Logotyp på utskrifter

Studie- och yrkesvägledning i förändring

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet södra Småland
KontaktpersonSofie Schentz Magnusson
E-postsofie.schentzmagnusson@rfss.se
Telefonnummer0471-724 753
Beviljat ESF-stöd4 909 384 kr
Total projektbudget4 909 384 kr
Projektperiod2012-01-09 till 2014-01-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektet "Studie- och yrkesvägledning i förändring" syftar till att höja kompetensen hos regionens studie- och yrkesvägledare (SYV), i linje med de nya krav och förväntningar som finns på deras yrkesroll. SYV har idag en förändrad arbetssituation med bl.a. nya läroplaner och en gränsöverskridande arbetsmarknad. Krav på SYV från det omgivande samhället att vägleda utifrån arbetsmarknadens efterfrågan skapar också förändringsbehov.

I projektet deltar hela Småland och Öarna samt Blekinge län, med totalt minst 175 deltagare. Projektet kommer att genomföra utbildningsinsatser som motsvarar målgruppens behov, men även utveckla modeller för nätverkande och samverkan med näringslivet. Särskild vikt läggs vid strategisk påverkan, där projektet ingår i ett större sammanhang inom ramen för regionförbundens uppdrag kring kompetensplattformar. De förväntade effekterna är SYV:are som kan ge förbättrad vägledning, men också på lång sikt en bättre matchning av arbetssökande och näringslivet.

Bakgrund

Skolverkets lägesbedömning år 2010 visar att det finns ett stort behov av studie- och yrkesvägledning. Alla skolformer genomgår just nu stora förändringar och det blir ännu viktigare att alla studerande ska erbjudas bra studie- och yrkesvägledning, så att de kan göra genomtänkta och medvetna val genom hela livet. Det finns ett växande behov av kvalitativ vägledning under hela livet för att hjälpa medborgarna att hantera alla övergångar mellan utbildning, yrkesutbildning och arbetsmarknad. Här ingår även att kunna tillgodogöra sig stora mängder information och att välja bland många olika utbildningsmöjligheter. Livslång vägledning ska ses som en central del av det livslånga lärandet, och fungerar som en katalysator för att minska studieavbrott och obalans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser. Studie- och yrkesvägledare (SYV) har därför en mycket viktig roll i samhället. Eleverna har idag ”inte råd” att välja fel – de val man gör tidigt i livet påverkar framtiden.

För studie- och yrkesvägledarna har detta synsätt under de sista åren inneburit stora förändringar. Dels har hela utbildningssystemet ändrats, dels har arbetsmarknaden ändrat fokus sedan finanskrisen 2008 och nu behövs nya kompetenser inom arbetslivet. Sverige har också kommit närmare EU och arbetsmarknaden i Europa är mer rörlig idag vilket innebär andra möjligheter för våra ungdomar. Det är också ett stort generationsskifte på gång inom branschen, vilket innebär att det kommer att tillkomma många nya personer till kåren. SYV-funktionen innebär idag att färre personer har fått ett större ansvar och många SYV:are känner sig ensamma i sin yrkesroll på respektive skola. Man har både stor arbetsbelastning och många olika arbetsuppgifter. Med anledning av detta vittnar många SYV:are om att man känner behov av att ingå i en större gemenskap, där man kan träffa personer inom samma yrkesgrupp.

Ett annat inslag som blivit mer framträdande i yrkesrollen under senare år är att möta föräldrarna. För att nå fram till ungdomarna så är en dessa av de absolut viktigaste kanalerna. Det är trots allt föräldrarnas inställningar som till stor del påverkar ungdomarnas val. Även att vägleda ungdomar med särskilda behov, t.ex. olika former av funktionshinder samt nyanlända invandrare har ökat, vilket också ställer nya krav på den enskilde studie- och yrkesvägledaren. Formerna för att söka information har förändrats – idag kan alla själva söka information på internet, och studie- och yrkesvägledaren behöver tillhandahålla andra tjänster än enbart information.

Den nya gymnasieskolan Gy 2011 med förändrad programstruktur och nya behörighetsregler, där bl.a. entreprenörskap lyfts fram i alla program och inriktningar, ställer krav på ett förändrat vägledarskap. Att vägleda studerande mot ”egenföretagande” är ett nationellt uppmärksammat utvecklingsområde i vägledningsarbetet.

Skolverket gav 2009 ut ”Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering” och granskningar visar att det finns brister i studie- och yrkesorientering vad gäller styrning och ledning, resursfördelning och i samarbetet mellan skola och näringsliv. Dessa allmänna råd är inte implementerade i skolornas verksamhet varför Skolinspektionen under hösten 2011 kommer att göra en riktad inspektion avseende Studie- och yrkesorienteringen.

