Logotyp på utskrifter

Reload

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
Projektägare Arbete och Välfärd. Avdelningen Missbruksvård
KontaktpersonPär Hagdahl
E-postpar.hagdahl@vaxjo.se
Telefonnummer0470-796354
Beviljat ESF-stöd1 749 346 kr
Total projektbudget4 411 578 kr
Projektperiod2010-06-01 till 2012-05-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Den samlade forskningen konstaterar ett nära samband mellan arbetslöshet bland ungdomar och ett ökat drogmissbruk. Växjö kommun konstaterar att målgruppen saknar tillgång till arbetsrehabiliterande verktyg och insatser. Projektet Reload vänder sig till unga vuxna med missbruksproblem, i åldern 20-30 år. Huvudsyftet med projektet är att föra in arbetsmarknadsinriktad rehabilitering, som en del i en samordnad rehabilitering för unga vuxna med missbruksproblem. Projektet kommer att pröva en lokalt anpassad och strukturerad arbetsmodell i tre olika steg (Ready, Steady och Go), som bygger på en individuell anpassning, utifrån individens egna förutsättningar.
Målsättningen är att deltagarna skall påbörja och genomföra en arbetsmarknadsinriktad rehabiliteringsprocess, som resulterar i en etablering på arbetsmarknaden.
Projektet samverkar med lokala och förvaltningsinterna parter i en samordnad rehabiliteringsprocess, Uppvidinge och Tingsryds kommun samt IFO-Nätverk.

Bakgrund

Det experimentella och det tunga missbruket expanderade kraftigt från slutet av 1990-talet. De narkotikarelaterade dödsfallen ökade med samma proportion. Motsvarande utveckling har kunnat iakttas i Växjö kommun, där antalet unga personer med missbruksproblem ökat kraftigt de senaste åren. Avdelningen Missbruksvård i Växjö kommun, hade i oktober 2009 kontakt med ca 90 individer i åldern 18-25 år. Möjligheten till sysselsättning för ungdomar med missbruksproblem är genomgående liten. Den samlade forskningen på området har konstaterat ett nära samband mellan arbetslöshet hos ungdomar och ett ökat missbruk, ett samband som går i båda riktningar. Konsekvenserna för detta utanförskap är kostbara, såväl för de enskilda individerna, som för samhället i stort. Både internationella och svenska studier visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt med missbruksvård, särskilt i kombination med sysselsättningsåtgärder. Av den totala förtjänsten kan ca 65 % förklaras genom minskade kostnader för rättsväsende, 29 % via intäkter från löner och skatter samt de resterande
6 procenten genom minskade kostnader för sjukhusvård och psykiatrisk vård (Ettner m fl 2005). En utvärdering av det s.k. KrAmi-programmet i Malmö och Örebro, som vände sig till unga män med kriminalitet och missbruksproblem och med väsentliga inslag av arbetsmarknads-inriktad rehabilitering, visade på ett bättre utfall än andra jämförbara behandlingsprogram. Varje satsad krona gav 13-18 kronor tillbaka, vid en samhällsekonomisk utvärdering. (Nyström m fl 2002, Nilsson & Wadeskog 2008)
Vår egen erfarenhet är att målgruppen inte är prioriterad i ordinarie verksamheter, som vänder sig till arbetssökande och ofta ställs krav på långvarig drogfrihet innan åtgärder erbjuds. Risken för återfall i missbruk tilltar, när tidsperspektivet blir alltför långt och sysselsättning inte erbjuds dem som kämpar med att bli helt drogfria. Detta blir för många unga personer med missbruksproblem en stor påfrestning, där man inte ens erbjuds ett första steg i en rehabilitering. Våra erfarenheter från förprojekteringen till Reload, "ett sysselsättningsprojekt för ungdomar med missbruksproblem", är att målgruppen i flera avseenden lever i ett omfattande utanförskap. Deltagarna har specifika erfarenheter av sin missbruksproblematik, en stor andel (55-60%) har utländsk bakgrund, arbete saknas, man har dålig skolunderbyggnad och i vissa fall olika former av funktionsnedsättningar.

