Logotyp på utskrifter

Rätt kompetens för tekniskt arbete. Ett projekt för teknikrelaterade gymnasieprogram och företag

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBrinellgymnasiet
KontaktpersonBertil Fridén
E-postbertil.friden@brinell.nassjo.se
Telefonnummer0380-518404
Beviljat ESF-stöd3 532 284 kr
Total projektbudget3 532 284 kr
Projektperiod2010-01-18 till 2011-08-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Lärarna på höglandets teknikinrikade gymnasieprogram deltar i kompetensutvecklingsaktiviteter på områden företag efterlyst, som del i skapandet en modell för kontinuerlig kompetensutveckling i samverkan skola-företag och på basis av en inventering av ny teknik.

Bakgrund

Problem. Behovet av kompetens hos teknikinriktade företag på Höglandet förändras ständigt. Ett skäl är klimat- och energisituationen. Ett annat är införandet av ny teknik, särskilt automation. Ett tredje är många företags förskjutna fokusering från långa serier till skräddarsydda, kundanpassade produkter eller från produktion till eftermarknad. Detta ställer krav på långsiktig kontinuerlig framförhållning hos både företag och utbildare för att rätt kompetens skall finnas att tillgå när den behövs. Projektet skall ge de kommunala gymnasieskolorna på Höglandet den kompetensutveckling som behövs för att möta dessa behov.

Vi har i vår förstudie intervjuat 31 teknikinriktade företag i länet och 106 lärare på teknik-, bygg-, industri-, el- och energiprogrammen på de fyra deltagande gymnasierna. Några av slutsatserna är: 1) Företagen rekryterar huvuddelen av den produktionspersonal som är verksam i regionen på plats. Det betyder att regionens förmåga att utbilda för rätt kompetens avgör om de skall kunna verka här. 2) Det är i det närmaste omöjligt för skolorna att rekrytera pedagogiskt behöriga karaktärsämneslärare. Idag saknar 45% föreskriven pedagogisk utbildning. 3) Många lärare i programmen har otillräcklig erfarenhet av arbetslivet i sin sektor. 4) En rad kompetenser som är viktiga för företagen ligger mellan gymnasieämnena och behöver utvecklas. 5) Lärarnas kompetens i ny teknik och ny produktionsinriktning behöver utvecklas. 6) Den verkliga kompetens (Strategier och handlingsplan för kompetensutveckling, Reg-Förb Jkps län) som finns på gymnasierna utnyttjas inte i företagens kompetensutveckling. 7) Inte heller företagens verkliga kompetens nyttjas särskilt effektivt i gymnasieutbildningarna. Den stora teoretiska och pedagogiska kreativiteten bland lärarna och den mer handfasta bland företagen kan berika varandra. 8) En kunskapsmiljö behöver skapas för en kontinuerlig kunskapsbildning kring nya tekniker och kompetensbehov, gemensam för gymnasier och företag. 9) Virtuella nätverk utöver e-post utnyttjas för lite i informationsutbytet med företag och för kompetensutveckling. 10) Analysen av företagens kompetensbehov behöver fördjupas. Sammanfattningsvis: Gymnasieskolorna behöver bli bättre på för företagen viktiga kompetenser som inte är väldefinierade i de olika ämnenas kursplaner, mer lyhörda och flexibla i förhållande till det kompetensbehov de utbildar för, mer av lärande organisationer med utrymme för lärarnas kreativitet. Företagen behöver också ges tillfälle att lära mer om gymnasieskolorna och aktivt vara med och påverka innehåll och upplägg.

Omställningsbehovet. Förstudien visat bl.a.:
1. specifika behov av kompetensutveckling inom gymnasieskolornas teknikinriktade program som kan grupperas inom tre områden:
ENERGI OCH BEBYGGELSE: Energihushållning, energiutvinning, klimatfrågor och närliggande områden som energieffektiv och långsiktigt hållbar renovering liksom intelligenta hus. Kunskaps- och teknikutvecklingen inom dessa områden går fort och hämtar näring från många kunskapsfält i både forskning och praktik varför de kräver särskilda kompetensutvecklingsinsatser.
INDUSTRIELL TEKNIK- OCH PRODUKTIONSUTVECKLING: automation, eftermarknad och kundnära kvalitetsarbete. Automation innefattar bl.a. CNC, robotteknik, kombination robot och CNC och webbaserad styrning. Eftermarknad och kvalitetsarbete avser bl.a. 1) uppföljning, underhåll, teknisk support och 2) arbete för korta led-tider, precision och leveranssäkerhet .
PEDAGOGIK FÖR ÄMNESÖVERSKRIDANDE KOMPETENSER: social kompetens, genusfrågor, mångkulturalitet och internationaliserat arbete, projektledning, teknisk engelska och matematik, datoranvändning, flexibelt lärande.

2. Lärare och företag är överens om att vi behöver förbättra lärarnas kompetens om företagens produktionsprocess.

3. Vi behöver förbättra gymnasieskolornas metoder för utbildningsinsatser av extern företagspersonal.

4. Metoder och kompetens för utbildning på ny maskinutrustning. Det är inte ekonomiskt möjligt för skolorna att hålla en bred uppsättning av all ny maskinutrustning. En möjlighet är då att förlägga kompetensutveckling och i förlängningen även undervisningen hos partnerföretag. Det kräver inventering och kompetensutveckling av lärare.

5. Kompetensutveckling i pedagogik av karaktärsämneslärare. En helt avgörande roll för regionens kompetensförsörjning är att gymnasieskolorna har kompetenta lärare i karaktärsämnen. Lärarna behöver dels yrkeskompetens och färsk företagserfarenhet, dels pedagogisk kompetens. P.g.a. brist är det idag omöjligt att rekrytera behöriga karaktärsämneslärare. Dessutom är det svårt att överhuvudtaget behålla lärare p g a de inte kan få en trygg anställning utan behörighet. Samtidigt stiger antalet elever. En kraftfull engångssatsning genom att vi genom projektet ger yrkeserfarna lärare pedagogisk utbildning, anpassad utifrån projektets målsättning.

6. Åtgärder för rekryteringen av elever till industriprogrammen

7. Former för kontinuerlig kunskapsbildningsmiljö gemensam för företag och skola

Beskrivning och motivering av arbetsmodell: en lärande organisation
Huvudtanken med arbetsmodellen är att utveckla lärarnas kompetenser på ett sätt som samtidigt bygger upp en permanent lärande organisation i en struktur med stor kompetens, men också med starka traditioner som inte alltid stimulerat personalen till lärande av varandra. För att skapa en lärande organisation vill vi utnyttja de resurser som redan finns i regionen: vi vill låta lärare lära av varandra, lärare av företag och företag av lärare.

Arbetsmodellen innehåller aktiviteter som motsvarar de beskrivna behoven:
1. Vi avser att samla kompetensutvecklingsinsatserna till ovanstående tre teman. För varje temaområde anordnas fyra parallella halvdagars temadagar med föreläsningar. Deltagarna deltar dessutom i specialinriktade grupper inom resp. tema. Varje deltagare deltar alltså i ett tema i enlighet med den kompetenskartläggning som gjordes i förprojekteringen. Grupperna kommer att göra studiebesök och anlita externa experter. Under våren kommer mentorn för temat att utarbeta en särskild manual som sedan kommer att vägleda temagrupperna under läsåret 2010-2011. Grupperna kommer att ha till uppgift att presentera ett konkret resultat i form av en presentation, projektering, eller genomförd och dokumenterad undervisning. Dessa resultat kommer att presenteras vid en projektavslutande teknikfestival.

2. Företagsambassadörer. Varje lärare (utom de som deltar i pedagogisk grundutbildning) är ambassadör i ett företag. Ambassadören har till uppgift att besöka sitt företag minst två gånger per termin för samtal och studiebesök. Hon/han skall informera företaget och dess personal om skolan och gymnasiereformen. Samtidigt ger detta skolan möjlighet att få information vad som händer i företaget, ny teknik, behov av kompetensutveckling. Företagsbesöken dokumenteras skriftligt och används i en teknikdatabas för att fortsatt kompetensutveckling.

3. Uppdragsutbildningar åt företag. En inventering görs av det exakta behovet. Försök görs med gemensam teknikdag skola-företag kring tillgänglighetsfrågor.

4. Partnerföretag. Försök görs med att låta skolan genomföra kompetensutveckling på företagens utrustning.
5. Pedagogisk utbildning av karaktärsämneslärare genomförs.

6. Konferens om industrijobb, genus och industriprogrammets status

7. Teknikfestival: presentation av mentorsgruppernas resultat. Seminarier om fortsatt samverkan om kompetensutveckling. Utveckling av former för permanent samverkan.
8. Kompetensnätverk. Vi gör ett fältarbete bland ytterligare företag för att sprida projektets metod och resultat, och idén med teknikcollege.

Modellen syftar till att personalens egen kompetens utnyttjas så mycket som möjligt i både den egna kompetensutvecklingen och externt, för företagspersonal. Den är ett innovativt försök att skapa en lärande organisation.


Syfte

Projektets allmänna syfte är att bidra till en mer ekonomisk användning av regionens humankapitalresurser för kompetensutveckling hos utbildare och företag.

Regionen har redan en mycket dynamisk företagsamhet på många områden, men den formella utbildningsnivån är jämförelsevis låg och samarbetet mellan olika kunskapsbildare (som gymnasieskola, företag, högskola, lärcentra) inte speciellt effektivt. Befolkningsmässigt är höglandsregionen liten jämfört exempelvis med storstäderna. Detta medför nackdelar som att närmarknaden är mindre och att regionen kan vara för liten på många områden för att företag skall kunna hitta tillräckliga komplementära kompetenser hos andra företag i närområdet. Å andra sidan kan det i den lilla regionen vara lättare att få överblick över de kompetenser som faktiskt finns även på andra områden än ens eget kompetensområde och kan leda till nya former av samarbete. Projektet vill visa att ett närmare samarbete mellan utbildarna och företagen i regionen för effektiv kompetensutveckling skulle kunna ge regionen en unik förutsättning inom viktiga nya områden som energiteknik, integrerade styrsystem för fastigheter, industriautomation, långsiktigt hållbar renovering, eftermarknadsarbete m.m..

Genomförandeprojektets mer specifika syften grundade på den redovisade förstudien är:
1) att se till att de deltagande gymnasiernas lärare omedelbart ges rätt kompetens inom de tre temaområden som pekats ut i företagsintervjuerna och av lärarna själva

2) att skapa en modell och bestående organisation för effektivt informationsutbyte mellan de medverkande gymnasierna och regionens företag kring teknikutveckling och behov av kompetensutveckling.

3) att se till att karaktärsämneslärarna får pedagogisk kompetens.

4) att hitta nya former för framtida kompetensutveckling i nya konstellationer över kommungränser, mellan utbildningsanordnare och mellan utbildare och företag med effektiv användning av ny teknik t.ex. webbaserad kommunikation

5) att öka intresset för att studera på industriprogrammen

6) att snabbt förbättra lärarnas kunskap om arbetslivet och företagens om skolan.

7) att se till att skolans kompetens blir mer tillgänglig för företagens egna utbildningsbehov. Företag betalar idag stora summor pengar för intern utbildning på annan ort trots att det ofta finns eller lätt skapas kompetens på skolorna för många sådana utbildningar.

8) att se till att företagens teknik och kompetens kan bli en resurs också i skolans kompetensutveckling och utbildning. Redan idag är givetvis regionens företag en resurs för skolan genom deras deltagande i arbetsplatsförlagd utbildning (APU). På vissa av de medverkande programmen (t ex. bygg och industri) motsvarar APU totalt ett års heltidsstudier. Företagen gör därmed en betydande insats för dessa utbildningar genom att avsätta handledarresurser för eleverna. Syftet med APU är att eleverna skall följa företagens normala verksamhet vilket innebär att olika elever får olika erfarenheter, får lära sig olika saker beroende på hos vem man gör APU och vid vilken tidpunkt. Med denna punkt avser vi att undersöka möjligheten att förlägga enstaka mer skolliknande undervisningsmoment till företag för att bättre få del av modern teknik o maskinutrustning. För att detta skall vara möjligt behöver till att börja med lärarna ha kunskap om dessa nya tekniker.







Målsättning

Projektet har följande mätbara mål.
1) Minst 90 lärare skall ha genomgå kompetensutveckling i ett av våra tre temaområden och få kompetens inom något eller några av följande områden t ex energihushållning, energiutvinning, hållbar renovering, intelligenta hus, automation, eftermarknad, kvalitetsarbete med lean production och kundanpassning, cad, social europakompetens, flexibelt lärande och ämnesintegration.

2) Teknikinventering. För föreläsningarna i Industriell teknik- och produktionsutveckling gör projektet en inventering av ny teknik respektive kvalitetsarbete/kundvård inom minst 100 av regionens företag. Ett urval exempel presenteras mer utförligt i temaföreläsningarna.

3) Spridning och resultatpresentation. Vid projektets slut genomförs en teknikfestival som har syftet att sprida metoder och resultat och lägga grunden för fortsatt kompetensutveckling. Samtliga gymnasieskolor i regionen Småland och öarna skall inbjudas att delta. I samband med festivalen redovisar temagrupperna sina resultat för kollegor, företag och allmänhet.

4) Bestående kontinuerligt informationsutbyte. En modell för bestående informationsutbyte mellan företag och skola skall ha formulerats och utprövats. En offentlig teknikfestival genomförs i slutet av genomförandeprojektet dels för att redovisa, sprida och utvärdera resultaten av projektet och skapa intresse för fortsatt samarbete.

5) Pedagogisk kompetent lärarpersonal. 15 yrkeslärare skall ha genomfört pedagogisk grundutbildning för karaktärsämneslärare om minst 60 högskolepoäng med inriktning på projektets pedagogiska temaområde.

6) Ny utbildningsteknik. En webbaserad plattform skall ha skapats för företag och skolor för kompetensutveckling och information om ny teknik och nya kompetensbehov.

7) Ökat intresse för industriprogrammen. a) Minst fem olika nya åtgärder skall ha vidtagits i samarbete mellan skola och företag för att öka intresset särskilt bland underrepresenterade grupper för industriprogram och industriarbete. b) I detta syfte genomförs en konferens med minst 10 deltagare från industriprogrammen och 10 från regionens industriföretag på temat Industrijobb,genus och industriprogrammets status.

8) Lärares kunskap om företag och tvärtom. 90 lärare skall ha varit företagsambassadör på 90 företag under ett år med uppgift att informera arbetslagen om vad som händer i företagen och företagen om vad som händer i skolan. Varje lärare skall ha gjort fyra kontaktbesök på sitt företag. Det skall finnas en skriftlig dokumentation från varje lärare.

9) Tillgängliggörande av skolans kompetens för företagsutbildningar. a) En teknikutbildningsdag skall ha genomförts för företag och skola kring tillgänglighetsfrågor. b) Den i förprojekteringen påbörjade inventeringen av sådana utbildningsbehov i företagen som gymnasieskolorna kan tillgodose som uppdragsutbildningar skall vara slutförd. c) Minst en uppdragsutbildning skall vara genomförd och utvärderad. d) En analys av vad skolan behöver göra för att bättre motsvara företagens behov på detta område skall vara gjord.

10) Företagen som resurs i skolan a) Alla lärare skall ha haft minst en dags företagsförlagd utbildning på ny maskinutrustning som inte finns på skolorna. b) Överenskommelse skall finnas med tio partnerföretag om att undervisning på vissa utbildningsmoment äger rum på företagens maskinutrustning.
11) Minst 200 företag och personal skall ha kännedom om projektets metod och resultat.



Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet beaktar tillgänglighet för personer med funktionshinder på följande sätt:
1. En stor del av projektets aktiviteter äger rum i de fyra gymnasieskolornas lokaler. Dessa uppfyller de flesta av de krav som tas upp i Boverkets föreskrifter och broschyrer angående enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet i offentliga miljöer.
2. För mentorsgruppernas arbete kommer vi att utarbeta manualer (se tid- och aktivitetsplan). Här kommer vi att kräva att tillgänglighetsfrågor tas upp där det är relevant. I exempelvis mentorsgruppen Långsiktigt hållbar renovering är det en huvudaspekt. Exempel: Många flerfamiljshus på upp till fyra våningsplan i vår region saknar hiss. Just nu görs många stora investeringar av kommunala bostadsbolag i renoveringar och ombyggnader av dessa utan att något görs åt bristen på tillgänglighet.
Mentorsgruppen flexibelt lärande behandlar andra typer av tillgänglighetsproblem särskilt frågan om hur datoranvändning kan underlättas för elever med vissa funktionsbegränsningar.
3. Företagens situation varierar mycket när det gäller tillgänglighet. Vissa företag har kommit mycket långt i att tillgänglighetsanpassa arbetsplatserna t ex för rullstolsburna personer. Andra skulle kunna vidta ganska enkla åtgärder. Av detta skäl vill vi genomföra en tillgänglighetsdag för företag och lärare. De medverkande skolorna har flera lärare med stor kunskap på området som bl.a. undervisat på högskola i ämnet.

Jämställdhetsintegrering

Vi har i ett tidigare avsnitt redogjort för hur vi uppfattar behovet av jämställdhet. Jämställdhetsintegrering i genomförandeprojektet vill vi åstadkomma på följande sätt.
1. För såväl mentorsgrupperna som företagsambassadörerna utarbetas manualer. I dessa manualer ger vi deltagarna i uppdrag att behandla genusfrågor.
2. Vi avser att genomföra en konferens Industrijobb, genus och industriprogrammets status, med industriprogrammets lärare och industriföretag om vilka åtgärder som kan vidtas för att få en bättre rekrytering och om hur frågan hänger ihop med genusarbetet
3. Vi avser att upprätta ett nätverk för kvinnliga lärare i programmen. Idag har lärarna ofta mycket begränsade eller inga kontakter med kollegorna på andra skolor.
4. Vi anser att vårt upplägg, där kärnämnes- och karaktärsämneslärare båda ges ansvar för och kunskaper om företagens situation stärker kärnämneslärarna (varav hälften är kvinnor) och gör dem mer delaktiga i utformningen av yrkesprofilen.
5. Vi avser att ge mentorerna grundläggande kunskap i genusintegrering.
6. Vi avser att i uppföljningen redovisa projektets måluppfyllelse separerat för kvinnor och män.

Samarbetspartners

  • Baldwin IVT AB
  • Elitfönster AB
  • Nuvab
  • Sapa Profiler AB
  • Stiftelsen Träcentrum Nässjö
  • SÄVSJÖ TRÄHUS AKTIEBOLAG

Deltagande aktörer

  • Aleholmsskolan
  • Njudungs gymnasieskola
  • Östanåskolan

Kommun

  • Eksjö
  • Nässjö
  • Sävsjö
  • Vetlanda