM

Samarbetspartners

  • Af Tranås/Eksjö/Ydre
  • Arbetscentrum
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Lärcentrum Västra Vux
  • SOCIALKONTOR INDIVID FAMILJEOM
  • Sommenbygdens folkhögskola
  • Studiefrämjandet Småland-Gotla
  • Tranås United AB

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Habo
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult

Liknande projekt