I ett genomförande av projektet Reload kommer vi att arbeta vidare på den arbetsmodell som presenterats i förprojekteringen, där vi knyter samman projektet Reload i en pågående rehabilitering av ungdomar med missbruksproblem.
I förprojekteringen har vi arbetat med en pilotgrupp om 21 personer, som vi mött under en period av 8-9 veckor under hösten. Vår erfarenhet av detta är att aktiviteter och studier bör delas upp på en förmiddags- och en eftermiddagsgrupp, men som motsvarar 8 heltidsplatser per vecka. Vi är övertygade om att sysselsättning i sig har rehabiliterande effekter och vill jobba vidare på att utveckla och erbjuda sysselsättning i en progressiv trappstegsmodell, som vi valt att kalla Ready, Steady och Go. Detta innebär ett förhållningssätt, där vi från första stund möter den enskilde ungdomen där han/hon befinner sig. I förprojekteringen har vi introducerat ett självskattningsinstrument. Det är väsentligt att vi skapar en samsyn omkring var den enskilde befinner sig i processen, för att rätt kunna balansera krav och utmaningar, så att det inte i alltför stor utsträckning slutar i misslyckanden. Initialt handlar det om att skapa tydliga strukturer som håller över tid, t ex passa tider, inte vara påverkad av droger, skapa sig en fysisk och psykisk kondition, så att man kan gå vidare. Detta är oftast en tröskel, som dessa ungdomar fastnar vid i andra former av arbetsmarknads-åtgärder, där man har mindre tolerans och dålig kännedom om villkoren för unga personer med missbruksproblem. Ungdomarna stängs ute och stigmatiseras. I genomförande av projektet Reload vänder vi oss till unga vuxna (20-30 år) med missbruksproblem och som har kontakt med socialtjänsten. I målgruppen finns personer som har olika form av funktionsnedsättningar. Flera bedöms ha läs- och skrivsvårigheter, vilket också kan ha medfört att man har en bristande skol-underbyggnad och därför tvekar inför valet att studera vidare. I organisationen finns kompetens att utreda och bedöma detta, för att kunna hjälpa den enskilde vidare. Det finns också personer som bedöms ha någon form av neuropsykiatrisk problematik (t ex ADHD), vilket måste beaktas och tas om hand. För personer med koncentrationssvårigheter är det viktigt med tydliga strukturer och kontinuitet i aktiviteter och undervisning. Pauser vid behov och anpassade inlärningssituationer är viktigt. Projektet kommer att behöva se över undervisningssituationen, möjligheterna till undervisning i mindre grupper och där lärare kommer till projektets lokal, istället för att deltagarna skall gå någon annanstans och möta okända personer. Lokalerna måste vara anpassade för personer med olika form av funktionshinder, utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Möjligheterna för deltagarna att snabbt kunna lämna lokalen, för att få frisk luft vid kortare pauser och att man inte känner sig instängd är viktigt. Beredskap för anskaffning av kompletterande hjälpmedel måste finnas, t ex hörsel- och synskadade. De lokaler som förhyrts under förprojekteringen, genom IOGT-NTO i Växjö har varit funktionella och skulle kunna användas även i ett genomförande av projektet. Vi behöver utveckla fler aktiviteter, upparbeta kontakter med befintliga verksamheter och utveckla nya former.
Det gäller inte minst för stegen Ready och Go.

Det första steget: Ready, har en låg tröskel där deltagarna ges möjligheten att delta även om det inte finns en långvarig och dokumenterad drogfrihet. Erfarenheter i förprojekteringen visar på deltagarnas svårigheter i att passa tider, vi har därför i stor utsträckning valt att kommunicera (påminna) deltagarna inför varje aktivitet via sms, e-post och telefon. Det har varit verkningsfullt. Kraven vi ställer på deltagarna är att de vill vara med, kommer till de gemensamma gruppträffarna och kan samspela med övriga i gruppen. Är man direkt påverkad av droger, kan man inte samspela med övriga i gruppen, men är välkommen tillbaka när man mår bättre. Deltagarna kan förvänta sig information om samhället och arbetsmarknaden, övningar i hur man söker jobb, rådgivning i utbildningsfrågor samt gemenskap och individuell coachning. I denna fas skall deltagarna ges möjlighet att öka sin sociala kompetens och förmåga samt stärka sin självkänsla och framtidstro. De har också möjlighet att komma tillbaka efter frånvaro på grund av t ex återfall i missbruk.
Det andra steget: Steady, ställer projektet större krav på deltagarens drogfrihet, provtagning och påbörjad behandling. Vi arbetar med tydliga mål samt viljan och förmågan att vara drogfri. Under denna fas upprättas handlingsplan tillsammans med den unge, handläggare och handledare/coach med tilltänkt praktik, utbildningsplats eller annan sysselsättning. Vi tänker oss att deltagande i projektet innehåller mer, än de aktiviteter projektet själv kan anordna och som vi har för avsikt att samordna i deltagarnas handlingsplan. I projektet har vi för avsikt att knyta till oss befintlig personal (behandlingsassistenter) inom organisationen, som mellan träffarna skall kunna fungera som "individuella lotsar" för deltagarna vid enskilda aktiviteter, t ex studiebesök, arbetsplatsbesök och anställningsintervjuer. Vi bedömer att denna arbetsinsats kommer att motsvara ca 10 % av en heltidstjänst.
Det sista steget: Go, innebär att ungdomen har en mer långvarig, stabil och dokumenterad drogfrihet och uppgjord planering för att kunna gå vidare till egen försörjning eller studier. Kontakt finns med Arbetsförmedlingen i samband med anställningsstöd eller CSN för kompletterande eller högre studier.

Syfte

Växjö kommun har stora kostnader för olika former av institutionsvård, för personer med missbruksproblem, av dessa är många unga människor. Ambitionen är att på olika sätt försöka stärka upp, utveckla och samordna olika former av öppenvårdslösningar, för att därigenom minska behovet av institutionsvård.

Huvudsyftet med projekt Reload är att föra in arbetsmarknadsinriktad rehabilitering, som en del i en samordnad rehabilitering för unga med missbruksproblem. Vi vill utveckla en lokal metod och arbetsmodell, som kan hjälpa unga personer med missbruksproblem att bryta sitt utanförskap, stärka dem i deras möjligheter, förbereda dem och etablera dem på arbetsmarknaden, på ett sådant sätt att de kan bli självförsörjande och leva ett självständigt liv.

En planerad utbildningsinsats ses i det sammanhanget som ett lika gott alternativ, eftersom många av våra deltagare har en bristfällig utbildningsbakgrund och en planerad utbildningsinsats därför både på kort- och lång sikt skulle kunna stärka den enskildes förutsättningar till en etablering på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsinriktad rehabilitering är en viktig del i en samordnad rehabilitering och saknas i stort sett helt för denna målgrupp. Det har att göra med målgruppens specifika problem, men också med den stigmatisering och utestängning från andra etablerade åtgärder som många av dessa människor får uppleva.

Förprojekteringen har visat att den tänkta arbetsmodellen skulle kunna gå att utveckla till ett verkningsfullt instrument, enligt den trappstegsmodell som vi tänkt. Vi har genom det pilotprojekt som genomförts under förprojekteringen, kunnat samla på oss viktiga erfarenheter och som gett oss vägledning i vad vi behöver utveckla ytterligare.

Vår erfarenhet är att det är svårt att rekrytera deltagare från angränsande kommuner, vilket vi tror har att göra med den specifika problematik som våra deltagare lever med, vilket kräver en närhet och tillgänglighet. Hindren blir för stora, när man är tvungen att passa exakta avgångstider och företa långa bussresor för att kunna möta upp i Reload. Det ges ej heller möjlighet för personal att hämta deltagarna. Vi vill dock fortfarande låta möjligheterna stå öppna för angränsande kommuner som deltagit i förprojektet eller för andra intresserade att utnyttja platser, t ex Arbetsförmedlingen

Projektet skall vara mål- och resultatinriktat. Projektet drivs inte för sin egen skull, utan syftar till att uppvisa goda resultat mot de mål som ställs. Primärt är det att försöka föra deltagarna igenom den process, som har som mål att man etablerat sig eller gjort viktiga framsteg mot en etablering på arbetsmarknaden, t ex genom studier. Metoden och arbetsmodellen är det instrument vi vill skapa för att nå mål och resultat. Den behöver testas, prövas, justeras och implementeras. Vi har för avsikt att vid ett genomförande av projektet tillskjuta resurser och lägga större vikt på en samordning av deltagarnas insatser, utifrån individuella handlingsplaner. Vi tror att detta krävs för att på bästa sätt kunna möta deltagarnas hela problematik.

Målsättning

Övergripande mål för projekt Reload är att skapa en metod och arbetsmodell, som syftar till att unga personer med missbruksproblem ska kunna öka sina möjligheter att få arbete och ett bättre socialt liv. Eftersom målgruppen inte är heterogen, utan befinner sig på olika nivåer både kunskaps- och erfarenhetsmässigt, är det också relevant med en differentierad målsättning för projektet, anpassad till de olika faserna i det strukturerade programmet.

För deltagarna i den första fasen (Ready) är målet ett aktivt deltagande, förmåga att samarbeta samt en ökad social kompetens. Här blir det viktigt att fastställa hur många som deltagit, genomfört respektive avbrutit under aktiviteten samt beräkning av utbetalt ekonomiskt stöd. Fördelning avseende kön, ålder och invandrarbakgrund hos deltagarna redovisas.

Deltagarnas närvaro är initialt ett kvitto på om projektet, i ett genomförande, kan sägas ha uppnått sitt syfte. Vi har under förprojekteringen arbetat aktivt med att hitta vägar för att nå bättre resultat i närvaron och är övertygade om att en bättre samordning av insatser, både kan förbättra närvaron och snabba upp processen.

För deltagarna i fas två och tre (Steady och Go) är målet att de övergår i praktik eller utbildning och därmed blir självförsörjande. Här fokuseras på målen, förutom på antal deltagare och "drop-outs", även på hur många som efter avslutat projekt är i arbete, utbildning eller annan arbetsmarknadsåtgärd.

Mätbara mål:

Att under projekttiden upprätthålla en beläggning om minst 80 % (7 heltidsplatser)

Att minst 30 % av deltagarna som påbörjat fas 2-3 (Steady och Go), är självförsörjande eller
befinner sig i planerade studier vid avslutning.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De lokaler som använts under förprojekteringen och förhyrts genom IOGT-NTO i Växjö, uppfyller till stora delar en god tillgänglighet för rörelsehindrade, t.ex. hiss och toaletter. Lokalerna är även utrustade med hörselslinga. Beredskapen för andra typer av handikapp bedöms vara god.

Tillgänglighet:
För att säkerställa, att styrgruppen och de chefer som beslutar om lokalerna skall ha rätt information, kommer vi att kontakta och ta hjälp av processstöd som t ex Agneta Lindqvist, regioncoach, handisam, handikappsförbunden (hso). Detta för att de ska komma och informera på ett möte innan gruppstart inför val av lokal, detta så att lämplig tillgänglighetsanpassning är genomförd. Om vi upphandlar utbildning av annan aktör skall tillgängligheten vara tillgodosedd innan kontrakt upprättas. I samband med praktik- och utbildningsplatser så skall en tillgänglighetsbedömning göras utifrån individens behov. I samband med upphandling av utvärderare så kommer uppgiften och uppdraget att se över hur tillgängligheten i Reloadprojektet fungerar.
Fysisk tillgänglighet:
När det gäller de lokaler som Växjö kommun kommer att använda för gruppverksamheten Reload så skall det vara god tillgänglighet (med hjälp av handisams checklistor) för deltagarna inom avdelningen missbruksvård oavsett funktionshinder.

Tillgänglig information:
I Reload projektet är inriktningen på verksamheten att stor hänsyn tas till deltagarnas behov av att information är anpassad till de behov som finns i målgruppen som är unga vuxna som förutom missbruk även har andra svårigheter som t ex adhd. Som ett extra stöd finns bl a en specialpedagog, Gunilla Axell inom Växjö kommun.

Tillgänglig kommunikation:
För att öka förståelsen och intresset kring tillgänglighetsfrågorna så har kontakt tagits lokalt med Jan Karlsson på Handikappsrörelsens Idé & Kunskapscentrum. Detta för att få synpunkter i en referensgrupp om unga handikappades situation där droger också kan förekomma.

Jämställdhetsintegrering

Vi har under förprojekteringen och med kännedom om målgruppen, kunnat dra en del slutsatser utifrån våra erfarenheter, som innebär att vi kommer att ha en beredskap för att kunna ställa om verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor kommer att prioriteras i projektet och vi kommer också att anpassa innehållet och grupperna utifrån de behov som kan föreligga under projektets gång. Vi kan tänka oss att arrangera särskilda grupper för kvinnor samt arrangera speciella tematräffar t.ex. kvinnofrid.

Av kvinnor och män med missbrukproblem i åldern 20-30 år och som finns som klienter i kontakt med socialtjänsten, är ca 30% kvinnor och 70% män. Detta återspeglas även i förprojekteringen Reload där andelen kvinnor var ca 27% av deltagarna mot slutet av projekttiden. Tilläggas bör att verksamheten Klara som vänder sig enbart till kvinnor och krav finns att deltagarna lämnar prover som visar att man är drogfri, är ett alternativ till Reload för de kvinnor som har uppnått den situationen i sina liv.
Det finns all anledning att uppmärksamma skillnaderna när det gäller antal och situation som finns mellan unga kvinnor och unga män inom avdelningen missbruksvård och samhället.

Att det är fler män än kvinnor som har missbruksproblem i samhället innebär inte att det inte kan finnas ett stort mörkertal. Därför bör ett projekt som Reload vara en bra startpunkt för ökad kunskap om hur situationen är för målgruppen uppdelat på kvinnor och män. Genomförandeutvärderingen av Reload i det kommande projektet är könsuppdelad och ger information om jämställdhetsintegreringen av projektet och möjlighet att förändra verksamheten under tiden. För att få statistik om kvinnor och män kommer vi att ha med kommunens expert Kristina Jansson.

Under förprojekteringen så har handledarna frågat ett antal kvinnor som deltar i projektet om det finns intresse att starta en grupp med enbart unga kvinnor men det ville man inte.

Det finns från projektets sida ett intresse av att samla kvinnorna i projektet i en användargrupp, likaså män i en annan användargrupp. Detta för att kunna samtala om hur projektet på bästa sätt kan ta vara på kvinnor och mäns behov och därmed försöka jämställdhetsintegrera Reloadprojektet så långt det är möjligt.

När det gäller friskvårdsinriktade aktiviteter så har förprojektet visat att det behövs flera olika aktiviteter för att fler kvinnor och män ska vilja vara med. Detta för att tillgodose de olika intressen som finns. Därför kommer projektet att förutom idrottsinriktade aktiviteter även ha möjligheter som kultur med till exempel dans, musik samt kreativt skapande. Vi hoppas att det kommer att öka kvinnors och mäns motivation att delta i projektet och att känna sig delaktiga.

För att utbilda i jämställdhetsintegrering så kommer Kristina Johansson, projektstödjare från länsstyrelsen/ESF att bjudas in till styr- och projektgruppen i Reload för att ha information och utbildning. På så vis kan vi öka möjligheterna att bättre ta vara på kvinnors och mäns behov i projektet. Detta kommer att ske i början av projektet Reload.

Transnationellt samarbete

Under projektets genomförande kommer vi att ha ett visst informationsutbyte med de kontaker vi skaffat oss under förprojekteringen i Holland, i staden Brabant och med verksamheten Novadic-Kentron/Mobidik. Kontaktperson Ria Reindeers.

Medfinansiärer

  • Förvaltningen för Arbete och Välfärd

Kommun

  • Växjö