Logotyp på utskrifter

Skolbibliotekarielyftet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet i Kalmar län
KontaktpersonChrister Bergqvist
E-postchrister.bergqvist@rfkl.se
Telefonnummer0480-44 83 90
Beviljat ESF-stöd3 395 077 kr
Total projektbudget3 395 077 kr
Projektperiod2012-01-09 till 2014-06-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektet ska under mobiliseringen göra en kartläggning av de behov av kompetensutveckling för idag och framtiden som yrkesverksamma bibliotekarier inom grundskola och gymnasium har. Rektorer, bibliotekarier, lärare, elever, myndigheter inom skola och handikapp involveras i denna kartläggning. Resultatet genomförs i form av utbildning av målgruppen som ger nya och uppdaterade nyckelkompetenser för målgruppen genom traditionell utbildning och e-möten. Nätverk över kommun- och länsgränser och transnationellt ska byggas upp via e-möten. Förutom att stärka skolbiblioteksfolks egen kompetens kommer projektets indirekta målgrupper, elever och lärare, få ökad kompetens och stöd i verksamhet och lärande. Visionen är att efter projektets slut kommer direkta och indirekta målgrupper att ha fått ökade möjligheter att påverka samhället i positiv riktning genom livslångt lärande, ökad läsförståelse samt digital kompetens och delaktighet.

Bakgrund

2010-2011 har det skett flera omvälvande förändringar av styrdokument i skolans värld – ny skollag, ny gymnasiereform, ny läroplan för grundskolan, nya kursplaner för grundskolan och för gymnasiet. Detta påverkar arbetsförhållanden för yrkesverksamt biblioteksfolk inom grundskola och gymnasium. Skolverkets informations- och utbildningstillfällen kring de nya styrdokumenten har varit riktad till rektorer och lärare – inte till biblioteksfolk. Skollagen fastställer att eleven ”ska ha tillgång till bibliotek oavsett skolform” - men saknar definition av vilka resurser som krävs för ett adekvat skolbibliotek eller vilken kompetens en skolbibliotekarie ska ha eller ens om man ska ha en sådan. Avgörande många delar av skolreformerna går inte att uppfylla utan ett skolbibliotek i närmiljön bemannat under skoldagen med skolbibliotekarier – men glömde att ge definitioner på hur det ska göras. Nya arbetssätt, metoder och teknik inom skolans värld innebär att skolbibliotekarien har en helt annan roll än i den traditionella skolan. Bilden hos beslutsfattare, rektorer, lärare, elever av en bibliotekarie är alltför ofta otidsenlig. Det är läge för strategiskt påverkansarbete för att uppdatera bibliotekariebilden med dagens spetskompetenser, roll för lärande, läsförståelse och digitala kompetenser i perspektivet livslångt lärande.

Skolverket har sedan 2007 uppdrag från regeringen att anordna kompetensutveckling och –lyft för lärare, rektorer, förskolepedagoger. Motsvarande finns inte för skolbiblioteksfolk och planeras inte heller. Ett antal läns- och regionbibliotek anordnar kompetensutveckling inom ESF för folkbibliotekarier. Hittills har inte skolbiblioteksfolk ingått i dessa projekts målgrupp. Om de ev kan beredas plats blir inriktningen utifrån folkbibliotekens behov. Skolbibliotekarielyftet kan tjäna som modell för andra regioner i Sverige. Det har stora potentialer för strategisk påverkan och spridning inom skola och bibliotek lokalt, regionalt, nationellt.

