Logotyp på utskrifter

Närd inte tärd regional kompetensutveckling för att motverka ohälsa

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet Jönköpings län
KontaktpersonHelena Post Mårtensson
E-posthelena.post-martensson@regionjonkoping.se
Telefonnummer0767-837 817
Beviljat ESF-stöd5 495 276 kr
Total projektbudget5 495 276 kr
Projektperiod2011-07-01 till 2013-12-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Närd inte tärd är ett regionalt kompetensutvecklingsprojekt med syfte att motverka ohälsa och långtidssjukskrivning hos sysselsatta män och kvinnor inom socialtjänstens sociala barn och ungdomsvård i Jönköpings läns 13 kommuner. I mobiliseringen kommer utbildningspaket att konkretiseras tillsammans med målgruppen. Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald är bärande delar för att säkra kompetensförsörjning och motverka arbetsbrist. Projektet innehåller transnationellt samarbete.

Bakgrund

Närd inte tärd
Ett regionalt kompetensutvecklingsprojekt som syftar till förbättrad hälsa för socialsekreterare och ökad kontinuitet i socialtjänstens barn- och ungdomsvård.
Rubriken skall beskriva projektets avsikt att ge näring inte tära på socialsekreterarna!

Ohälsotalen, sjukskrivningar och personalomsättning är hög bland anställda inom kommunernas sociala barnavård. Arbetsuppgifterna innebär att utreda och ge insatser till barn och ungdomar med behov av stöd. Insatserna kan vara frivilliga eller med stöd av tvångslagstiftning. Det kan handla om åtgärder som samtalsstöd eller ingripande åtgärder i barnets och familjens liv som omhändertagande av barnet, den unge, med placering i familjehem eller på institution. Höga krav ställs på de anställda att kunna väga in barnets olika behov och ha överblick och kunskap om de möjligheter som finns och kunna välja de som bäst tillgodoser barnets behov. En bred samverkan med familjen, barnets föräldrar och andra anhöriga, barnomsorg, skola och andra i barnets omgivning är nödvändig och förutsätts.
I arbetet används en nationellt antagen struktur för hur man utreder, planerar och följer upp insatser för barn inom socialtjänsten kallat BBIC (Barns behov i centrum) samt olika metoder för att utreda barnens behov och vilka möjigheter som finns i barnets omgivning.
Kraven på de anställda är höga, såväl akademiskt som att hantera olika behov, men också från omgivningen. Arbetet innebär också höga krav på att hantera många gånger komplexa svåra livssituationer hos barnen och deras familjer vilket medför att även egna känslor kring de svåra situationerna skall hanteras. Kraven från omgivningen (och från de anställda själva) är höga på att kunna lösa situationen vilket inte sällan innebär motstridiga och ibland orimliga krav.
Sammantaget innebär komplexiteten i uppgiften att anställda känner frustration och svårighet att hantera helheten i arbetsuppgifterna. Detta leder till att omsättningen på anställda i yrket är stora, större krav på de som är kvar. Rekryteringen till tjänsterna är ofta av unga nyutbildade som alltför snabbt får ansvar för de svåraste arbetsuppgifterna och därför löper stor risk att bränna ut sig.

Personalomsättningen i yrket riskerar att leda till arbetskraftsbrist – vilket kan motverkas genom att utveckla arbetsplatser där olika former av kompetens tas till vara. Redan idag finns exempel på att personer med olika former av funktionsnedsättning är anställda i yrket. Genom att motverka utestängning av personer med funktionsnedsättning, annan etnisk bakgrund och kön, öka kunskapen om fördelarna med mångfald genom att utveckla socialtjänsten till sociala kompetenta arbetsgivare kan nya grupper anställas och yrkets status öka samtidigt som arbetskraftsbrist och vår könssegregerade arbetsmarknad motverkas.

Hälsan hos unga socionomer är sämre än hos andra grupper.
Jönköpings län, de 13 kommunerna och Regionförbundet/FoUrum vill med hjälp av kompetensutveckling hitta hållbara former och metoder för att stödja de ca 250 som arbetar med social barnavård inom socialtjänsten i de aktuella kommunerna. En omvärldsstudie ger vid handen att Regionförbundet i Uppsala län har genomfört en förstudie med ESF-rådets stöd. Denna stärker tankarna på behov hos målgruppen och möjligheter med ett regionalt projekt och samarbete har etablerats med ansvariga för projektet i Uppsala.

Regional utveckling, Nationellt program och regional plan för socialfonden
I länet finns överlag problem med att rekrytera kompetent personal, vilket kommer att förvärras med framtida pensionsavgångar. Att erbjuda kompetensutveckling är ett led i att stärka regionen för att möta framtiden! Länets attraktivitet stärks med åtgärderna. Projektet skall möta verksamhetens framtida arbetskraftsbrist, generationsväxlingsproblematik och stärka den regionala tillväxten vilket stämmer med såväl socialfondens plan för Småland och Öarna som Regionala utvecklingsprogrammet (RUP) för Jönköpings län.
Kompetensutvecklingsplaner är inte vanliga i socialtjänsten, 50 % av rikets socialförvaltningar och endast 31 % i Jönköpings län har en kompetensutvecklingsplan. Basen i projektet skall vara att bygga lärande organisation som är hållbar för framtiden. Projektet "Närd inte tärd" medverkar till genomförande av Nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning genom kompetensutveckling för att motverka diskriminering och säkra sysselsättning. Regionövergripande strategiska rutiner formas på arbetsplatserna och de regionala nätverken på handläggarnivå skall tillvarata och utveckla befintliga kompetenser.

Delaktighet och förankring
Initiativet till projektet kommer från barn- och ungdomsvårdens chefer i de 13 kommunerna och Regionförbundet/FoUrum som vid minst tre tillfällen senaste året diskuterat behovet och förutsättningarna för kompetensutveckling inom kommunernas sociala barn- och ungdomsvård. Projektet bygger på delaktighet och har förankrats hos målgruppen, socialsekreterare och arbetsledare genom kommunernas barn- och ungdomsvårdens chefer.
Regionförbundet/FoUrum har de senaste två månaderna besökt samtliga kommuner för att med socialsekreterare och chefer diskutera verksamhetens och personalens utvecklingsbehov. Bl.a. har kompetensutveckling och kompetensförsörjning för att få socialsekreterare att stanna i yrket och öka arbetsplatsernas attraktivitet och möjligheter att utvecklas betonats. Frågan om personalomsättning och förutsättningar för socialsekreterare har varit uppe på länsgemensamma och kommunövergripande överläggningar med socialsekreterare och arbetsledare vid flera tillfällen. Såväl socialsekreterarna själva som deras arbetsledare och chefer på två nivåer har uppmärksammat behoven av kompetensutveckling för att motverka ohälsa och sjukskrivningar, personalomsättning, kort sagt så personalen orkar arbeta kvar i yrket.
De 13 socialcheferna som är övergripande ansvariga för verksamheten i respektive kommun har behandlat problemställningen och förordat att projektet planeras och genomförs. Socialcheferna kommer att utse representanter i projektets styrgrupp. Samtliga kommuners socialtjänst har lämnat underlag för projektbeskrivningen. Berörda fackliga organisationer har tillstyrkt projektet.
Under planeringen av projektet har projektledningen haft kontakter med samtliga intressenter och samverkansparter samt ytterligare ett antal tilltänkta kontakter (främst för förankring och spridning av erfarenheter och resultat) som kommer att utvecklas under mobiliseringsfasen.

Syfte

Syftet med Närd inte tärd är att förnya och utveckla kompetensen för anställda (sysselsatta) män och kvinnor inom socialtjänstens barnavård i Jönköpings läns 13 kommuner för att förbättra hälsan och förutsättningarna för att de anställda ska orka hela sin yrkesverksamma tid genom att lära nytt och rusta för förändringar i arbetslivet.

Genom att detta uppnås kan samverkan mellan socialtjänstens barnavård i Jönköpings läns 13 kommuner, utvecklas förhållningssätt och arbetsmetoder för anställda samt stärks arbetsledningens kompetens att stödja de anställda.

Målsättning

På lång sikt är målet att förbättra kvalitén i arbetet för att utsatta barn och ungdomar (som målgruppen för "Närd inte tärd" arbetar med) skall få bästa möjliga stöd och insatser. Kompetensutvecklingen kommer att medverka till regional tillväxt som stärker regionens attraktivitet för att möta framtiden, bl.a. pensionsavgångar. Mål på medellång sikt är att motverka omsättning av personal och säkra generationsskifte och kompetensförsörjning i kommunernas socialtjänst i framtiden.

- I mobiliseringen göra en individuell kartläggning av kompetensbehoven hos 13 kommuners 200 sysselsatta inom social barnavård när det gäller motverka ohälsa och långtidssjukskrivning, lära nytt och stå bättre rustade för förändringar i arbetslivet,

- I mobiliseringen genomföra planeringssamtal/gruppmöte/utvecklingsmöte i varje kommun där närmare 200 deltar

- I mobiliseringen klargöra behov av utvecklingsarbete när det gäller arbetsledningens i 13 kommuner möjligheter att stödja en lärande organisation och arbetsmiljö för att motverka ohälsa och långtidssjukskrivning samt omsättning av personal och säkra generationsskifte och kompetensförsöjrning i kommunernas socialtjänst i framtiden - minst 26 arbetsledare/chefer skall delta i dialog

- I mobiliseringen klargöra behov och inriktning på insatser kring jämställdhet, etnicitet och tillgänglighet för att öka kompetensen och förutsättningarna bland anställda och arbetsledning så att diskriminering motverkas och mångfalden ökas i arbetsgrupperna (arbetsgrupperna ska på lång sikt bestå av såväl män/kvinnor som personer med olika etnisk bakgrund, personer med funktionsnedsättning samt olika åldrar)

- I mobiliseringen klargöra möjligheter och behov samt utveckla metoder och kvalitetssäkring av kommunöverskridande samverkan för att utveckla yrkets förutsättningar och möjligheter

- I mobiliseringen utveckla former och metoder för transnationellt samarbete och erfarenhetsutbyte

- I mobiliseringen utveckla former och metoder för samverkan med högskolor/universitet, Forsa samt Uppsala län

I genomförandefasen skall

- minst 200 anställda skall delta i utbildningsinsatser

- minst 10 arbetsplatser skall genomföra kompetensutveckling i team och grupputvecklande arbetssätt

- minst 3 lärande kommungränsöverskridande nätverk för ömsesidig utveckling av yrket skall bildas i genomförandefasen och genom metodutveckling förutsättningar att fortleva efter projekttiden

- minst 20 arbetsledare från 13 kommuner skall delta i utbildningsinsatser kring coachning, hälsofrämjande arbetsplats, samt förutsättningar för att öka jämställdhet, motverka diskriminering och en lärande organisation och arbetsplats

- minst 100 personer utanför projektet skall delta i seminarier och konferenser där företrädare för projektet att sprider metoder och resultat från projektet (spridning)

- minst 50 förtroendevalda i kommuner och regionförbund ta del av projektets resultat (spridning)

- minst 50 företrädare för socialtjänstens övriga avdelningar (t.ex. handikappomsorg, äldreomsorg, missbruksvård, ekonomiskt bistånd) skall ta del av projektets resultat och metoder för kompetensutveckling.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I mobiliseringsfasen kommer inventeringen av kompetensutvecklingsbehov i varje arbetsgrupp i var och en av de 13 kommunerna att innehålla fråga om utvecklingsbehov för att öka tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Alla insatser i projektet kommer att anpassas till behoven. Genom checklista kommer att bevakas att såväl lokaler som används i projektet som insatser är tillgängliga.
Generellt kommer projektets insatser att tillgängliggöras. Information och material kommer att delges målgruppen muntligt och skriftligt. Genom projektets långsiktiga målsättning att ge förutsättningar för att öka mångfalden i arbetsgrupperna har tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en särskild funktion. Målgruppen socialsekreterare möter också barn, unga och föräldrar med olika behov och förutsättningar i sitt liv varför kompetensutveckling kring tillgänglighet skall vara en av punkterna i kompetensutvecklingsprogrammet.
Projektgruppen kommer under mobiliseringen att utforma projektets checklista för tillgängligt projekt som när målgruppen. Det gäller t.ex. hörslinga i utbildningslokaler, förläggning av tider för utbildningen (kommer att ingå i inventering hos berörda i målgruppen) osv. Inventeringen kommer att visa om särskild form av skriftlig information skall utformas, punktskrift el.dyl.
Vid upphandling av projektets insatser kommer en checklista som skall följas för tillgängligt projekt att vara en förutsättning. Medverkande i projektet kommer att ta del av tillgänglighetskraven i projektet för att i alla projektets delar garantera tillgänglighet i praktiken.
I arbetet med formulering och planering av ansökan har Agneta Lindqvist, ESF processtöd Tillgänglighet medverkat vid ett möte 18 januari 2011 samt lämnat råd och stöd vid formulering av ansökan.

Jämställdhetsintegrering

Målgruppen, kommunernas socialsekreterare som arbetar inom socialtjänstens barnavård, består till ca 90 % av kvinnor. Kommunernas socialtjänst är i sig en del av den könssegregerade arbetsmarknaden som i vårt län är särskilt markant, kvinnor jobbar i offentlig sektor och män i tillverkningsindustrin i privat sektor. En av målsättningarna med projektet är att arbetsplatserna genom kompetensutveckling ska utveckla en lärande organisation med förutsättningar för såväl kvinnor som män att arbeta tillsammans.
Verksamhetens arbete med barn, ungdomar och deras föräldrar innebär möte med människor i särskilt utsatta situationer där t.ex. föräldraskap och förmåga stöds och när det behövs ifrågasätts. Det är en delikat uppgift att som ofta ung kvinna att ge råd och stöd till en mamma i dess föräldraskap. Men det kan vara än svårare för pappor att möta kvinnor (bland socialsekreterarna inom social barnavård arbetar till 80 -90 % kvinnor) i utredning, råd och stöd i föräldraskapet. Detta gör jämställdhetsfrågan och förhållningssättet hos socialsekreteraren mycket viktigt.
Såväl kvinnor som män skall ges förutsättningar att delta i projektets kompetensutvecklingsinsatser. I den individuella kartläggningen i mobiliseringsfasen skall särskilt uppmärksammas att anställda av båda könen får behov av kompetensutveckling tillgodosedda. Om kartläggningen i mobiliseringen visar på olika behov kommer särskilda insatser för respektive kön att ingå i genomförandefasen. Inbjudningarna kommer att formuleras i samråd med ESF jämt för att säkert nå personer från båda könen.
Tider för insatser kommer att anpassas så alla kan delta.
Målen i projektet skall följas upp - i förhållande till målgruppens sammansättning - så båda könen nåtts.
I mobiliseringen kommer särskilt att uppmärksammas och genomföras en analys för att klargöra vilka möjligheter, styrkor, svagheter och hot som finns i projektets genomförande och påverkan på jämställdhet i organisationen.

Vanja Carlsson, ESF Jämt har medverkat vid ett möte om projektet den 18 januari 2011 samt lämnat värdefullt stöd i formuleringen och planeringen av ansökan.

Transnationellt samarbete

Social barnavård är ett komplext arbete där angreppssätt, utbildning/snivå/inriktning och erfarenheter har både likheter och olikheter i Europas länder. Detta gör att utbyte med kollegor t.ex. genom några dagars studiebesök i varandras arbete skulle fördjupa och ge projektet "Närd inte tärd" ytterligare en dimension. I det gränslösa Europa vi arbetar och lever i flyttar familjer och barn över riksgränserna vilket gör att erfarenheter, kunskap och nätverk hos handläggare och arbetsledare skulle förnya arbetet och förståelsen över Europas gränser. Ett utbyte mellan projektet och kollegor i annat land i Europa kommer att öka, möjligheterna till lärande och engagemanget hos målgruppen samt stärka projektets status samt förutsättningar att få genomslag strategiskt såväl regionalt, nationellt och internationellt. I Danmark och England (som särskilt utvecklat social barnavård) finns erfarenheter som vi vill titta närmare på. Projektledningen har haft förberedande kontakter som ger förutsättningar för ett fördjupat samarbete.

Projektgruppen kommer i mobiliseringsfasen att utveckla förutsättningarna och närmare specificera hur det transnationella utbytet ska organiseras och konkretiseras. Redan dessa kontakter och utblickar kommer att medverka till nätverksbyggande och fördjupade erfarenhetsutbyten över Europas gränser som kan förbättra samarbetet i framtiden.

I genomförandeprojektet kan ett antal ur målgruppen bygga kunskaps- och erfarenhetsutbyte genom att göra studiebesök, kanske praktik i Danmark och/eller England men också bygga transnationella kontakter med kollegor via e-mail, internet, videomöten etc. som räknas ge nya färdigheter och ny kompetens.

Samarbetspartners

  • Förb för forskning i socialt a
  • Hälsohögskolan i Jönköping AB
  • Regionförbundet Uppsala län
  • REMESO
  • SKTF-centret i Linköping

Deltagande aktörer

  • BArn- och ungdomssektorn
  • Gnosjö Socialförvaltning
  • Individ o Familjeomsorgen
  • Medborgarförvaltningen
  • Regionförbundet Jönköpings län
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • SOCIALKONTOR INDIVID FAMILJEOM
  • SOCIALKONTORET
  • Socialtjänsten
  • Vård-och omsorgsavdelningen

Kommun

  • Aneby
  • Eksjö
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Habo
  • Jönköping
  • Mullsjö
  • Nässjö
  • Sävsjö
  • Tranås
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Värnamo