Logotyp på utskrifter

REGUF Regional Utveckling Av Ung Företagsamhet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareUng Företagsamhet Kalmar Län
KontaktpersonTobias Carlsson
E-posttobias.carlsson@ungforetagsamhet.se
Telefonnummer0702 448187
Beviljat ESF-stöd1 956 268 kr
Total projektbudget1 956 268 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2012-12-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Kompetensutveckling inom entreprenörskap och företagsamhet för att våra skolor ska kunna möta upp de krav som vårt snabbt föränderliga samhälle idag ställer. Arbetet sker mot lärare för att implementera det företagsamma förhållningssättet i klassrummet och även mot skolledare, politiker och utvecklingsledare för att öka lärarnas möjligheter att arbeta med frågan. Kompetensutveckling sker även mot redan entreprinöriellt engagerade lärare för att dessa ska kunna lyfta sin kompetensnivå ytterligare inom områden som gynnar framtida UF-elever och även på sikt gynnar vår region och de behov av utveckling som finns just här. Då företagsamhet och entreprenörskap är en fråga mer aktuell än någonsin för skolan riktas projektet även mot lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Kalmar med målet att entreprenörskap och företagsamt lärande i framtiden ska bli en del av lärarutbildningen.

Bakgrund

BAKGRUND-verksamhetsbeskrivning
Ung Företagsamhet är en ideell och opolitisktbunden organisation. Organisationen är nationellt täckande med 24 autonoma regionkontor. I Kalmar Län har man sedan 94/95 verkat för att införa företagande och ett engagerat näringsliv i gymnasieskolan. För utförligare organisationsbeskrivning se Övrig information.

BEHOV
Lärande miljöer och kompetensutveckling är ständigt nödvändigt för att samhället ska följa den utveckling som sker i vårt globala samhälle. En innovativ förändring av skolans förhållningssätt är ett krav för att våra skolor ska kunna följa vårt snabbt föränderliga samhälle. Företagsamhet och entreprenörskap är en fråga aktuell för skolan mer än någonsin. Regeringen tog 2009 fram en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet och GY11 (nya gymnasiereformen där entreprenörskap är del av examensmålen inom flera av programmen) utvecklas för att ligga som bas för framtida gymnasieutbildningar. Undersökningar gjorda av Ung Företagsamhet visar att majoriteten av regionens lärare på grundskolan och gymnasiet inte är utbildade att möta den ökade efterfrågan av entreprenöriellt och företagsamt lärande i skolan, ett resultat av att landets lärarutbildningar ej innehåller dessa moment. Undersökningarna, gjorda regionalt som nationellt tillsynliggör efterfrågan av kunskap inom området och tydliga instrument för att kunna arbeta med dessa frågor. Behovet har även konstaterats genom Ung Företagsamhets mångårig erfarenhet som organisation i länet. Brist på tid och stöd från skolledning anges som anledningar till att man ej jobbar med frågan eller prioriterar utbildningar inom detta. Enligt utbildningsutskottet måste man för att lyckas etablera det entreprenöriella lärandet i skolan, inte bara jobba med entreprenöriell utbildning utan även jobba med att få fram en attitydförändring som på sikt leder till ökad ”företagarmentalitet” i Sverige. Genom att påverka förlegade attityder till entreprenörskap, stimulera till innovativ verksamhet och ge skolpersonal kunskap om entreprenörskap som ett förhållningssätt i skolan, skapas goda förutsättningar för regionen att erbjuda en attraktiv skola.

Vi behöver få in entreprenörskap på tidigt stadium i skolan och därför är det nödvändigt att vidareutveckla kompetensutvecklingen för regionens lärare. Att stärka lärarnas roll och öka deras kompetens och anställningsbarhet är behov som konstateras i Regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. OECD och EU konstaterar även i Lissabonstrategin att entreprenöriell kompetens är en av framtidens åtta kompetenser. Genom att utbilda lärarna och erbjuda dem att arbeta i lärande miljöer vinner skolledningen en mer kompetent personal och samhället en mer kompetent skola.

Undersökningar av Ung Företagsamhet gjorda bland registrerade UF-lärare i Kalmar Län visar att de som jobbar aktivt med entreprenörskap även behöver kompetensutveckling inom områden som efterfrågas av omgivningen och eleverna, kunskap som även på sikt kan leda till utveckling av regionens komparativa fördelar. Indikationer från UF-lärarna visar att de bland annat saknar kompetens i flera områden som UF-Företag vanligtvis är i kontakt med under UF-året. Ska vi nyttja konkurrensfördelarna med UF-Företagande (23% av fd UF-Företagare driver inom 10år eget företag med i snitt 4st anställda) så är det ett måste att nyttja detta till fullo och utbilda lärarna.

Det blir allt vanligare att UF-Företag ges möjlighet att delta i internationella aktiviteter. Men detta nyttjas inte då lärarna brister i kunskap kring internationella kontakter och hur UF fungerar utomlands. En annan faktor som håller tillbaka lärarna är kostnadsfaktorer då det är ovanligt att skolan finansierar möjligheter till internationella erfarenheter. I och med globaliseringen blir ungdomar mer internationella och vi måste utbilda våra lärare att kunna leva upp till de erfarenheter och kunskaper som dagens elever efterfrågar. En utredning kring deltagande i utbytesprogram inom EU utförd hos Regionförbundet visar att intresset för internationella erfarenheter är stort bland regionens lärare. Internationella utbyten är inte bara viktiga för lärarna utan även för regionen då det sätter regionen på kartan. Inom den konkurrens som råder är det viktigt att ta till vara på regionens fördelar och styrkor. (I enlighet med RUPEN IV i Kalmar län) Genom att fortbilda lärare inom dessa områden kan de bidra till att elever och framtida entreprenörer inriktar sig mot områden som gynnar dessa mål.

Dagens och framtidens lärare har en viktig roll att fylla i att förmedla av det företagsamma tänkandet. Då man studerar kursplanen för dagens lärarutbildning på Linnéuniversitetet (Lnu) framgår att den helt saknar obligatoriska moment kring dessa områden och därmed kan man klart konstatera en kunskapslucka med ett stort behov att fyllas. Hur ska morgondagens lärare kunna uppfylla detta behov om ämnena ej behandlas i deras egna utbildningar?

PROBLEM
Ovanstående behov täcks ej av dagens utbildningsväsen

SWOT
För att ytterligare identifiera behovet av dessa kompetensåtgärder utfördes en SWOT analys av den tilltänkta projektgruppen. Varför man skall jobba med entreprenörskap och företagsamt lärande i skolan.

Styrkor:
En hos eleverna ökad kunskap och medvetenhet om sitt samhälle/region, personlig utveckling och möjligheter att påverka och bidra i sin region.
Det finns ett engagerat näringsliv som vill dela med sig av sin verksamhet och kunskap till skolan och skapa en naturlig samverkan mellan dessa.
Det finns redan eldsjälar i skolorna som kan vara ledande och förebilder då fler lärare på skolorna utbildas inom detta förhållningssätt
Svagheter:
Att man är beroende av regionalt näringsliv för att kunna arbeta med detta till fullo.
Hot:
Att skolledning inte ger personal tillräckliga resurser och tid att jobba med entreprenörskap och företagsamt lärande. På så sätt blir detta istället en tyngd för lärarna och arbetet blir beroende av eldsjälar vilket försvagar strukturen om dessa byter skola.
Den generella attityden mot entreprenörskap.
Det saknas lokala strategier för hur skolan ska jobba med entreprenörskap och företagsamhet. Det behövs skriftliga styrdokument.
Möjligheter:
Att utveckla en modern och jämlik skola som kan möta upp de krav som samhället idag ställer i och med ett entreprenöriellt och företagsamt förhållningssätt.
Att genom strategisk påverkan på sikt utveckla flera regionala prioritetsområden.
Att entreprenöriellt och företagsamt lärande blir en del av lärarutbildning och på så sätt i framtiden en naturlig del av skolan.

FÖRANKRING
Under utvecklingen av denna projektidé har arbetet förankrats hos flertalet intressenter i form av företag, intresseorganisationer och offentliga organisationer. Det finns sedan tidigare en väl etablerad kontakt med merparten av de berörda intressenterna och därmed har förankringen skett i form av dialoger. Under utvecklingen av projektet har kontinuerliga samtal och möten skett med Regionförbundet. Flera av samverkanspartner är organisationer som sedan tidigare är samarbetspartners till Ung Företagsamhet och förankringen kring projektidén har i och med detta blivit ytterligare tydlig. Svenskt Näringsliv är även representerade i projektets styrgrupp. Idén är förankrad i samtliga kommuner genom diskutioner kring projekt och förväntat deltagarantal i målgrupp 1. Projektgruppen kommer fram till mobiliseringsperiodens början samt under mobiliseringsperioden jobba för att ytterligare förankra projektidén hos redan identifierade samverkanpartners samt under mobiliseringsperiod såväl som under projektets gång fortsätta identifiera intressenter som kan vara till nytta för projektets mål och syften och fortsätta förankringsarbetet kontinuerligt.

Syfte

Syfte med Mobilisering

Mobiliseringens syfte är att ytterligare bekräfta behovet av denna kompetensåtgärd gentemot målgrupp 1.

Tidigare undersökningar och kontakter har för målgrupp 1 skapat ett förväntat deltagarantal per kommun, totalt 1000 deltagare. Dock anses det av vikt för projektet att göra ytterligare undersökningar för att identifiera varje enskild arbetsplats/skolas intresse och möjligheter att delta. I dagsläget har befintliga siffror satts i samråd mellan Ung Företagsamhet och var enskild kommun på kommunalt beslutsfattande nivå. Dock är det av stor vikt för projektets genomförande att mobiliseringsperioden visar att önskan att delta finns så väl uppifrån som underifrån. Vid en moboliseringsfas skall därför dessa siffror bekräftas eller dementeras genom att även var skolas enskilda rektor/skolledning skall ange varje specifiks skolas intresse att delta och antal förväntade deltagare. Därefter kan de kvantitativa målen för de olika målgrupperna komma att anpassas inför projektets genomförande.

Syftet med mobiliseringsperioden är även att bygga upp kontakt med Ung Företagsamhet i Polen för att utöver projektets planerade utbildningsbesök för målgrupp två även bygga upp en relation och samarbete för att i framtiden kunna jobba med transnationella frågor som kan gynna vår regions kontakt med Polen i frågor kring ungt entreprenörskap.


Syfte med projektet

Syftet med projektet är att tillgodose behoven identifierade i förprojekteringen. Behov som ordinarie skolväsen idag inte tillfredställer. Vårt syfte är att förbereda vad som komma skall inom skolans värld i och med GY11. Att ta steget redan nu ger Kalmar Län ett försprång i arbetet mot en entreprenöriell och företagsam skola. Kompetensutvecklingen som önskas genomföras inom entreprenörskap och företagsamhet för att våra skolor ska kunna möta upp de krav som vårt snabbt föränderliga samhälle idag ställer.
Även kompetensutveckling av redan entreprenöriellt engagerade lärare för att dessa ska kunna lyfta sin kompetensnivå ytterligare, bli ytterligare attraktiva på arbetsmarknaden då de breddar sin kompetens och kunskap och samtidigt i sitt yrke medverkar till en påverkan av entreprenörskap som på sikt kan gynna vår region och de behov av utveckling som finns just här.
Syftet med projektet är även att lyckas implementera det entreprenöriella och företagsamma lärandet på Lnu för att på sikt göra dessa faktorer till en naturlig del av skolan vilket är vad som allt mer efterfrågas idag av regering och skolverk.

Övergripande syfte är:
Att gynna regionen genom att kompetensutveckla regionens registrerade UF-lärare inom regionalt komparativa områden. Detta leder på sikt till ökat företagande inom områden viktiga för vår region.

Att genom kompetensutveckling av regionens grund och gymnasieskole lärare skapa en skola som utbildar företagsamma ungdomar som startar egna företag, blir företagsamma anställda och engagerar sig i sin region och föreningsliv.

Att utbilda lärare på lärarutbildningen på Lnu för att göra moment kring entreprenörskap och företagsamt lärande till en del av lärarutbildningen och på så sätt strategiskt på sikt få in dessa förhållningssätt i vår framtida skola.

Delsyften är:
Att ytterligare belysa vikten av samverkan mellan skola och näringsliv för vår regions utveckling.
Att integrera fd UF-företagare i det lokala näringslivet för att gynna kommande generationsväxlingar.

Målsättning

Kvantitativa mål kan komma att redigeras efter mobilisering. Gäller främst målgrupp 1.

Målgrupp 1 Grundskola och gymnasium lärare, studie/yrkesvägledare, skolledare, politiker och utvecklingsledare.

Målgrupp 2 Registrerade UF-lärare på gymnasiet.

Målgrupp 3 Lärare på lärarutbildningen på Linnéuniversitetet

Huvudmål är
Att tillgodose pedagogisk skolpersonal på grundskola och gymnasium med kompetens att arbeta med företagsamhet i skolan och sprida ett företagsamt och entreprinöriellt förhållningssätt till sina elever och även arbeta med denna målgrupps attityder kring entreprenörskap. Ca 1000 lärare skall nås genom projektet.

Att bearbeta skolledare, politiker och utbildningsledare genom att utbilda dem i entreprenörskap och företagsamt lärande. I och med kunskapen skall dessa ge lärare ökade möjligheter och resurser att arbeta med dessa frågor i skolan. Ca 100 personer skall nås genom projektet.

Att uppfylla efterfrågan och tillgodose behovet hos utbildade UF-lärare med fördjupad kunskap inom strategiska områden för att bättre kunna möta de krav dagens elever har på sitt UF-Företagande. 25 lärare skall nås genom projektet.

Att etablera ett samarbete med Linnéuniversitetet och utbilda lärarna på lärarutbildningen inom företagsamt och entreprenöriellt lärande och även arbeta med denna målgrupps attityder kring entreprenörskap. 25 lärare skall nås av projektet.

Delmål är
Att genomföra 40 utbildningstillfällen i form av workshops, rundabordsamtal, föreläsning och gruppövningar för att införa ett entreprenöriellt och företagsamt förhållningsätt hos målgrupp 1.

Att genomföra en 3 stegs utbildning för 25st utbildade UF-lärare inom områdena Handel, Jordbruk och Turism/Kultur. Samtliga steg skall även genomsyras av miljö samt import/export perspektiv. Steg tre är gemensamt i form av ett transnationellt utbyte mellan Ung Företagsamhet Polen och Ung Företagsamhet Kalmar Län.

Att vid tre tillfällen utbilda lärarna vid lärarutbildningen på Lnu inom entreprenörskap och företagsamt lärande.

Mål för målgrupp 1
Det är viktigt att ge regionens aktiva lärare på arbetsmarknaden denna kunskap och förhållningssätt som efterfrågas allt mer i skolan och som i framtiden kommer bli en naturlig del av skolväsendet i enlighet med regeringens strategi för entreprenörskap inom undervisningsväsendet och GY 11. Kompetens inom området kommer i framtiden att vara ett krav och då gäller det att dessa aktiva lärare har möjlighet att skaffa denna kunskap för att kunna konkurrera med de lärare som i framtiden kommer att komma ut från lärarutbildningarna med denna kompetens. Att inneha denna kompetens gynnar inte bara lärarna som genom sitt deltagande blir mer konkurrenskraftiga, det gynnar flera parter som blir mottagare av resultatet, i detta fall eleverna. Utbildning inom entreprenörskap och företagsamhet redan under skoltid bidrar till att fler ungdomar får kunskap om vårt samhälle och hur de kan påverka både sin egen framtid och vårt samhälle. Genom ett företagsamt lärande i skolan skapar vi företagsamma medborgare. I dagens samhälle finns en klar majoritet manliga egna företagare. Denna målgrupp kommer därför även inom sina utbildningar få diskutera ämnet ur jämställdhets perspektiv. Kan ett ökat företagsamt förhållningssätt i skolan hjälpa till att jämna ut dessa klyftor? Statistiken på antal killar och tjejer som driver UF-företag indikerar detta i och med siffror som 46% pojkar och 54% flickor.

Resultatet av projektet, företagsamma medborgare gynnar Sverige och landets konkurrenskraft gentemot världen. Vi behöver individer som startar egna företag, är drivande anställda och engagerade föreningsmänniskor. Våra skolor står sig mer konkurrenskraftiga gentemot övriga landet och världen och vi kan i framtiden erbjuda en jämlik skola som skapar företagsamma medborgare. Under projektet räknar vi att inom denna målgrupp nå ca 1000 lärare och ca 100 personer från skolledning, politik och utvecklingsledare.

Mål för målgrupp 2
Länets 124 utbildade UF-lärare behöver kompetensutvecklas då dagens UF-elever efterfrågar allt bredare kunskap då UF-Företagande idag innebär allt större möjligheter. Genom att delta i denna kompetensutbildning höjer lärarna inte bara sin egen attraktivitet på arbetsmarknaden utan de kan även leva upp till de förväntningar som dagens elever har på skolan i och med en mer globaliserad vardag. Genom resultaten av förprojekteringen tillsammans med samtal med projektets intressenter har tre aktuella områden identifierats. Dessa är handel, jordbruk och turism/kultur. Samtliga tre utbildningsområden ska genomsyras av miljötänk och innehålla import/export perspektiv för varje område. Utöver detta skall fördjupningsmaterial finnas tillgängligt för samtliga lärare via Internet. Alla har tillgång till samtligt material oberoende vilken inriktning man valt. Tanken är att ytterligare säkra kontakten mellan näringsliv och skola, detta genom att kontaktpersoner kopplas till varje utbildningsområde, att föredra samma person som hållit i utbildningarna som är personer kunniga inom området och sedan tidigare knutna till projektet.

Den kompetens lärarna erövrar genom att delta i projektet kommer att gynna eleverna som blir mottagare av resultatet. Elevernas möjligheter till internationella erfarenheter ökar och så även deras självförtroende ”att ta sig an världen”. Kunskap kring regionens komparativa fördelar påverkar elevernas intresseområden i den riktning som på sikt kan gynna regionen i form av fler företag inom dessa områden. De resultat som kommer att växa fram kommer att gynna regionen och dess konkurrensfördelar i form av större kunskap hos ungdomarna inom dessa områden och på så sätt på sikt ett ökat företagande inom dessa områden. 25st deltagande UF-lärare inom dessa utbildningar beräknas delta.

Mål för målgrupp 3
Kompetensutveckling för lärare på lärarutbildningen på Linnéuniversitetet för att entreprenöriellt utveckla ett påverkansarbetet för att företagsamt lärande på sikt skall bli en del av lärarutbildningen. Detta är ett strategiskt steg för att långsiktigt bli en naturlig del av skolan. Kompetensen ligger i tiden och efterfrågas av regering och skolverk. Kompetensbehovet är nytt och det är därför ytterst viktigt att få in denna kompetens redan på Lärarhögskolan. Målet är att entreprenörskap och företagsamt lärande ska bli en del av den nya kursplanen för lärarutbildningen på Linnéuniversitetet. På så sätt blir utbildningens studenter mottagare av projektets resultat och kommer att vara redo för en arbetsmarknad där dessa kompetenser efterfrågas både inom och utanför skolans värld.

Resultatet blir på sikt att entreprenörskap och företagsamt lärande blir en naturlig del av lärandet i skolan. Detta gynnar framtida elever och regionens skolor då detta leder till attraktiv och konkurrenskraftig utbildning i länet. Genom ett företagsamt lärande i skolan skapas företagsamma medborgare. Utbildning inom entreprenörskap och företagsamhet redan under skoltid bidrar till att fler ungdomar får kunskap om vårt samhälle och hur de kan påverka både sin egen framtid och vårt samhälle. Denna målgrupp kommer även ta del av två utbildningstillfällen kring jämställdhet och tillgänglighet. Då denna målgrupp är otroligt viktig ur ett strategiskt perspektiv, att framtida lärarstudenter redan under sin utbildning ska erhålla kunskap om entreprenörskap och företagsamt lärande för att regionens skolor ska utvecklas i takt med vår omvärld. Det är viktigt att alla studenter på lärarutbildningen får denna utbildning och att ingen utestängs pågrund av funktionsnedsättningar. I dag är en klar majoritet av regionens företagare män. I arbetet mot att i framtiden jämna ut dessa klyftor är det viktigt att både manliga och kvinnliga lärare har det entreprenöriella och företagsamma förhållningssättet så att elever i skolan får både manliga och kvinnliga förebilder med detta tänk. 25 lärare vid Lnu:s lärarutbildning beräknas delta under projektet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Då projektet har hela regionens lärare inom grundskola, gymnasium och lärare vid lärarutbildningen vid Lnu som målgrupp så är sannolikheten väldigt stor att flera deltagande inom projektet kommer att ha någon form av funktionsnersättning (då närmare 1 miljon svenskar idag har detta.)
Inom projektet kommer utbildningar och aktiviteter i första hand att hållas i anpassade lokaler i regionen. Både i skolor samt hos medverkande aktörer. Dessa lokaler är ej ännu bokade. Vid bokning av dessa lokaler kommer projektgruppen att använda sig av Processtöd Tillgänglighets checklistor för att försäkra att lokalen uppfyller de krav som satts inom projektet.
Vid samtliga tillfällen ska tillgänglighet för alla människor med någon form av funktionsnedsättning att tillgodoses. Detta gäller både lokalers fysiska utformning, ev behov av teckentolkning, hörslinga, allergier etc. I samband med anmälan till aktiviteter kommer ev funktionsnedsättningar att kunna anges. Detta så att projektgruppen ytterligare kan försäkra sig om att detta behov uppfylls.
Skulle det visa sig att aktuell lokal inte fungerar att använda på grund av deltagande med en funktionsnedsättning kommer det i första hand ske försök att anpassa lokalen för att försäkra dess tillgänglighet. Fungerar inte detta så sker ett lokalbyte. Ung Företagsamhet som drivande av projektet ämnar i projektets startfas genomgå utbildning med utbildad aktör för att få djupare kunskap kring förståelse och medvetenhet kring tillgänglighet och bemötande av funktionsnersättningar. Genom projektgruppens utbildning inom detta projekt ämnar projektgruppen även skaffa sig kunskap kring vart man kan vända sig i respektive kommun vid behov av utrustning som t ex rullstollsramp mm och sedan även sprida denna kunskap till nytta för medaktörer inför framtida möten även efter projektets slut.

Jämställdhetsintegrering

Den regionala statistiken på grundskolan visar en stor majoritet kvinnliga lärare och detta begränsar våra möjligheter att få en jämn könsfördelning om man ska nå hela målgruppen. Den regionala statistiken för gymnasiet däremot är mer jämnt fördelat mellan manliga och kvinnliga lärare. Behovsanalysen i förundersökningen visar att behovet av entreprenörskap och företagsamt lärande inte är könsbundet och att kompetensen behövs hos både manliga och kvinnliga lärare. Därför kommer inte utbildningsinnehållet formas efter kvinnligt eller manligt deltagande utan vara könsneutral. Utbildningen som lärarna sedan ska implementera i skolan och på så sätt skapa företagsamma elever är även den mer individberoende än könsbunden. Därför anses det inte behövas könsinriktade åtgärder inom själva utbildningsinnehållet. Projektets utbildningsåtgärder riktar sig till alla lärare i regionen, oavsett kön. Vi ser fördelar med att ha en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga lärare i projektet då det är av vikt att elever har både manliga och kvinnliga lärare som arbetar med entreprenörskap och företagsamt lärande. Idag är det fler män än kvinnor som startar egna företag och Ung Företagsamhets statistik kring UF-Företagande visar att denna klyfta jämnas ut då antalet pojkar och flickor som driver UF-Företag i skolan är väldigt jämn, 46% killar och 54% tjejer.. Av dessa är det sedan 23 % som inom en 10 års period väljer att starta eget företag. Därför menar vi att dessa utbildningsåtgärder för såväl manliga som kvinnliga lärare strategiskt i framtiden kommer att leda till en jämnare könsfördelning mellan egna företagare. Under projektets gång ska utvärderingsmöten hållas löpande. Under dessa möten diskuteras lärande, analys av fördelning mellan manliga och kvinnliga projektdeltagare och hur vi inom projektet uppfyller kravet på tillgänglighet.

Transnationellt samarbete

Under mobiliseringen kommer en kontakt att skapas med Ung Företagsamhet Polen samt Svenska Handelskammaren i Polen. Dessa är organisationer som vi vill utveckla kontakt med för att bland annat besöka i samband med den internationella aktiviteteten för målgrupp 2 men även för att öppna dörrar för framtida transnationella samarbeten mellan vår region och Polen. Polen är ett land under utveckling som har mycket kontakt med företag i vår region när det gäller handel och import/export.

Samarbetspartners

  • Hushållningssällskapet Kalmar-
  • LRF Sydost
  • Länsstyrelsen i Kalmar län
  • Regionförbundet i Kalmar län
  • Svensk Handel, Växjökontoret

Deltagande aktörer

  • Borgholms Kommun
  • Hultsfreds kommun
  • Institutionen för pedagogik...
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltningen
  • Kommunledningskontor
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Mörbylånga Kommun, Kommunledn

Kommun

  • Borgholm
  • Emmaboda
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Kalmar
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Oskarshamn
  • Torsås
  • Vimmerby
  • Västervik