PISA, Programme for International Student Assessment ett OECD-projekt, visar att svenska elevers resultat har försämrats på flera områden. Brister i läsförmågan påverkar hela skolgången och i förlängningen får det konsekvenser för hela livet. En fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning har svårt att läsa och förstå skriftlig information. Tidiga insatser, introduktion av kompenserande hjälpmedel, digitala verktyg och logistisk hantering via skolbiblioteket ger samhällsvinster på flera plan. Det är skolbiblioteket som ansöker om nedladdningstillstånd (utfärdat av regeringen) för att enligt upphovsrättslagen förmedla inläst litteratur och annat material till elever med lässvårigheter och funktionshinder från Tal- och punktskriftsbiblioteket. Skolbibliotekarien kunskaper kring informationskompetens som förenas med lärarens didaktiska kompetens är avgörande för alla ämnen – inte bara svenska och inte främst skönlitteratur. Nationell såväl som internationell forskning visar att skolbibliotekaries existens och spetskompetens är viktiga för elevers resultat. Skolbibliotekens roll i arbetet för att öka läsintresset och tillfredsställa elevernas behov av böcker och information under utbildningen kan inte nog understrykas. Generellt har man har större litteraturkännedom än lärare och framförallt när det gäller nyutkommen litteratur.

Den digitala samhällsutvecklingen tillsammans med den ökade betydelsen för sociala medier ställer helt andra krav på läs- och skrivförmågan. OECD:s rapport ”Are the New Millenium Learners Making the Grade” tar man upp ”den andra digitala klyftan”som pekar på att elever som kommer från lägre sociala grupper använder datorn mest till underhållning, jämfört med barn vars föräldrar har akademisk bakgrund uppmuntrar och stödjer barnets lärande via teknikens möjligheter. Gemensamt med andra rapporter ser man att pojkar generellt sett är mer intresserade av att fördjupa tekniska kunskaper medan flickor hellre utforskar kommunikativa möjligheter. Skolbibliotekarier som får utveckla sina kompetenser inom digitala verktyg samtidigt med medvetet genusperspektiv bidrar till att minska den andra digitala klyftan. De kan ge elever hjälp och stöd för måluppfyllelse under skoltiden. I förlängningen bidrar de också till individens informations- och digitala kompetens i ett livslångt lärande.

En webbundersökning kring skolbibliotek i Kalmar län 2010-2011 visade att uppfattningen om vad som definierar ett skolbibliotek och vad skiljer det från folkbibliotek är mycket otydlig och spridd folkbibliotekschefer, rektorer, nämndpolitiker för skola och kultur. 50 % av folkbibliotekscheferna såg ingen avgörande skillnad mellan de egna uppdragen och skolans. Kulturpolitikerna instämmer till 75 % i påståendet ”Folkbiblioteken kan ta emot elever från kommunens skolor inom befintliga resurser” jämfört med 33 % bland skolpolitiker. De rektorer som fullföljde enkäten var de som har skolbibliotek (knappt 30 %). Befintlig nationell statistik kring tillgång till skolbibliotek är från 2008, genomförd av Kulturrådet och under en tid då det inte var reglerat i skollagen. Då saknades skolbibliotek på en tredjedel av landets skolor. En fjärdedel av befintliga skolbibliotek saknade bemanning. Resultat för Kalmar län var liknande. Egna undersökningar av idag visar att friskolor i regionen sällan eller aldrig har egna skolbiblioteksresurser eller avtal för att köpa tjänsten av exempelvis närliggande folkbibliotek eller filialer oavsett om det rör grundskola eller gymnasium. Kommunala gymnasieskolor har i regel både bibliotek och bibliotekarier. Grundskolor generellt har däremot har mindre eller inga egna resurser. Lärarförbundet och Centrum för lättläst publicerade augusti 2011 en undersökning som bekräftar att situationen är densamma idag. Vi står inför ett ökat behov av biblioteksfolk med spetskompetenser för arbete inom grundskola och gymnasium oavsett om huvudman verkar inom offentlig eller privat sektor.

Jobb på skolbibliotek innebär ofta att man är ensam eller 2-3 personer. Det finns stora behov av möjligheter till erfarenhetsutbyte med annat biblioteksfolk, trots att man är omgiven av 20-200 lärare. E-möten är ett sätt att möta detta.

Tillgänglighet i detta projekt rör målgruppens egen tillgänglighet på arbetsplatsen och under utbildningarna. Tillgänglighet som ett eget kompetensområde för skolbiblioteksfolk har betydelse för de stora grupper av elever i behov av särskilt stöd – som i förlängningen är en indirekt målgrupp för projektet.

Jämställdhet på skol- och gymnasiebibliotek handlar både om att det är en sned könsfördelning bland de anställda och att det behövs ett genusperspektiv som genomsyrar alla kontaktytor med barn och unga. Genusperspektiv och -kunskap kring miljö och bemötande hos projektets målgrupp sprids även till en stor och viktig indirekt målgrupp - eleverna.

Åldersmässig sammansättning – även skol- och gymnasiebiblioteksvärlden står inför generationsskifte och pensionsavgångar inom de närmsta åren. Vi behöver hitta metoder och arenor för hur man för vidare de kunskaper som äldre anställda fått genom samlade erfarenheter under många år till nyanställda. Vi behöver också hitta former för att tillvarata de yngre anställdas attityd till och kunskaper kring digitala verktyg.

Med ett Skolbibliotekarielyft lyfter vi status hos professionen, bidrar till definitioner och distinktioner och ger grund till en gemensam standard oavsett var i regionen man bor.

Länets Regionala utvecklingsstrategi är under revidering. Insatser för livslångt lärande, kompetenshöjningar, digitala kompetenser har funnits med i processen. Projektet översiktliga mål är att bidra till detta. Under mobiliseringen kommer det att göras fördjupade problemformuleringar utifrån kartläggningen och planering med relevanta aktörer och intressenter.

Målsättning

Vi vill med projektet ge nyckelkompetenser och metoder för strategiska insatser till regionens skol- och gymnasiebibliotekarier så att de i förlängningen ger regionens barn och unga individanpassat, tillgängligt, jämställt stöd och framåtsyftande grunder för ett livlångt lärande och därmed regional och nationell utveckling.

Projektet ska uppmärksamma för beslutsfattare, tjänstemän och politiker, inom skola och folkbibliotek vilken roll en adekvat skolbiblioteksreurs kan spela för skolutveckling och måluppfyllelse för skola, lärare, elever.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet i detta projekt rör målgruppens egen tillgänglighet på arbetsplatsen och under utbildning. Tillgänglighet som ett eget kompetensområde för skolbiblioteksfolk har betydelse för de stora grupper av elever i behov av särskilt stöd – som i förlängningen är en indirekt målgrupp. Erfarenheter visar att skolbibliotek är en positiv neutral plats för elever i behov av särskilt stöd. Där finns inlästa böcker och andra alternativa material för kunskapsinhämtning. Det är en inkluderande miljö - alla kan ha ärende till biblioteket - till specialpedagogen går bara elever med särskilt åtgärdsprogram.

All anpassning och all kunskap om tillgänligighet som detta projekt kan bidra med är till gagn för målgruppen som individer och arbetstagare samtidigt som det är av godo och stor användning för verksamheten inom skola och bibliotek.

Projektets intentioner är avstämda med processtödet.

Mobiliseringsfasen
Samtidigt med kartläggning av målgruppens behov av kompetensutveckling ska webbenkäten ge svar på vilken/vilka typer/grad av funktionsnedsättningar som finns inom målgruppen. Allergier, fysisk funktionsnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, hörselnedsättning, synnedsättning, kognitiva/neuropsykiatriska hinder, psykisk ohälsa eller annan form av behov av särskilt stöd.
Resultaten ska bidra till underlag för en tillgänglighetspolicy som tas fram för projektägaren upphandling av utbildningar, för utbildnings- och konferenslokaler, information, framförhållning i planering och genomförande, e-möten, kommunikation. Vid upphandling av externa tjänster ska anbuden innehålla referenser till företagens/föreläsarens kompetens inom området tillgänglighet som kompetensområde och metoder för lärande. Projektorganisationen ska utbildas/uppdateras inom området (processtöd).
Information, webbar/bloggar, konferenser, seminarier, material, teknik ska vara tillgängligt oavsett funktionshinder.

Tillgänglighet som kompetensområde: Under mobiliseringsfasen ska man analysera vilka kompetenser som skol/gymnasiebibliotekarier behöver för att tillgodose behov av biblioteksstöd, fysiskt, kognitivt, digitalt, för olika typer av funktionsnedsättningar och individanpassning. Vi ska även undersöka hur SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) och Skoldatatek i regionen kan involveras och användas som resurs både under projektet och fortlöpande efter projektets utgång utifrån dessa organisationers uppdragsramar. Ett mål att sikta mot är att de som har uppdrag att arbeta med skol/gymnasiebibliotek ska ingå i deras uppdrag även om de inte är ”skolhuvudman”.

Genomförandefasen
Målgruppens behov av tillgänglighet enligt kartläggningen under mobiliseringsfasen ska tillgodoses generellt. Individuella behov ska identifieras och åtgärdas av projektledaren.
Kompetensbehov när det gäller tillgänglighet bör innehålla avsnitt kring specialpedagogik, orientering om funktionshinder, med tyngdpunkt på de kognitiva nedsättningar som är så att säga ”osynliga” till skillnad från fysiska funktionshinder, även syn- och hörselnedsättning ska ingå. Viktigt är också kunskap kring digitala verktyg, kompenserande hjälpmedel och alternativa metoder kopplat till individens behov av särskilt stöd. Resultat och önskemål framkomna vid mobiliseringsfasen kompletterar hittills definierat innehåll. Information, webbar/bloggar, material, teknik, konferenser, seminarier ska vara tillgängligt oavsett funktionshinder. Aspekter kring tillgänglighet ska vara synliga och aktiva inslag i uppföljning och utvärdering. Vid upphandling av externa tjänster ska anbuden innehålla referenser till företagens/föreläsarens kompetens inom området tillgänglighet som kompetensområde och metoder för lärande.

Transnationellt samarbete

Vi vet redan att det finns projekt, metoder, styrdokument och liknande som finns utanför Sverige och som är intressanta och berikande för projektet. Kontakt har före projektet tagits med svensk representant för Stichting ENSIL, European Network for SchoolLibraries and Information Literacy, en organisation som har gjort inventering av goda exempel inom Europa. IASL, International Association of SchoolLibraries, är ytterligare ett exempel på en av flera organisationer inom området som kan bistå med kontakter för transnationellt arbete och kontakter.

Intentionerna hittills är att bygga det transnationella arbetet genom e-möten som möjliggör kontakter och erfarenhetsutbyten som utan stora kostnader för logistik. Vi tror att e-möten underlättar för att fler kan delta i transnationellt arbete jämfört med studiebesök och delegationer.

Vi vill undersöka hur twinning/transnationellt arbete kan vara ett tillfälle för erfarenhetsutbyte, benchmarking med förhållanden på skol- och gymnasiebibliotek i ett annat europeiskt land, reflektionstillfälle för projektets målgrupp/deltagare och på vad sätt detta i sig kan vara berikande för målgruppen.

Mobilisering
Projektledare, -ägare och styrgrupp undersöker förutsättningar för transnationellt arbete via e-möte, vilka matchningskriterier krävs, teknisk utrustning, support och kunnande, går det att integrera i kompetensutvecklingen.

Genomförande
Aktiviteterna, e-möten, ska introduceras för målgruppen/deltagarna och stödjas av projektledaren. Erfarenheter ska löpande publiceras på projektets webbplats/lärblogg för att sprida vidare till intresserade. E-mötena ska integreras och följa innehållet i kompetensutvecklingarna.

Vi avser att samverka med Stichting ENSIL och IASL även under genomförandefasen för att få fatt i goda exempel och lämpliga skolor och individer att interagera med. Dessa organisationer kommer också att vara kanaler att sprida projektets erfarenheter.

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Habo
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult