Logotyp på utskrifter

Reload

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
Projektägare Arbete och Välfärd. Avdelningen Missbruksvård
KontaktpersonPär Hagdahl
E-postpar.hagdahl@vaxjo.se
Telefonnummer0470-796354
Beviljat ESF-stöd440 461 kr
Total projektbudget722 461 kr
Projektperiod2009-07-01 till 2009-12-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Reload är ett sysselsättningsprojekt för ungdomar med missbruksproblem och syftar till att stödja bryta utanförskap för deltagarna för att nå drogfrihet och egen försörjning. Projektet har av tre faser. Ready innebär deltagande, Steady innebär drogfrihet och Go innebär arbete eller utbildning.

Bakgrund

Reload
Ett sysselsättningsprojekt för ungdomar med missbruksproblem.

Bakgrund och problemanalys
Under slutet av 1990-talet skedde stora förändringar i Sverige när det gäller narkotikamissbrukets omfattning och karaktär. Såväl det experimentella som det tunga missbruket expanderade kraftigt efter en lång period av, i ett internationellt perspektiv, stabilt låga nivåer. De olika undersökningar och mätningar som genomfördes regelbundet på gymnasieungdomar och mönstrande rekryter pekade entydigt på ett ökat intresse för och användande av otillåtna narkotiska preparat, men också det tyngre missbruket utvecklades i samma riktning. De narkotikarelaterade dödsfallen ökade med samma proportion. Den negativa utvecklingen har dock stannat av de senaste åren (CAN 2008).

Motsvarande utveckling har kunnat iakttas på lokal nivå och t.ex. för Växjö kommuns vidkommande har antalet ungdomar i åldern 18-25 år ökat kraftigt de senaste åren och utgör numera en betydande del av den totala målgruppen personer med missbruksproblem. Den enhet som arbetar med denna målgrupp hade i oktober 2008 totalt ca 90 klienter. Det är en grupp som har en svårartad social situation med dålig förankring på bostads- och arbetsmarknad. De har, sin ålder till trots, ofta ett avancerat missbruk och många använder tunga narkotiska preparat som amfetamin, heroin och olika lugnande medel samt har ofta en nära koppling till kriminalitet. I målgruppen råder också en överrepresentation av ungdomar med invandrarbakgrund.

Den samlade forskningen på området har konstaterat ett nära samband mellan arbetslöshet hos ungdomar och ett ökat missbruk, ett samband som går i båda riktningar. Dels medverkar ungdomsarbetslöshet till att ungdomar hamnar i missbruk och kriminalitet, dels bidrar pågående missbruksproblem till att ett inträde på arbetsmarknaden omöjliggörs. Konsekvenserna för detta utanförskap är kostbara såväl för de enskilda individerna som för samhället. Därför är det oroväckande att ungdomsarbetslösheten nu åter stiger.

Möjligheten till sysselsättning för ungdomar med missbruksproblem är genomgående liten. Gruppen är inte prioriterad i de ordinarie verksamheter som vänder sig till arbetssökande och ofta ställs krav på långvarig drogfrihet innan de kan komma ifråga. Det är inte heller säkert att en genomgången behandling med gott resultat med automatik ger tillgång till utbildning eller praktik som på sikt leder till arbete, självförsörjning och delaktighet i samhället. Trots högkonjunktur har det varit svårt för många ungdomar att bryta utanförskapet även efter ett avslutat missbruk. För dessa personer är det viktigt att se vinster med sin uppnådda drogfrihet, annars är risken för återfall i missbruk och kriminalitet överhängande (Blomqvist 2002). Då är de ekonomiska medel som satsats i form av missbruksbehandling många gånger bortkastade.

