Logotyp på utskrifter

Polymerlyftet 200905-201010

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägarePolymercentrum Sverige AB
KontaktpersonJoachim Henningsson
E-postjoachim@polymercentrum.se
Telefonnummer0371-16052
Beviljat ESF-stöd13 321 851 kr
Total projektbudget13 321 851 kr
Projektperiod2009-04-01 till 2011-03-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Polymerbranschen utvecklas snabbt och för att klara konkurrensen från utlandet krävs hög kompetens på alla nivåer. Genom att certifiera kunskapsnivån ökas möjligheten till rörlighet på arbetsmarknaden. Genom jämställdhetsutbildning förändras också attityderna på arbetsplatsen på ett positivt sätt.

Bakgrund

Under arbetet med förprojekteringen kunde vi konstatera att branschen aldrig haft ett, enligt företagen, fungerande certifieringssystem för att kunna verifiera kompetens. Det har visserligen funnits äldre certifieringssystem som använts av någon utbildare men inte av alla och av en minoritet av deltagande företag. Detta har lett till att i stort sett alla företag har sina egna system för att utvärdera kompetens. Resultatet har blivit att företagen har olika titlar för olika kompetenser, vilket i sin tur skapat en svårighet att rekrytera och att som medarbetare hamna på rätt plats i produktionen.

En vidare effekt av detta har blivit att personer med utländsk erfarenhet haft svårt att verifiera sin kompetens vid en rekrytering. Att därför skapa ett system som omfattar alla relevanta yrkesroller gör att företaget kan få rätt kompetens på rätt plats är avgörande för alla som berörs av plastbranschen (företag, medarbetare, skolor, branschföreningar) i framtiden.

Genom Polymerlyftet har företagen i samarbete med relevanta aktörer fått möjlighet att göra detta från grunden och samlas kring gemensamma utgångspunkter, vilket är viktigt för att företagen ska känna att de är delaktiga och kan påverka.

Utifrån de kompetensbehov som kartlagts i förprojekteringen kommer Polymerlyftet gå in i en korrigerings-fas för att säkerställa att rätt man har rätt kompetens för rätt arbete. Samarbetet med skolorna har också lett till en möjlighet att på gymnasial nivå skapa en utbildning som inriktas på denna bransch och som på så sätt kan underlätta rekryteringen till branschen.

En slutsats dragen ur förprojekteringen är att lärarna saknar kompetens om just polymer och därför har de en stor roll i den fas vi nu söker finansiering för. För att de ska kunna få in vår branschs specifika förutsättningar i sina utbildningar krävs först att lärarna utbildas.

Jämställdheten är snedvriden i de flesta företagen. Inte om man ser på fördelningen kvinnor och män i hela företaget, utan om man ser könsfördelningen utifrån arbetsrollerna. Detta tycker företagen är ett svårt ämne som man gärna vill arbeta med, då positiva mer-effekter kommit ur de fall där man lyckats i fördelningen.

Syfte

Förprojekteringen i Polymerlyftet kan konstatera att:
- det finns inget fungerande gemensamt certifieringssystem, vilket lett till att det i stort sett finns olika roller och olika titlar med olika innebörd i alla deltagande företag.

- det är en snedvriden könsfördelning mellan de olika rollerna i produktionen(övervägande ställare är män och övervägande operatörer är kvinnor). I de fall där könsrollerna har mixats har företagen upplevt som mycket positivt ur många aspekter.

- företagen har svårt att hitta korrekt kompetens.

- branschen lider av en saknad efter utbildningsalternativ inom polymera tekniklinjer etc. från skolor och liknande. Den kunskap som idag finns, har till största delen skapats genom självinlärning, och statusen på arbetstillfällena halkar efter.

Lägg till detta, problematiken att branschen tekniskt sett utvecklats enormt på kort tid och gått från att hantera direkta produkter till större avancerade system. Om inte detta ändras snart kommer branschen i landet att utarmas.
- hela den internationella polymera industrin tar mer och mer marknadsandelar från andra branscher, exempelvis trä och stålbranschen, detta genom att man idag kan ersätta många konstruktioner med polymera material, vilka totalt sett dessutom är mer miljövänliga alternativ i de flesta applikationer. Detta i sin tur kräver mycket kompetens som inte finns idag.

-svensk polymerindustri står nu inför en allt hårdnande internationell konkurrens, statusen på och tillgången till utbildad arbetskraft är betydligt större i våra grannländer.

- många företag står inför generationsväxling, vilket kommer påverka företagen.

Målsättning

Projektmål
Skapa förutsättningar för att alla som behöver det ska kunna utbilda sig i produktionen.
Mätbarheten
Inom tre år ska 75 procent av de anställda i deltagande företag vara certifierade i sina yrkesroller.
Koppling till syftet
Därmed kan rätt kompetens rekryteras till rätt position i produktionen och rörligheten ökar.

Projektmål
Bättre balanserad könsfördelning bland yrkesrollerna
Mätbarheten
Mäta förändringen i antalet certifierade per kön under en treårsperiod. Koppling till syftet
Jämnare könsfördelning skapar mer dynamisk organisation som kan kopplas till lönsamheten

Projektmål Skapa utbildningar, fokuserade på polymer.
Mätbarheten Mäta utbildningsutbudet under en treårsperiod.
Koppling till syftet
Att få fler skolor att satsa på polymer i sina tekniska linjer.

Projektmål
Skapa intresse för polymerbranschen och attrahera fler ungdomar. Mätbarheten
Mäta antalet som väljer utbildningsinriktningen och väljer att arbeta i branschen.
Koppling till syftet
Förhindra att det fortsätter att vara svårt att rekrytera till branschen

Projektmål
Lyckas påverka intressenter att göra aktiva val för att satsa på polymerbranschen.
Mätbarheten
Antalet certifierade med utländsk härkomst ska öka med 25 procent.
Koppling till syftet
Att man oavsett vad man kommer ifrån kan söka arbete i plastbranschen om man har kompetensen alternativt utbilda sig till rätt kompetens.

Projektmål
Få en lyckosam generationsväxling
Mätbarheten Bibehållen eller ökad lönsamhet efter genomförd generationsväxling
Koppling till syftet Att göra branschen så dynamisk och intressant att barn väljer att stanna kvar och ta över verksamheten

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I samband med den utbildningsdag som genomfördes under förprojekteringen utbildades de interna projektledarna i tillgänglighet och vad företagen har att ta hänsyn. Eftersom det under analysen framkommit att en del företag fortfarande har en del saker att göra på detta område, kommer särskild hänsyn att tas till tillgängligheten under genomförandet. Vi säkerställer vid våra upphandlingar och val av utbildningsmiljöer att alla ska ha möjlighet att delta.
Generellt kan sägas att de flesta medverkande företag har hanterat tillgänglighetsfrågan på ett bra och medvetet sätt. I vissa fall har åtgärder vidtagits efterhand som problem uppdagats, men då har det å andra sidan hos samtliga hanterats på ett positivt sätt.

Jämställdhetsintegrering

Under förprojekteringen genomfördes en utbildningsdag i jämställdhetsintegrering. Företagen upplevde frågan som komplex men skulle i genomförandefasen ta en djupare ansats till hur de som företag kan arbeta mer aktivt för att hantera denna fråga. Detta skulle vi vilja göra genom att nyckelpersoner i deltagande företag utbildas i jämställdhetsintegrering. Detta behov kom som förslag av flera företag i själva förprojekteringen. Nyckelpersoner kan vara HR-ansvarig och ledning och fackliga representanten. Tanken med denna utbildning är att varje företag ska sättas in i hur de kan använda jämställdhetsplanen som ett verktyg för att arbeta målmedvetet med jämställdhetsarbetet. Vissa konkreta målsättningar ska sättas upp och följas upp. Tanken är att denna utbildning ska ske ute i varje företag så man arbetar med de förutsättningar som finns i respektive företag. Denna utbildning kommer att genomföras av Näringslivets EU-Byrå AB.

Samarbetspartners

  • Byrån i Gnosjö AB
  • Gislaved Näringsliv AB
  • Högskolan i Borås
  • Kommunledningskontoret
  • Näringslivets EU-byrå
  • Plast och Kemiföretagen
  • Svensk Plast och Industrifören
  • Tekniska Högskolan i Jönköping

Deltagande aktörer

  • Ackurat Industriplast AB
  • Aktiebolaget Ernol
  • AQ Holmbergs AB
  • Bergo Flooring AB
  • Emballator Lagan Plast AB
  • Gislaveds Gymnasium
  • GP Plastic
  • Hammarplast AB
  • Liljas Plast AB
  • Nordiska Plast AB
  • Placell AB
  • Plast AB Orion
  • Plastsystem H. Helmetschläger
  • Plastunion AB
  • SIGARTH AKTIEBOLAG
  • Swede-Wheel AB
  • Sveico AB
  • Årevall Plast AB

Kommun

  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Ljungby
  • Tingsryd
  • Värnamo
  • Växjö