Samtidigt som alltså yrkesrollen förändrats, kommer krav på denna grupp även från aktörer utanför skolans värld. I januari 2010 fick alla regionförbund regeringens uppdrag att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. I de aktiviteter som gjorts inom ramen för detta arbete i de olika regionerna, har studie- och yrkesvägledning ofta lyfts som en mycket viktig funktion. Inställningen från många av deltagarna från exempelvis näringslivet är att SYV har en nyckelposition i den mening att de skulle kunna förmedla bilden av arbetsmarknaden till ungdomar, för att de ska kunna göra välgrundade val baserat på var de har störst möjlighet att få jobb. På så sätt skulle både ungdomsarbetslösheten och den kompetensbrist som hotar, inom exempelvis vård och omsorg samt industrin, kunna minska. Näringslivet har alltså förväntningar på att studie- och yrkesvägledaren ska informera om var det är bäst chans att få jobb, medan vägledaren menar att man har sitt uppdrag att vägleda utifrån individens utgångspunkt, oavsett arbetsmarknaden. Här finns således ett glapp som leder till olika förväntningar.
För att stötta studie- och yrkesvägledarna i deras viktiga arbete, finns därför ett behov av att höja deras kompetens, så att de kan anpassa sig till den förändrade yrkesrollen. En sådan satsning bör också ta i beaktande de röster som hörts från näringslivet inom ramen för arbetet med kompetensplattformar, om att vägledarna bör vara uppdaterade om regionens arbetsmarknad och känna sig väl förtrogna med de företag som finns i närområdet. På så sätt skapar projektet ett mervärde utöver ordinarie kompetensutveckling.

Med anledning av denna problemställning och målgruppens behov, har regionförbunden inom Småland och Öarna samt Blekinge beslutat sig för att gemensamt initiera en kompetenshöjning av studie- och yrkesvägledare. Gruppen är relativt liten, varför ett samarbete över fem län ses som motiverat. Förankring av idén har skett under våren 2011. Dels har projektet diskuterats med förvaltningschefer och skolchefer i varje län inom ramen för ordinarie nätverk, dels arrangerades en särskild länsövergripande konferens under Tylösandsveckan (maj 2011) där ett 30-tal studie- och yrkesvägledare deltog. Vid denna konferens diskuterades projektet och framtida utbildningsinsatser. Projektet fick då stöd av samtliga deltagare. På Tylösandsveckan deltog även representanter från näringslivet och offentliga arbetsgivare, eftersom behovet av samverkan är ett av deras önskemål. Utöver denna konferens har tre personer ur målgruppen i varje län deltagit i processen att ta fram ansökan. Under hösten 2011 kommer förankringen hos studie- och yrkesvägledarna att fortsätta, för att säkerställa gruppens engagemang. Representanter från målgruppen har således varit aktiva under ansökningsfasen, och detta kommer att förstärkas ytterligare under mobiliseringen. Under mobiliseringen ska insatserna detaljplaneras, men med en tydlig och förankrad problembild är ambitionen att projektet redan ligger väl i linje med både målgruppen och samhällets behov.

Målsättning

Projektets mål på lång sikt är att skapa en regional arbetsmarknad med bättre matchningsmöjligheter, där studie- och yrkesvägledare har en förstärkt roll. Studievägledning ges till varje individ både utifrån dess egna förutsättningar (oavsett bakgrund, kön och särskilda behov) och utifrån arbetsmarknadens framtida behov.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektets innehåll ska vara tillgängligt för alla. För att inte dessa frågor ska glömmas bort, kommer projektledningen och samverkanspartners att genomgå en grundläggande utbildning i dessa frågor under projektets första månader. Detta är avtalat med Handisam, genom den kontakt som tagits med processtödet under ansökningsfasen. Kontakt har skett via e-post, där processtödet kommit med kommentarer och förslag som utvecklat ansökan.

Under mobiliseringsfasen kommer de eventuella särskilda behov som finns inom målgruppen att kartläggas, så att dessa kan tas hänsyn till i projektgenomförandet. En plan för tillgänglighetsarbetet under genomförandet ska tas fram. Utbildningsleverantörerna kommer i och med upphandlingsunderlaget medvetandegöras om möjligheterna att deltagarna kan komma att utgöras av personer med funktionsnedsättning likväl som personer utan funktionsnedsättning och att det är utbildningsleverantörens ansvar att studiemiljön anpassas efter de aktuella deltagarnas förutsättningar. Om exempelvis en av kursdeltagarna har behov av en hörslinga skall detta vara budgeterat för hos utbildningsleverantören. Här kommer Handisams checklistor att utgöra ett stöd.