Som framgår av ovanstående bakgrundsbeskrivning har ungdomar med missbruksproblem ett stort behov av sysselsättning och därmed också en inkludering i samhället. Dessa sysselsättningsalternativ behöver finnas tillgängliga både under pågående öppenvårdsbehandling och efter genomförd behandling.
Att det är framgångsrikt att länka sysselsättning till missbruksvård har påvisats i forskning. Både internationella och svenska studier visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt med missbruksvård, särskilt i kombination med sysselsättningsåtgärder. Av den totala förtjänsten kan ca 65 % förklaras genom minskade kostnader för rättsväsende, 29 % via intäkter från löner och skatter samt de resterande sex procenten genom minskade kostnader för sjukhusvård och psykiatrisk vård (Ettner m.fl. 2005).
En svensk studie visar på liknande resultat. För några år sedan genomfördes en utvärdering av de s.k. KrAmi-programmen i Malmö och Örebro, som i sin tur jämfördes med två andra insatser med utgångspunkt från dess programeffekter och samhällsekonomiska utfall. KrAmi-programmen riktade sig huvudsakligen till unga män med kriminalitet och missbruksproblem. Modellen innehöll dels behandling, dels ett väsentligt inslag av arbete/sysselsättning. Den samhällsekonomiska utvärderingen visade att samtliga behandlingsprogram var samhällsekonomiskt lönsamma, men att KrAmi-programmen hade ett bättre utfall och att varje satsad krona gav mellan 13 och 18 tillbaka. Skillnaderna mellan de olika behandlingsinsatserna förklarades huvudsakligen med att deltagarna i KrAmi-programmen uppnådde en bättre anknytning till arbetsmarknaden än de andra programmens deltagare (Nyström m.fl. 2002: se även Nilsson & Wadeskog 2008).

En utvärdering av avdelningens eget missbruksarbete med ungdomar och unga vuxna i Växjö kommun gjordes 2004. Projektet som var föremål för utvärderingen syftade till att skapa ett specialiserat team med hög tillgänglighet för att tidigt etablera en kontakt med den unge. Arbetsmodellen byggde på ett kombinerat uppsökande och motivationsinriktat arbete samt på ökad samverkan med andra parter. Utvärderingen visade på mycket goda resultat för målgruppen och som exempel kan nämnas att hälften av klienterna var drogfria vid uppföljningen (Anderberg 2004). Till följd av de goda resultaten beslöt förvaltningen att göra verksamheten och arbetssättet permanent.

Vi skulle nu vilja utveckla verksamheten ytterligare genom att utvidga möjligheterna till att bryta utanförskapet för de ungdomar som vänder sig till verksamheten. Parallellt med insatser för att komma tillrätta med deras missbruksproblem vill vi kunna erbjuda olika former av sysselsättningsalternativ för målgruppen.

Syfte

Projektet Reload syftar till att pröva en arbetsmodell som går ut på att bryta utanförskapet för ungdomar med missbruksproblem och stärka deras möjlighet på arbetsmarknaden. Parallellt med insatser för att komma till rätta med missbruksproblemen ska olika former av sysselsättningsalternativ erbjudas målgruppen. Tanken med projektet är att tydligare länka sysselsättning till rehabilitering. Risken är stor för återfall i missbruk när tidsperspektivet är alltför långt och när sysselsättning inte erbjuds dem som kämpar med att bli helt drogfria, det vill säga förrän efter en längre tids dokumenterad drogfrihet. De flesta anordnare av praktikplatser eller utbildningsplatser kräver drogfrihet för deltagarna för att de skall få delta. Detta blir för många unga en mycket stor påfrestning, att försöka bli drogfria men inte ha någon sysselsättning under pågående behandling eller efter denna. Vi är också övertygade om att sysselsättningen i sig kan ha en rehabiliterande effekt.

Projektet Reload kommer att kunna erbjuda sysselsättning i en progressiv trappstegsmodell bestående av tre faser: Ready, Steady och Go. Innehållet och aktiviteterna i de tre stegen ger olika möjligheter för deltagarna beroende på var de befinner sig i processen. Deltagarna kommer att få information om upplägg och innehåll i de olika stegen redan vid den första kontakten med gruppverksamheten.

Det första steget, Ready, har en låg tröskel där deltagarna ges möjligheten att delta även om det inte finns en dokumenterad drogfrihet. Kraven som ställs är att ungdomen vill vara med, kommer till gruppträffarna och kan samspela med övriga i gruppen. Deltagarna kan förvänta sig information om samhälle och arbetsmarknad, övningar i hur man söker jobb, rådgivning i utbildningsfrågor samt gemenskap och individuell coachning. I denna fas skall ungdomarna ges möjlighet att öka sin sociala kompetens och förmåga samt stärka sin självkänsla och framtidstro. De har också möjlighet att komma tillbaka efter frånvaro på grund av t. ex. återfall i missbruk.

Det andra steget, Steady, innebär att ungdomen har påbörjat en rehabilitering, kan uppvisa drogfrihet och mer aktivt vill förändra sin situation och söka efter individuella mål. Under denna fas upprättas handlingsplan tillsammans med den unge, handläggare och handledare/coach med tilltänkt praktik, utbildningsplats eller annan sysselsättning. Gruppverksamheten kommer för den enskilde gruppdeltagaren att kunna övergå till en planerad individuell aktivitet. Ett fortsatt stöd finns att tillgå under hela fasen.

Det sista steget, Go, innebär att ungdomen har en dokumenterad drogfrihet och uppgjord planering för att kunna gå vidare till egen försörjning eller studier. Kontakt kan finnas med Arbetsförmedlingen i samband med ett anställningsstöd eller CSN för högre studier. Den ekonomiska ersättningen upphör i och med att ungdomen har inkomst från annat håll, t. ex. arbete.

Målsättning

Projektets övergripande mål är att skapa en arbetsmodell som syftar till att deltagarna ska kunna öka sina möjligheter att få arbete och ett bättre socialt liv. Eftersom målgruppen inte är heterogen, utan befinner sig på olika nivåer både kunskaps- och erfarenhetsmässigt är det också relevant med en differentierad målsättning för projektet, anpassad till de olika faserna i det struktuerade programmet. För deltagarna i den första fasen är målet ett aktivt deltagande, förmåga att samarbeta samt en ökad social kompetens. Här blir det viktigt att fastställa hur många som deltagit, genomfört respektive avbrutit under aktiviteten samt beräkning av utbetalat ekonomiskt stöd. Fördelning avseende kön, ålder och invandrarbakgrund hos deltagarna redovisas.

För de klienter som genomgår steg 2 och 3 är målet att de övergår i praktik eller utbildning och därmed blir självförsörjande. Här fokuserar målen, förutom på antal deltagande och drop-outs, även på hur många som efter avslutat projekt är i arbete, utbildning eller annan arbetsmarknadsåtgärd.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I förprojekteringen ingår att planera för att funktionshindrade personer som deltar i projektet har tillgång till lokalerna, toaletter och andra utrymmen som är anpassade. Vid planerade aktiviteter som förekommer under projektet t. ex. studiebesök skall tillgänglighetsaspekten finnas med i kontakten med interna och externa aktörer.
Projektet skall upplevas som öppet och tillgängligt för alla som är intresserade av att delta, och anpassningar kommer att genomföras kontinuerligt beroende på de som deltar i det.
En plan utarbetas under förprojekteringen för genomförandet.
För information på internet kommer projektet att använda sig av Växjö kommuns hemsida. Där finns redan anpassningar för att göra webbplatsen tillgänglig så att alla kommuninvånare kan ta del av information. Information som används i projektet kommer att vara utformad så att den är lättläst och tillgänglig. För projektet är det viktigt att kommunikationen mellan handledare och deltagare fungerar bra.


Transnationellt samarbete

För att tänka i nya banor är det viktigt med kunskapsinhämtning från motsvarande verksamheter som finns andra länder, där missbruksvård kombineras med sysselsättning. I Holland är dessa frågor mycket aktuella och det finns en längre erfarenhet och större kunskap och därför all anledning att ta del av hur man arbetar med dessa frågor där.
Kontakt med EURES-handläggare Rob Floris i Kalmar har tagits för att i förprojektet resa till Brabant i södra Holland och besöka verksamheten Novadic-Kentron/Mobidik och kontaktperson är Charles Dorpmans, telefon 0031-40-217 12 00. Den holländska verksamheten går ut på nya sätt att få missbrukare att integreras och återgå till samhället och komma i arbete. Nytta för förprojektet (och ett eventuellt genomförande) är ta del av olika metoder och erfarenheter samt hur man ser på problematiken och dess olika lösningar.

Medfinansiärer

  • Växjö kommun Arbete och Välfärd

Kommun

  • Växjö