Logotyp på utskrifter

Nyckeln i låset

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareIUC I Kalmar AB
KontaktpersonIngalill Johansson
E-postingalill.johansson@iuc-kalmar.se
Telefonnummer0480-491520
Beviljat ESF-stöd4 280 035 kr
Total projektbudget10 530 035 kr
Projektperiod2012-01-01 till 2014-06-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Långa arbetslöshetstider ökar risken för ohälsa, långtidssjukskrivningar och utanförskap. I synnerhet kvinnor och män med utländsk bakgrund har trots mycket goda kompetenser och hög utbildningsbakgrund svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Vårt projekt "Nyckeln i låset" vill skapa arbetstillfällen för helt arbetslösa sedan minst ett år med fokus på utrikes födda genom en matchningsmodell som bygger på ett systematiskt och samordnat arbetssätt mellan AF och företag. Outvecklade affärsidéer aktiveras av arbetssökande tilll tillväxt i företagen. Bas- och spetsutbildning parallellt med företagsförlagd kompetensutveckling som ökar över tid ska lägga grunden för en anställning eller starta en process mot eget företagande. Övergripande syfte är att matchningsmodellen sprids på nationell nivå.

Bakgrund

I en nyligen utgiven konjunkturprognos från Svenskt Näringsliv utpekas speciellt Kalmar län som en av de regioner där tillväxten bromsas på grund av s k mismatch: obalans mellan arbetskraftens kompetenser och arbetsgivarnas behov. Kalmar län har idag flest kvarstående lediga platser på Arbetsförmedlingen (AF), vilket signalerar att de arbetslösa i Kalmar ofta inte har den kompetens som efterfrågas på den regionala arbetsmarknaden.
I RUS, Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi för 2011 betonar författarna vikten av att vi för att vara konkurrenskraftiga på nya marknader a) måste ta fram nya lösningar som är anpassade till förutsättningarna: "Nyckeln heter ständig förnyelse - innovation. Det betyder förnyelse kring nya produkter och tjänster eller kring nya sätt att arbeta och organisera sig." Man betonar även att b) Kalmar län ska präglas av mångfald och bra integration: i länet bor idag drygt 8,5 % utrikes födda mot 14,6 % för riksgenomsnittet. Kompetens- och arbetskraftsförsörjningen av en avgörande förutsättning för utveckling och tillväxt i Kalmar län och vi måste kunna c) matcha både näringslivets och offentliga sektorns behov med rätt kompetens både på kort och lång sikt tillsammans med d) ett bra företagsklimat som stimulerar såväl kvinnor som män men även utrikes födda och andra underrepresenterade grupper.
Dessa fakta intresserar oss på IUC i Kalmar: vad kan vi som industriell plattform göra åt detta? Vi kontaktade AF i Kalmar och mötte ett stort engagemang för frågorna.
En blick i backspegeln ger vid handen att arbetslösheten i Sverige under hela 1970- och 1980-talen var mycket låg internationellt sett. Under krisåren 1992-93 ökade antalet arbetslösa snabbt och den högre arbetslösheten har till viss del blivit varaktig, trots flera år av allt bättre ekonomisk tillväxt. Detta tyder på att det kan finnas strukturella problem på arbetsmarknaden med bl a en sämre matchning mellan arbetslösa och vakanser.
Arbetsmarknaden karaktäriseras av stora parallella flöden. Dessa består å ena sidan av arbetssökande och å andra sidan av lediga platser. En väl fungerande arbetsmarknad utmärks av en effektiv matchning mellan arbetssökande och lediga platser, vilket medför korta vakanstider för lediga platser och korta söktider för de arbetssökande.
Men det finns friktioner i både sök- och matchningsprocessen p g av informationskostnader, mismatch mellan arbetskraftens kompetens och arbetsgivarnas behov samt bristande yrkes- och geografisk rörlighet. Detta får till konsekvens att arbetssökande och lediga platser inte omgående kan paras samman med varandra.
I ovan nämnda konjunkturprognos från Svenskt Näringsliv framgår att denna mismatch på arbetsmarknaden ökat över tid i Sverige. Enligt chefekonom Stefan Fölster tyder mycket på att rekryteringsproblemen för svenska företag har förvärrats under 2011. Enligt rapporten besväras arbetsgivare av att många sökande varken har rätt kompetens eller har de personliga egenskaper som krävs.
Flera utredningar än den ovan nämnda har under senare tid redovisat att konsekvenserna av matchningsproblematiken leder till att många företag måste tacka nej till nya order på grund av att det saknas sökande med rätt kompetens! Under årets Almedalsvecka diskuterade Yrkeshögskolemyndigheten, företrädare för arbetsmarknadens organisationer och riksdagsledamöter vid ett seminarium denna fråga: "Vilka utbildningssatsningar matchar den efterfrågan som arbetslivet efterfrågar?"
Denna bild som tecknas här ovan måste dock kompletteras för att stämma med verkligheten: det finns negativa attityder bland arbetsgivare mot vissa grupper av arbetssökanden. Trots höga kompetenser lyckas de inte få anställningar. Många kommer aldrig ens till en anställningsintervju. De fortsätter sina liv i arbetslöshet med alla de negativa effekter som detta medför.
Vi vill med vårt projekt vända upp och ner på gamla invanda arbets- och tankesätt, förändra attityder och kombinera traditionella lösningar på otraditionellt vis och vi gör det i två steg: mobiliseringsfas (beskrivs under "Tid och aktivitetsplan") och genomförandefas! Syftet med projektet "Nyckeln i låset" är att minska mängden av långtidsarbetslösa med höga kompetenser och samtidigt få nya affärsidéer på marknaden! Att skapa ett samverkande team (projektledare-arbetsförmedlare-handledare/mentor) som på ett systematiskt och samordnat sätt hittar outvecklade affärsidéer som sedan utvecklas av arbetssökande till nya projekt i företagen.


Målsättning

Att den modell för att skapa arbetstillfällen och matcha dem med för företagen "rätt" kompetens som vi arbetat fram under projekttiden och som lett till arbete för projektdeltagarna, antingen i företag eller som egen företagare, sprids på nationell nivå och t ex inlemmas i AF:s ordinarie verksamhet.
Att det attitydförändrande arbetet bär frukt på flera års sikt. Att denna modell hjälper individer med långa tider i arbetslöshet till anställning.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Efter kontakt med processtöd för tillgänglighet har vi valt att arbeta med tillgänglighet enligt nedan:

Mobiliseringsfas
AF gör en s k arbetsanalys på de företag som genomfört matchningen med positivt resultat.

Ett krav för företaget att medverka i projektet är att delta i en gemensam utbildning i tillgänglighet. Denna utbildning hålls av processtödet eller någon av henne rekommenderad utbildare. I denna utbildning ingår det s k "Värdespelet" - som kan genomföras med 25 deltagare åt gången.
En viktig del i utvärderingen blir hur företaget valt att hantera tillgänglighet under projekttiden.

Vår ambition som projektägare är att genom lyhördhet på olika sätt avlägsna så många arbetshinder som möjligt för deltagarna att till fullo kunna tillgodogöra sig projektets olika faser. Om vi inte lyckas med denna ambitionsnivå riskerar vi att det finns deltagare som inte kommer till sin rätt i projektet.

Detta gäller även de utbildare som knyts till projektet genom upphandling. Som ett krav i upphandlingen är att utbildarna deltar i processtödets utbildning i tillgänglighet eller på annat sätt kan visa sin kompetens inom området.
De får direktiv (muntligt och genom dokumentation) att kvalitetssäkra sina utbildningar utifrån tillgänglighetsbegreppet när det gäller:
a) lokaler (t ex rullstolsanpassade, försedda med hörselslinga, möjligheter till avskärmning av sol, god belysning, fria från allergiframkallande ämnen som rengöringsmedel, parfymer, djur)
b) verksamhet ( t ex bemötande, förhållningssätt, utbildningsanordnares åtaganden)
c) kommunikation (t ex tydlighet i tal, kroppsspråk, struktur i presentationer o whiteboardskrift)
d) information (t ex utformning av texter för hög läsbarhet i material, webbplats som är tekniskt rätt uppbyggd, strukturen tydlig och överskådlig och språket begripligt och klart).
I god tid före genomförandefasen ska de olika stegen redovisas för projektledaren.

En konkret plan kommer att tas fram i samarbete med processtödet för tillgänglighet. Denna plan ska vara klar när mobiliseringsfasen avslutas.

Genomförandefas
I de fall där arbetssökande har någon form av funktionsnedsättning tas detta kontinuerligt upp under projektledarens besök på företagen i samtalen med handledare och arbetssökande. En viktig del i utvärderingen blir hur företaget valt att hantera tillgänglighet under projekttiden och om en attitydförändring ägt rum. Vi kommer att avsätta medel för detta arbete i budgeten.

"Kompetenskraft" är ett av få bemanningsföretag i Sverige som är inriktat på personer med medicinsk begränsning. Genom socialt engagemang och personaluthyrning gör "Kompetenskraft" arbetsmarknaden åter tillgänglig för långtidsfrånvarande och företaget kan hyra rätt kompetens utan att ta några risker. "Kompetenskraft" öppnar dörrar till effektivitet, lönsamhet och personlig utveckling. Företaget nås genom Kalmarsundsregionens Arbetsgivarring.


Transnationellt samarbete

IUC i Kalmar driver under 2010-2012 EU-projektet RespEn tillsammans med polska samarbetspartners. Projektet hjälper svenska och polska företagare att utveckla sitt CSR-arbete för miljö, människor och ekonomi. CSR står för Corporate Social Responsibility och är ett koncept där företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i samverkan med sina intressenter.
Det finns redan kanaler etablerade med den polska projektledningen och därifrån ut till ca 200 företag. Det skulle berika vårt projekt att få veta om de attitydproblem som dokumenterats här i Sverige när det gäller utrikesfödda är av samma karaktär i Polen. Vilka grupper i Polen är det som har minst ett år i arbetslöshet? Hur behandlas dessa på den polska arbetsmarknaden? Kan företag i Polen dra nytta av de erfarenheter vi gör i vårt projekt?

Finns denna problematik vårt projekt vill arbeta med även i våra nordiska grannländer Danmark, Norge och Finland? Vår ambition är att ta kontakt med arbetsförmedlingar på central nivå i dessa länder. Vi vill söka information som kan ge oss alternativa vägar att minska dessa problem för vissa grupper och ge oss en kunskapsmassa att bearbeta som kan berika vårt projekt. Har man här lyckats bättre än vad vi hitintills gjort i Sverige? Sämre? Vilka metoder har man använt och varför? Hur kan vi tillgodogöra oss dessa erfarenheter? Och kan våra erfarenheter i projektet bidra till att förändra/förbättra för utsatta grupper i våra grannländer?
Vår ambition är att under mobiliseringsfasen ta kontakt med arbetsförmedlingarna, söka eventuella projekt som har samma ansats som vårt för utbyte av erfarenheter genom en databas. Vi kommer att avsätta medel för detta arbete i budgeten.

Genom Svenskt näringsliv har vi fått veta att man planerar en seminarieserie som tangerar vårt projekt: "Varför ska det ta år för en utrikes född att komma in på den svenska arbetsmarknaden när man t ex i England har mycket korta vägar från ankomst till landet och en anställning?" Vi har kontaktat Linnéuniversitetets Samverkansavdelning vars koordinator är delaktig i utformandet av seminarieserien och hoppas på ett deltagande från denna avdelning i vår samverkansgrupp.
Vi vill under mobiliseringsfasen dels ta del av dessa seminarier och dels söka kontakt med AF eller motsvarande i England. Syftet är att få veta orsakerna till att man lyckats så bra i England och om dessa erfarenheter går att överföra till svenska förhållanden.
Vi kommer att avsätta medel för detta arbete i budgeten.

Samarbetspartners

  • FöretagsCentrum i Oskarshamn
  • IÖC i Samverkan AB
  • Kalmarsundsreg.Arbetsgivarring
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningskontoret
  • Regionförbundet i Kalmar län
  • TRR Trygghetsrådet

Kommun

  • Kalmar
  • Mönsterås
  • Oskarshamn