Logotyp på utskrifter

Redo för jobb!

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareLärcentrum Västra Vux
KontaktpersonElisabeth Åman
E-postelisabeth.aman@tranas.se
Telefonnummer014068344
Beviljat ESF-stöd2 595 772 kr
Total projektbudget6 528 981 kr
Projektperiod2009-01-15 till 2011-01-15
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Målet är att på många sätt göra arbetslösa invandrare redo för jobb och skapa insikt om vikten av fortsatt lärande även efter projektet. Basutbildning mot industri kompletteras med arbetsplatsförlagt lärande och nya undervisningsformer provas i den viktiga parallella svenskinlärningen.

Bakgrund

Arbetskraft i Sverige kommer att behövas bla på grund av många pensionsavgångar framöver. Även om vi tillfälligt kan märka en viss nedgång på tillgång till arbete, vet vi att behoven kommer att öka igen. Invandrare behöver jobb! Det kan gälla återinträde på arbetsmarknad eller nytillträde, men alla deltagare är nya inför den svenska arbetsmarknaden och behöver förberedelse på olika sätt.

Skolminister Björklund har uttalat att man vill "taxa in mer yrkesutbildning i den kommunala vuxenutbildningen". Regeringen förespråkar också starkt den sk jobblinjen. Det får inte ta alltför lång tid att bli redo för jobb. Man säger också att invandrares kompetens måste tillvaratas. Detta märks i den nya budgetpropositionen.

I ett mindre försöksprojekt "Kompetens för industri - matchning av utbildning och behov" under våren 2008, som bedrivits av Lärcentrum Västra Vux utan ESF-medel, men med stöd från Centrum för flexibelt lärande, har vi provat att lägga en kortare industriutbildning för invandrare under sfi-utbildningen. Vi har haft stöd av ett nystartat yrkesråd för sfi med arbetsmarknadens parter, det lokala näringslivet och AF. Som slutsatser från förprojekteringen åberopar vi erfarenheter samt statistik och slutsatser enligt nedan från bla CFL-projekt nedan:

20 invandrardeltagare som stod utanför arbetslivet rekryterades i två grupper om 10 pers. Vi hade bara 3 deltagande kvinnor. Alla har fått enklare basutbildning mot industri parallellt med ordinarie sfi-undervisning under 8 veckor samt praktik i 3 v. Från vardera grupp gick 5 pers. dvs totalt 10 pers. vidare till en fortsättning på ytterligare 8 veckors utbildning enligt ovan samt 3 veckors avslutande praktik. Totalt fick 6 pers. arbete, 3 gick vidare till fördjupad verkstadsteknisk utbildning, 8 ansågs behöva betydligt mer svenska och 3 slutade av andra orsaker t.ex.flytt, barnledighet.
SLUTSATS: De som fick arbete skulle inte ha lyckats så snabbt utan projektstöd. I något fall kanske man aldrig skulle ha fått arbete. Flera av dem som inte fick arbete i vårt förprojekt skulle dock förmodligen ha fått det om projekttiden varit längre. De deltagande kvinnorna hade ingen erfarenhet från industri. De visade lämplighet, men var för dåligt förberedda/ motiverade. Speciella insatser skulle ha behövts för att stärka dem. En annan erfarenhet är att vi hade för få timmar basutbildning i industri. Både utbildare och studerande framförde detta. Man måste också satsa mer på facklig information, studiebesök på olika arbetsplatser samt gästföreläsare.

Språksvårigheter skapar utanförskap generellt i samhället och specifikt på en arbetsplats - mer svenskundervisning behövs. Alla arbetsgivare som vi haft kontakt med betonar att detta är viktigt ur säkerhets-synpunkt, ur social synpunkt samt för att komma i fråga för mer ansvarsfulla uppgifter. Det är också viktigt att språkkrav framkommer i både muntliga och skriftliga omdömen till praktikanter eller arbetssökande. Det räcker inte att skolan säger att svenska behövs! Vi behöver prova bättre former för tydlig kommunikation.

Vi har i en didaktisk analys ställt oss tre frågor: Vad ska läras ut? Varför ska det läras ut? Hur ska det läras ut?
SLUTSATS: Vi ska lära ut svenska, men en svenska som ska fungera i större kontext än vad som oftast ingår i ordninarie sfi-undervisning. Yrkessvenska /teknisk svenska är ett exempel, men också samtalsspråk för att fungera socialt på raster etc i jobbsituation. Hur når man interkulturell förståelse om man inte har ett språk för den typen av diskussioner och jämförelser. Värderingsfrågor? Vi måste prova en helt ny undervisningsform med en flexibel språkverkstad som är behovsbaserad både till form och innehåll. Här ingår även att skapa förståelse för lärprocess, studieteknik etc

Tillgänglighet till studier är viktigt - kvällsundervisning samt möjlighet att studera och kommunicera via nätet behövs även efter att man fått jobb. Man är ofta inte färdig med sin språkutveckling och kanske jobbmiljön i sig inte räcker för att förkovra sig språkligt till en nivå som det omgivande samhället/arbetslivet kräver.
SLUTSATS: Arbetsgivare ska tydligt och klart uppmuntra till fortsatta språkstudier och skolan måste även som ordinarie undervisningsform kunna erbjuda möjligheter inte bara dagtid och inte bara i klassrumsform!

Nästan alla Europas stater är i dag mer eller mindre multietniska, liksom de flesta storstäder i världen. Globalisering, internationalisering, migration och mångkulturalism är ett normaltillstånd! Under praktik-perioder uppstod vissa problem pga missförstånd, olika värderingar etc
SLUTSATS:Interkulturell förståelse är nödvändig för att utmana och ompröva sina egna värderingar. Vissa saker måste exemplifieras och diskuteras på djupet, ibland med hjälp av tolk t.ex jämställdhet, etnicitet och trosuppfattning. Vi måste se till att mångfald kan bli en tillgång och en tillväxtfaktor.

Under försöksprojektet förstod vi att många arbetsplatser som har invandrare sedan tidigare som arbetskraft kanske satsat på personer från samma språkområde, etnicitet, kön etc. Detta har i vissa fall inneburit att man sänkt språkkraven vid anställningstillfället.
SLUTSATS: I diskussioner som funnits i yrkesrådet framförs både från fackligt håll och arbetsgivare att man skulle vilja se en större mångfald på sina arbetsplatser. Vi måste själva se över hur vi tar in deltagare. Vi vill bla öka antalet kvinnliga deltagare!

Att få komma ut på arbetsplatser är viktigt och uppfattas så av invandrare också.Dock har vi ibland har vi svårt att få en förståelse bland dem för att lärande också måste ske arbetsplatsförlagt. Många förväntar sig jobb direkt.
SLUTSATS:
Förbered det arbetsplatsförlagda lärandet väl med samtal och besök!
Ev kan tolkhjälp behövas.
Matcha deltagare och arbetsplats för APL med omsorg.
Ha god kontakt under hela APL-tiden med både deltagare och
kontaktperson / handledare!
Se till att svenskstudierna löper parallellt, gärna med språklig
anknytning till verkliga situationer under APL
Få in ett väl beskrivande omdöme från arbetsplatsen
Efterarbete, samtal med deltagare o APL-plats etc Kan ytterligare
validering bli aktuell ? Fortsatta studier ?
Håll meritportföljen , inkl. CV och personligt brev, aktuell både under
APL-tiden och strax efter för att jobbansökan ska kunna ske snabbt
och korrekt både nu och i framtiden ! Lär ut hur man själv ska göra
detta senare.

Jämställdhetsfrågor är ett område som vi i Sverige har en större medvetenhet om än i många av de länder som våra invandrare kommer från. Vi kanske ändå inte i Sverige inte lever lika jämlikt som vi tror, men in ett globalt perspektiv finns skillnader. För en del invandrade män kan kvinnliga chefer och kollegor uppfattas negativt. För en del invandrade kvinnor kan vissa yrkesområden ses som möjliga bara för män.
Vi åberopar också under punkten jämställdhetsintegrering nedan statistik som insamlats bland en grupp nykomna sfi-elever under slutet av år 2007. Svar som berör attityder till arbete/studier har sorterats efter kön på den som intervjuats.
SLUTSATS: Vi vill ta med jämställdhetsintegrering som en viktig aspekt i genomförandeprojektet. Vi vill stimulera till att man tänker nytt och tänker om. Tolk kan behövas i diskussioner om detta!

Syfte

Projektets syfte är att göra 4 grupper av invandrare på ca 10 personer vardera av blandat kön redo för jobb inom industrin genom ett parallellt och effektivt lärande på olika plan under ca ett halvår!

Vi vill stimulera interkulturell förståelse för att motverka problem kopplade till yrkeslivet som hör ihop med etnicitet, kön och/eller trosfrågor.

Vi vill stimulera till ett fortsatt lärande oavsett om man får jobb, eftersom lärandet av både språk och annat ska ses som en process som egentligen aldrig ska avstanna om man vill behålla sitt jobb eller få nytt jobb på en arbetsmarknad i ständig utveckling.

Projektet ska ske delvis i linje med insatser som provats i försöksprojekt men under längre tid. Alltför korta insatser räcker inte enligt våra erfarenheter! Lärande är en process. Olika insatser som prövats har varit bra, men behöver förstärkas och samköras för att syfta till bestående god effekt och ger måluppfyllelse!

Vi har för avsikt att erbjuda förlängd grupputbildning mot industri i skolmiljö följt av väl tilltaget individuellt lärande på arbetsplatser i jämföreelse med försöksprojektet för att ge tid för träning, eftertanke och reflexion. För det arbetsplatsförlagda lärandet behövs att handledare utses av arbetsgivaren och får en utbildning för uppgiften för att deltagarna ska få verkligt stöd. Vi vill i vårt genomförande projekt benämna praktik med ordet arbetsplatsförlagt lärande för att betona att syftet är lärande även under denna del!

Vi kommer att låta deltagarna bilda egna grupper både vad gäller industridelen och språkinlärningen för att verkligen kunna jobba individbaserat inom gruppen. Vi kommer framförallt i språkverkstaden att kunna prova helt nya former som syftar till snabbare språkutveckling som i sig är en förutsättnimng för att anses redo för jobb.

Vi har tydligt sett att det finns en stark vilja hos den vuxne invandraren att så fort som möjligt komma in på den svenska arbetsmarknaden och att ses som en resurs. Det finns också en förändringsvilja hos arbetsgivare att öppna upp mer för invandrare som arbetskraft. Projektet syftar till att fånga upp denna vilja för att visa på att den är gemensam för alla aktörer och deltagare!

Målsättning

Våra mål är SMARTA:
S ynliga
M ätbara
A ccepterade
R ealistiska
T idssatta
A nvändbara

40 personer, varav hälften ska vara män och hälften kvinnor, ska tas in som deltagare i basutbildning på 17 -18 veckor Samtliga ska erbjudas praktik 4-5 veckor.

Minst 75% ska fullfölja sin basutbildning.
Minst 75% ska fullfölja sin APL.
Minst 75% av dem som fullföljt både bas- och APL -perioder enligt ovan ska gå vidare till fördjupad yrkesutbildning och/eller jobb inom projekttiden!

För att måluppfyllelse ska nås behövs en stark insats från deltagarna, från utbildarna och från arbetsgivarna , som visar att den gemensamma uttalade viljan kan omvandlas i handlingskraft.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi ska tillse att att arbetsplatserna som kommer att vara i bruk är utformade så att alla kan ta sig fram och fungera på ett enkelt sätt i sin arbetssituation.

Vi avser att själva arbeta och medvetandegöra oss om interkulturell förståelse. Vi kommer att jobba på detta tema också med våra deltagare och samverkanspartners för att motverka diskriminering.

Vi har beredskap för kommunikativ tillgänglighet om så behövs.

Information ska finnas tillgängligt muntligt och skriftligt. Vi använder också information via hemsida på nätet samt information via internt nät. Vi använder bilder och film.

Vi kommer att använda oss av tolkhjälp för att inte missförstånd ska ske.

Jämställdhetsintegrering

Vi anser att det i projektet finns mycket att diskutera och problematisera, när det gäller värderingar och attityder om kvinnor och män, kvinnligt och manligt. I en förstudie har vi vid enkät till 50 invandrare fått svar enligt vad som anges under bakgrundsuppgifter tidigare i ansökan.

Det var många i vår förstudie som har arbetslivserfarenhet, men som ändå tror att arbetslivet i Sverige skiljer sig från det i deras hemländer. Det är ju en medvetenhet som vi vill bygga vidare på, inte minst vad gäller jämställdhet.

För de personer som inte har någon arbetslivsefarenhet finns ännu mer att jobba på. De kvinnor som saknar arbetslivserfarenhet har många gånger levt i kulturer som skiljer sig starkt från Sverige. Här är det viktigt med studiebesök. Vi vill också ha diskussioner om jämställdhet som en integrerad del av projektets egna flexibla språkverkstad, där man känner sin handledare väl och atmosfären är öppen och tillitsfull.

Det är viktigt att ett jämställdhetsperspektiv finns på alla nivåer i samhället och inom alla verksamheter och att vi i vårt projekt försöker flytta eller överskrida gränser.

I yrkesrådet har frågor om utbildning, krav på kunskap och erfarenhet diskuterats men också frågor om jämställdhet. Vi har ställt frågan om hur fördelningen av män och kvinnor är på ett par stora industrier i Tranås. Den ena redovisar 65 % män och 35 % kvinnor efter de senaste nyanställningarna. Den andra industrin har 81 % män och 19 % kvinnor vilket speglar den ojämna fördelningen inom industrisektorn. De påpekar dock att allt fler kvinnor söker jobb på industri. Det finns inte siffror på hur stor andel av nyanställningarna som är kvinnor. Det verkar ändå som industrin är öppen för att anställa fler kvinnor och vi vill genom könsfödelningen i projektet ge även invandrarkvinnor chans att möta industrin.

Vi har tänkt oss att jobba med jämställdhet efter en trappstegsmodell.
1. Första steget är en grundläggande förståelse för och kunskap om jämställdhetsfrågor. Det är också viktigt att granska vår egen verksamhet och våra samarbetspartners för att undersöka förutsättningarna.
2. Nästa steg blir att planera och organisera arbetet med jämställdhet.
3. Därefter blir det dags att inventera verksamheten och se hur det ser ut för kvinnor och män och vilka effekter verksamheten har. För att analysera mer på djupet kan frågor ställas : hur är resurserna fördelade, vem är norm för verksamheten, hur ser könsmönstren ut och vilka konsekvenser får det för kvinnor respektive män. Utifrån dessa analyser kan mål, indikatorer och åtgärder formuleras.
4. Nästa steg är att genomföra åtgärderna.
5. Den sista delen i trappan är att följa upp resultaten.

Medfinansiärer

  • Barn- och utbildningskontoret
  • Lärcentrum Västra Vux
  • SOCIALKONTOR INDIVID FAMILJEOM

Samarbetspartners

  • Af Tranås/Eksjö/Ydre
  • IF-Metall Höglandet
  • Montico Komptensutveckling AB
  • SOCIALKONTOR INDIVID FAMILJEOM

Kommun

  • Tranås