Logotyp på utskrifter

Sfi Yrkesutveckling

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKalmarsunds Gymnasieförbund Komvux/Särvux
KontaktpersonChristin Carlström
E-postchristin.carlstrom@kalmar.se
Telefonnummer0480-451587
Beviljat ESF-stöd8 994 951 kr
Total projektbudget18 369 966 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2013-01-17
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Syftet med projektet "Sfi Yrkesutveckling" är att förbättra och snabba på integrationen för nyanlända invandrare. Detta gör vi genom att förändra Sfi-utbildningen så att vi integrerar skolförlagd sfi med en arbetsplatsförlagd del där invandraren är med och påverkar yrkesinriktningen med utgångspunkt i hans/hennes tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Förutom praktik och svenskundervisning som tar sin utgångsspunkt i praktiken kompletterar vi med validering och kortare yrkesutbildningar för att deltagaren snabbare ska vara förberedd för arbetslivet. Vi kommer också att arbeta för ett ökat samarbete mellan kommuner, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Regionförbundet och näringslivet för att på ett effektivare sätt kunna stödja invandrarens inträde på den svenska arbetsmarknaden. Projektet vilar på parallellitet, integrerat arbetssätt och egenmakt.

Bakgrund

Med utgångspunkt från förstudien med diarienr 2009-3030027 redovisar vi följande. Statistik från SCB visar att det tar ca sju år för en nyanländ att etablera sig på arbetsmarknaden. Men också att 30 % har arbete efter tre år och att det är 50 % färre kvinnor än män som har arbete efter tre år.
Vi kan se att SFI bedrivs på olika sätt i olika kommuner. Elevunderlaget varierar och då naturligtvis även lärartätheten. Antalet undervisningstimmar ligger mellan 15-20 h/v. Det är inte alla skolor som erbjuder praktik till sina studerande och på vissa skolor gör man skillnad på studerande med försörjningsstöd och de som inte har. Ingen skola validerar de studerandes kunskaper och arbetslivserfarenhet. Kommunerna löser den ekonomiska ersättningen för SFI på olika sätt.
Fem av studiens sex rektorer vill utveckla yrkes-SFI. Som skäl angavs snabb integration i samhället, ökad möjlighet till arbetsetablering och att det bidrar till snabbare inlärning av det svenska språket.
26 lärare ( ca 80 procent av lärarna) som arbetar med SFI har svarat på enkäten. Samtliga lärare tycker att det finns vinster med att arbeta med yrkes-SFI och nästan alla kan tänka sig att själva jobba med det. Största vinsten, enligt lärarna, är att studenten får möta svenska på ett mer naturligt sätt kopplat till konkreta erfarenheter. Även att det ger meningsfullhet (jämför KASAM, Antonovsky, A, Hälsans mysterium, 1991) och att man kortar tiden för inträdet på arbetsmarknaden. De flesta lärarna efterfrågar kompetensutveckling för att säkerställa kvalitén i yrkes-SFI konceptet.
188 studenter (ca 50 procent av samtliga studenter) på SFI s C och D-nivå svarade på enkäten. Av dessa är 132 intresserade (70%). Anledningen till intresset var entydigt: att lära sig svenska snabbare och få ett arbete. 59 % av studenterna uppger att de har en yrkesutbildning av något slag från sitt hemland. Det är allt från civilingenjörer till skräddare och konditorer.

Arbetsgruppen som fokuserade på hur arbetslivet ställer sig till att delta i ett framtida koncept med yrkes- SFI arbetade branschvis med sin kartläggning i de involverade kommunerna via intervjuer och arbetsplatsbesök. Sammanlagt deltog 51 företag, men också offentlig verksamhet i de involverade kommuner och Kalmar läns landsting. Alla företag, kommuner och landsting som deltog i studien har framtida rekryteringsbehov. Detta stämmer väl överens med Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 (Prognos Kalmar 2010, Arbetsförmedlingen, 2009). Även om rådande lågkonjunktur gör att en nedgång i olika branscher varit tydlig så minskar arbetslösheten för närvarande samt att ”arbetskraften och befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) minska i Kalmar” (prognos Kalmar 2009, sid. 3). Detta innebär ett framtida rekryteringsproblem.

Av studiens 51 företag var 45 intresserade och såg ett framtida yrkes-SFI koncept som en möjlig rekryteringsbas. Många företag ställer dock krav på kommunikativ förmåga i tal och skrift. Alla intresserade kan ställa upp med professionell handledning i ett eventuellt framtida koncept.
Vi hittade relativt snabbt 160 möjliga praktikplatser inom följande branscher: Data/IT, Ekonomi/administration, Friskvård, Hotell/restaurang mm/turism, Sjukvård/socialt arbete, Lantbruk/djurvård/trädgård, Byggteknik, Tillverkning, Transport

Ett viktigt begrepp i det nya konceptet är samverkan. Konceptet har inte för avsikt att skapa en ny organisation utan ett nytt sätt att arbete kring SFI. Samverkan är en förutsättning i den framtida integrationsstrategin som finns beskriven i regeringens skrivelse ”Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration” (Skr. 2008/09:24).
Vad skall det nya konceptet kring yrkes-SFI samverka kring? Vår analys pekar företrädesvis på 11 punkter som är viktiga i en eventuell regional samverkan kring yrkes- SFI.
1. Kartläggningsmodell – Det är viktigt att de sju kommunerna har en samstämmig kartläggningsmodell. En viktig förutsättning för denna kartläggning är att den är individuell och kan följa den nyanlända invandraren oavsett var individen väljer att bosätta sig inom samverkansområdet. Viktiga inslag i kartläggningen är exempelvis försörjningsförmåga, hälsa, familjesituation, individuell yrkeserfarenhet, framtida yrkeskarriär med mera.
2. Valideringsmodell – Ett gemensamt utvecklat valideringssystem mellan kommunerna kommer att utvärderas och användas. I studien har arbetsguppen bedömt olika modeller. Under genomförandet kommer vi att använda OCN som valideringsmetod. OCN (Open College Network) är en metod för att kvalitetssäkra utbildningar/verksamheter som idag inte är formellt erkända samt att ge erkännande (validering) för varje individs lärande. Metoden utvecklades i Storbritannien i början på 80-talet och används idag av ett stort antal organisationer och företag.
3. Tolkstruktur – En gemensam professionell tolkstruktur behövs inom ramen för samverkan. Enligt vårt sett att se på det kommer det ge avsevärda ekonomiska synergier.
4. Gemensam språkterminologi – Det nya konceptet för yrkes–SFI måste vila på en terminologi som delas av berörda. Ett begrepp måste ha samma betydelse för alla.
5. Handledarutbildning – Kontinuerlig handledningsutbildning riktat mot de yrkeshandledare som finns ute på företag, involverade kommuner och inom landstinget. Vi ser det som viktigt att dessa handledare har, förutom kunskaper i det specifika yrket, även har förmåga att möta studenterna inom yrkes-SFI, men även kompetens inom exempelvis interkulturell kommunikation kan vara viktigt.
6. Gemensam pedagogik – Målet för SFI finns uttryckt i skolverkets centrala kursplaner. I det nya konceptet för yrkes-SFI är det viktigt att en gemensam pedagogisk plan utvecklas för att nå dessa mål. Det rör sig om att utforma gemensamma studiehandledningar, utveckla eller ta fasta på hur vi gemensamt kan använda modern teknologi.
7. Samhällsinformation – I den nya strategi som regeringen formulerat (den nya lagen tros träda i kraft 1/12 2010) är samhällsorientering ett viktigt inslag för integration. Ett gemensamt utvecklat innehåll är således viktigt.
8. Yrkesvux – Gemensamma ansökningar för att söka statliga medel med avsikt att starta kurser som är anpassade till deltagares språkliga nivå.
9. Gemensam kompetensutveckling – Genom studien har det kommit till vår kännedom att samarbete mellan kommuner har varit obefintlig. En viktig vinst som vi gjort är att SFI-lärare delar väldigt mycket i sin yrkesvardag, men inte haft, eller fått dela den med kollegor som arbetar i andra kommuner. Gemensam kompetensutveckling ses hos lärare som ett viktigt led för att utveckla kvaliteten i ett eventuellt samarbete. Detta gäller också andra yrkeskårer, exempelvis studie- och yrkesvägledare (SYV).
10. Praktikbank – Idén men en gemensam praktikbank är viktig. Ett gemensamt övergripande ansvar för att utveckla samarbetet med olika branscher underlättar själva idén med yrkes-SFI.
11. Gemensam utbildningspott – Det kan finnas behov i en framtida samverkan att starta korta kurser som är anpassade till arbetslivets behov. Vi ser det som viktigt att det finns en gemensam utbildningspott för den typ av specifika utbildningsinsatser insatser.

Konceptet
Processen startar med en kartläggning enligt den gemensamma modell som arbetats fram. Efter kartläggning går studenten antingen vidare till arbete eller SFI. När nivå B är nådd (studenten är kommunikativ) finns möjlighet att välja yrkes-SFI. Under yrkes-SFI finns det möjlighet till validering och yrkesbedömningar. Under processen finns också möjlighet till annan utbildning utanför SFIs verksamhet. När yrkes-SFI är avslutad kan studenten läsa vidare i annat utbildningssystem eller möjligt arbete. Det yrkesmässiga nätverk som studenten utvecklar förkortar med all sannolikhet tiden till egenförsörjning.
Vår erfarenhet är att ett upptaktsmöte där alla involverade ”lär känna” projektet är viktigt. Det underlättar processen och det framtida arbetet.

Syfte

Syftet med projektet
- är att förändra SFI-undervisningen i berörda kommuner för att deltagarna snabbare ska lära sig svenska och snabbare komma ut i arbetslivet.
- att implementera arbetssättet så att det fortsätter efter projekttiden.
- att sprida erfarenheter och påverka andra kommuner i Kalmar län och också utanför länet att förändra sin sfi-undervisning för att uppnå snabbare språkinlärning och snabbare inträde på arbetsmarknaden.
- att på ett bättre sätt än idag förse arbetsmarknaden med arbetskraft inför kommande arbetskraftsbrist genom att tillvarata deltagarnas yrkeskunskaper från sina respektive hemländer
- att snabbare och bättre integrera nyanlända invandrare i det svenska samhället. All forskning visar att arbete är en avgörande faktor för att kunna bli en del av det svenska samhället.
- att minska kommunernas kostnader för integrationen.

Målsättning

Inträdet på arbetsmarknaden:
Idag tar det ca 7 år innan nyanlända invandrare kommer ut i arbetslivet. Med ett annat upplägg med integrerad SFI-utbildning, kartläggning av intressen, kunskaper och erfarenheter, praktik, yrkesinformation, validering och kortare yrkesutbildningar är vårt mål att korta denna tid. Detta är ett effektmål som vi kommer att mäta efter projektets slut. Under projekttiden kommer vi inte att kunna redovisa mätningar eftersom tiden är för kort. Vi kommer istället att sätta målen att 3 månader efter deltarnas deltagande i projektet är slut:
5% av deltagarna har ett jobb
20% av deltagarna har en praktikplats
30% av deltagarna genomgår någon form av yrkesutbildning
80% av deltagarna ska genomgå hela projektet

Snabbare språkinlärning.
Genom att göra SFI-utbildningen förankrad i arbetslivet och därmed få individen att inse behovet av svenskkunskaper så är vårt mål att deltagarnas tid för att klara en "kurs" inom SFI ska kortas med 10%.

Spridning och strategisk påverkan.
Alla kommuner i Kalmar län har börjat arbeta med SFI Yrkesutveckling som metod.

Påverkan på målgruppen.
40% av deltagarna som går sfi ska välja SFI Yrkesutveckling.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi vet att kommunerna i Kalmar län kommer att teckna ett specialavtal med Migrationsverket för att ta emot fler flyktingar med någon form av funktionsnedättningar. Detta innebär att denna fråga blir av största vikt under projektet.
I förprojekteringen har vi tagit reda på i vilken utsträckning företag och offentlig sektor har anpassat sin verksamhet efter personal och kunder med funktionsnedsättningar. Medvetandegraden om funktionsnedsättningar är mycket hög och flera anpassningar har gjorts i den fysiska miljön.
Hos deltagande Kommuner och Kalmar Läns landsting ser vi inte ett stort hinder rörande tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar men det kan finnas hos delar av det privata näringslivet. Vi ser en svårighet i att kunna ställa krav på arbetslivet när det gäller tillgänglighet. Hos berörda kommuner och andra utbildningsanordnarnas finns det väl upparbetade strukturer kring detta, och faktiska hjälpmedel.
Den viktigaste delen av projektet när det gäller denna fråga blir vid den inledande kartläggningen av individens intressen, förkunskaper och framför allt möjligheter. Under kartläggningsfasen kommer vi att upptäcka funktionsnedsättningar tidigt och kan således matcha individen mot arbetsplatser som är lämpliga för individen. Ett framtida samarbete med arbetsförmedlingen är också viktigt i detta.
För att på ett bra sätt kunna utbilda människor med funktionsnedsättningar kommer vi att inleda ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få pedagogiska tips och information om lämpliga hjälpmedel och datorprogram. (Vi har redan haft inledande samtal).

I projektet kommer vi att fortbilda våra lärare med hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten .
Alla lokaler som används är anpassade för att ta emot deltagare med funktionsnedsättningar. Vissa hjälpmedel kan behövas som komplement men detta kommer att lösas av respektive kommun enligt överenskommelse med Migrationsverket (se ovan).

Vi kommer även att arbeta på följande sätt för att säkra tillgängligheten i projektet:
Fysisk tillgänglighet: En kontroll kommer alltid att göras i samband med matchning av deltagare med funktionsnedsättningar och de olika praktikplatserna samt bokning av samtliga utbildningslokaler så att den fysiska tillgängligheten säkras. Detta kommer att vara en standardrutin i genomförandefasen.

Tillgänglig verksamhet: En avstämning har gjorts under förstudien så att all personal som engageras i projektet har tillräcklig kunskap och kompetens när det gäller förhållningssätt till och bemötande av personer med funktionsnedsättningar. I de fall det förekommer brister kommer de att åtgärdas med skräddarsydda utbildningsinsatser och eller information.

Tillgänglig information och kommunikation: I samband med placering av deltagare med funktionsnedsättningar på olika praktikplatser och bokning av lokaler för projektet kommer alltid en kontroll att göras när det gäller behovet av och tillgång till teckentolkning, teleslinga eller andra resurser. På samma sätt kommer vi att införa kontrollrutiner när det gäller behov av att information finns i lämpliga media. Förstudien har visat att samtliga aspekter på tillgänglighet är säkrade. I de fall det saknas nödvändiga rutiner kommer sådana att tas fram.

Jämställdhetsintegrering

Utifrån en SWOT- analys ser vi följande möjligheter och hinder:
Styrkor – målgruppen känner sig trygg i ett invant kulturmönster Svagheter – målgruppens attityder gentemot arbete. Män ska ha vissa yrken kvinnor andra. Invandrare ska, enligt lagstiftning, själva bestämma hur mycket de vill gå upp i svensk kultur. Pedagoger har också sina värderingar som kan försvaga jämställdhet. Möjligheter – utbildning i eventuell genomförandefas ger studenterna valmöjligheter, exempelvis välja ett yrke bortom traditionella könsrollsmönster. Utbildning kan också synliggöra personliga förmågor och ambitioner som ger individen möjlighet att göra andra subjektiva yrkesval. Kompetensutveckling hos personal och handledare är viktigt för att utveckla personens valmöjligheter. Hot – kvinnor som är lämpade för vissa yrken har svårt att frigöra sig från tradition. Invanda kulturmönster kan vara ett hinder för att acceptera nya synsätt.

Med utgångspunkt från SWOTanalysensom gjordes under förstudien kommer vi att arbeta på följande sätt med jämställdhetsintegrering:

- Vi kommer att välja en kartläggningsmodell och anpassa den så att vi ställer "rätt" frågor och på så sätt får deltagarna att tänka i otraditionella banor. Kartläggningsfasen blir oerhört viktig för att få individer att fokusera på sina speciella förutsättningar och kvalitéer i relation till svensk arbetsmarknad.
- Våra lärare och praktikanskaffare kommer att ha en stödjande, coachande och motiverande roll i matchningen mot lämplig praktikplats. Detta innebär att deltagarna ska få möjlighet att välja arbetsplats med utgångspunkt från sina intressen och kompetens, kön skall inte vara ett hinder för hur man väljer.
- Vi kommer att ordna studiebesök där det finns kvinnor på traditionellt manliga arbetsplatser och vice versa.
- I undervisningen kommer information om den svenska arbetsmarknaden att vara ett centralt ämne. Vi kommer att lägga upp undervisningen så att jämställdhet och otraditionella yrkesval blir ett naturligt inslag i undervisningen. På detta sätt kommer deltagarna att utbildas i jämställdhet.
- Vid upphandling av externa utbildningar kommer vi genom referenstagning säkerställa att utbildningsarrangören har erfarenhet och kunskap om jämställdhetsintegrering.
- Vi kommer att skapa rutiner för att kontinuerligt, dokumentera och mäta hur många deltagare, respektive män och kvinnor som väljer en otraditionell praktikplats. Detta för att kontinuerligt kunna förändra innehållet i kartläggningen och i utbildningen så att vi hela tiden blir bättre på att coacha och motivera deltagarna.
- Vi kommer att ta upp och behandla frågorna om jämställdhet på samtliga styrgruppsmöten, detta kommer att vara en stående punkt på dagordningen.
- Projektets ledning kommer att genomgå en utbildning i jämställdhetsintegrering för att fördjupas sig i ämnet.

Transnationellt samarbete

En central del i projektet är validering av deltagarnas kompetenser, i projektet använder vi OCN som valideringsmetod. Vi kommer därför att utveckla kontakter och samverka med OCN s centrala organisation i England (Birmingham) för att utbyta erfarenheter om hur OCN kan användas i den typ av projekt som SFI Yrkesutveckling. Syftet är att ta reda på vilka andra liknande projekt i olika länder som använder OCN och vilka erfarenheter som finns. Syftet är också att vi ska sprida erfarenheter från vårt projekt.

Medfinansiärer

  • Af Kalmar
  • Borgholms Kommun
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Mörbylånga Kommun, Kommunledn
  • Socialförvaltningen

Samarbetspartners

  • Af Kalmar
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningskontoret
  • Länsstyrelsen i Kalmar län
  • Regionförbundet i Kalmar län
  • Socialförvaltningen

Kommun

  • Borgholm
  • Emmaboda
  • Kalmar
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Oskarshamn
  • Torsås