Tillgänglighet i projektet handlar framförallt om deltagarna, men eftersom SYV:arna möter ett stort antal personer med särskilda behov och olika former av funktionsnedsättning inom ramen för sitt arbete, är det viktigt att projektet också belyser dessa aspekter. Det behövs mer kunskap för SYV:are om funktionshinder och tillgänglighet för att riva ner stereotypa föreställningar och fördomar om vad en person med funktionsnedsättning kan och inte kan arbeta med. Idag finns det en hel del hjälpmedel som kan överbrygga funktionsnedsättningar, som gör att dessa personer kan klara av många arbeten på ett bra sätt. Genomförandefasen ska därför innehålla obligatorisk utbildning kring dessa aspekter, så att vägledningen blir informativ och inspirerande för alla, oavsett vilka särskilda behov man har.

Transnationellt samarbete

Projektet har en direkt koppling till EU:s nya strategi Europa 2020: En europeisk strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Ett av målen är att minska antalet förtida avhopp från skolan till 10 procent och att säkra att 40 procent av den yngre generationen har examen från högre utbildning. Strategin belyser även behovet att förbättra unga människors inträde på arbetsmarknaden, främja erkännande av icke-formellt och informellt lärande, förbättra utbildningsresultaten och öka utbildningssystemens öppenhet och relevans, göra yrkesutbildningen attraktivare och säkerställa att människor har möjlighet att skaffa sig den kompetens som behövs för att delta i fortsatt lärande och på arbetsmarknaden från unga år och att fortsätta utveckla sin kompetens hela livet. Tillgängliga, samordnade vägledningssystem som håller god kvalitet är avgörande för att målen ska kunna nås.

I och med detta finns det anledning att kunna jämföra det svenska vägledningssystemet med andra europeiska länder, för att se på likheter och skillnader som skulle kunna ge inspel för att utveckla arbetssättet i regionen. Det finns ett Europeiskt nätverk för vägledning (ELGPN). Skolverket har fått i regeringsuppdrag att ansvara för Sveriges representation under åren 2011-2012 i ELGPN. Skolverket ska bidra med erfarenheter från det nationella arbetet med att utveckla kvaliteten i livslång vägledning till det europeiska nätverket, men ska också sprida information om det internationella arbetet med livslång vägledning i Sverige. Kontakter kommer att tas med Skolverket under mobiliseringsfasen, för att hitta lämpliga samarbetspartners i Europa. De länder som särskilt utmärker sig positivt i dessa frågor är Tyskland och Finland, varför samarbete med dessa kan komma att bli aktuellt. Tanken är att öka lärandet i projektet, genom att få inspel från andra länder, samtidigt som de modeller som utvecklas inom vårt projekt kan spridas inom EU. Inom ramen för det transnationella samarbetet kan även frågor om arbetskraftens rörlighet belysas.

I budget finns avsatt medel för en resa under mobiliseringsfasen, där samarbetet kan formas. Under genomförandet ska sedan fler gemensamma aktiviteter genomföras, där både styrgrupp och representanter ur målgruppen ska kunna delta. Budgetmedel finns avsatta för ytterligare tre resor med 5-10 deltagare vid varje resa. Plan för arbetet och aktiviteter tas fram under mobilisering.

Projektet har också som ambition att delta vid minst en europeisk konferens under projekttiden, för att sprida resultaten och de modeller som man arbetat med. Småland Blekinges EU-kontor ska användas för att hitta lämplig konferens.

Samarbetspartners

  • Ledningskontoret
  • Region Blekinge
  • Regionförbundet i Kalmar län
  • Regionförbundet Jönköpings län
  • Örebro km, CityAkademin

Deltagande aktörer

  • BArn och ungdomsförvaltningen
  • BArn- och ungdomsförvaltningen
  • Barn- och ungdomskontoret
  • Barn- och utbildningsförvaltni
  • Barn- och utbildningsförvaltni
  • Barn- och utbildningskontoret
  • Barn- och utbildningskontoret
  • Barn och Utbildningskontoret
  • BArn- och utbildningsnämnden
  • Borgholms Kommun
  • Förvaltning för Arbete och lärande
  • Habo kommun - Kommunledning
  • Högskolans kansli
  • Institutionen för pedagogik...
  • Kommunkontoret
  • Kommunkontoret
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltningen
  • Kommunledningsförvaltningen
  • Kommunledningskontor
  • Kommunledningskontor
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Komvux Växjö
  • Ledningskontoret
  • Olofströms kommun
  • Skol-och barnomsorgsförvaltnin
  • Stiftelsen Högskolan i Jönköpi
  • Utbildningsenheten
  • Vuxenutbildningen

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Habo
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult