Logotyp på utskrifter

Mångfaldens möjligheter

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareFenix Kunskapscentrum
KontaktpersonSirpa Gladenbring
E-postsirpa.gladenbring@edu.vaggeryd.se
Telefonnummer0393-787 31
Beviljat ESF-stöd344 514 kr
Total projektbudget561 029 kr
Projektperiod2009-11-02 till 2010-04-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Problemet som projektet avser att kartlägga är hur vi kan skapa en fungerande modell som främjar försörjningsmöjligheterna på landsbygden både för ungdomar och äldre. Målgruppen för projektet är ungdomar med funktionshinder, föräldralösa flyktingungdomar och vuxna utlandsfödda lågutbildade vuxna.

Bakgrund

Trots det aktuella konjunkturläget i samhället, kan stora delar av landet komma att präglas av brist på arbetskraft vilket är ett allvarligt hot, framför allt mot landsbygdens överlevnad.
Det finns många utlandsfödda människor som har svårt att hitta sin plats på arbetsmarknaden. Bland de mest utsatta grupperna är barn och unga flyktingar som har kommit till Sverige med bristande skolbakgrund, och som inte kunnat tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som grundskolan och gymnasieskolan förmedlar. Dessa människor har svårt att etablera sig i samhället och bli självförsörjande. Många av dessa barn är också föräldralösa vilket innebär att deras situation är ännu värre än barns och ungas som har föräldrar. De föräldralösa barnen kan också sakna ett nätverk av anhöriga och andra vuxna i sin närhet.
Vidare finns det andra ungdomar som ligger långt från arbetsmarknaden och som har bristande färdigheter i att ta del av samhällslivet. Bland annat ungdomar med begåvningshandikapp är mindre attraktiva på den öppna arbetsmarknaden, speciellt nu när arbetslösheten stiger och allt fler har hamnat i arbetslöshet.
Unga människor som saknar de kunskaper och färdigheter som ett aktivt deltagande i samhällsivet förutsätter, har också svårt att hitta en väg till självförsörjning. Detta innebär att allt fler av den utsatta gruppen hamnar i utanförskap.
Flytten från landsbygden och mindre kommuner till storstadsregioner har studerats och analyserats i Mats Hammarstedts och Maria Mikkonens uppsats Geografisk rörlighet och sysselsättning bland flyktingar Ekonomisk Debatt 3 2007 visar att flyktingar har stora svårigheter att hitta en plats på arbetsmarknaden. Detta gäller speciellt landsbygden. Att kunna vända på trenden att unga människor lämnar landsbygden är ingen lätt uppgift. Utmaningen ligger i att få nyanlända att bosätta sig, stanna kvar och integreras på den svenska landsbygden, konstaterar författarna.
Båda kommunerna, Vaggeryd och Ljungby, som projektet är tänkt att genomföras i är landbygdskommuner.
Ytterligare en grupp som har svårt att hitta sin plats på arbetsmarknaden är utlandsfödda vuxna som har en bristfällig skolgång från hemlandet och eller saknar yrkeslivserfarenhet. Det finns många utlandsfödda kvinnor och män som saknar både yrkesutbildning och yrkeslivserfarenhet. Detta innebär många gånger också att deras kunskaper om vad olika yrken ställer för krav på anställda och vilka kunskaper och färdigheter som fordras för att kunna arbeta inom ett visst yrke är mycket bristfälliga.
De flesta projekt som syftar till ökad egen försörjning utgår från ett arbetsinriktat perspektiv, d.v.s. problemlösningen fokuseras på kontakt med arbetslivet genom praktik eller en kombination av utbildning och praktik. Detta projekt avser att angripa problemet utifrån de hinder som nämns ovan. Det är inte bara avsaknad av arbete som ligger i fokus, utan hela individens livssituation och de kringliggande hinder som ligger i vägen för egen försörjning som projektet fokuserar på.
Bristfälliga kunskaper i det svenska språket och avsaknad av yrkesutbildning eller yrkeslivserfarenhet är en olycklig kombination som försvårar anpassningen till det svenska samhället och försvårar möjligheten till egen försörjning. Detta resulterar till en negativ självbild och individen ser sig själv som sämre än andra någon som inte kan, någon som inte duger.
En god självbild är en förutsättning för en positiv utveckling och språket har en avgörande betydelse när det gäller att skapa en identitet. Vuxna flyktingar som kommer till ett nytt land har en etnisk kulturell identitet och ett språk, medan ungdomarna kan lätt hamna i ett tomrum då de inte har befäst sina rötter. Vuxna flyktingar kan också känna sig förvirrade. När det egna språket inte längre fungerar och man inte har hunnit tillägna sig ett nytt språk, känner individen sig utanför, någon som inte kan, någon som inte duger.
Begåvningshandikappade är också en grupp som kan känna sig underlägsen i konkurrensen med andra. Deras självkänsla och identitet kan bli hotad, när de inte hittar sin plats i samhället och på arbetsmarknaden. I dagens samhälle är arbetet en viktig del när det gäller individens identitet. Många gånger definieras identitet genom det arbete man utför eller genom yrkesidentiteten. Människor, som har svårt att hitta sin plats på arbetsmarknaden, ligger också i farozonen när det gäller identitet.
En dålig självkänsla kan vara det största hindret när det gäller att söka sig till ett arbete. Om man inte kan fungera i samhället som en samhällsmedborgare som kan fatta sina egna beslut och råda över sin egen situation riskerar man att hamna i utanförskap. Att stödja den utsatta gruppen så att de får ökad självförtroende och därmed en mer positiv självbild och självsäkerhet kan vara det bästa sättet att få den aktuella målgruppen att bli fungerande samhällsmedborgare och så småningom arbetstagare eller egen företagare. Att klara av att ta hand om sig själv och sin familj är en grundläggande mänsklig rättighet.
Indirekt kan projektet också hjälpa den andra generationens invandrare. Genom att stödja föräldrar att bli självförsörjande ökar också deras engagemang i barnens situation. Föräldrar som har en positiv självbild kan bättre stödja och hjälpa sina barn än föräldrar som känner sig maktlösa, någon som inte kan, någon som inte duger.
Problemet som projektet avser att kartlägga är, hur vi kan skapa en fungerande modell som främjar försörjningsmöjligheterna i landsbygden både för ungdomar och äldre. Bland andra kan följande hinder identifieras när det gäller den aktuella målgruppens möjligheter att hitta sin plats på arbetsmarknaden i mindre kommuner
Avsaknad av goda förebilder
Avsaknad av nätverk
Små företag och medelstora företag anställning bygger på förtroende
Industriföretag dominerar
Dåligt utvecklade introduktionsprogram
Projektets avsikt är att utarbeta en fungerande modell med vars hjälp de ovan nämnda problemen och hinden kan minimeras.

Syfte

Projektet avser att skapa en modell som underlättar för de aktuella målgrupperna som deltar i projektet att i första hand bli fungerande samhällsmedborgare och därigenom kunna skapa bättre förutsättningar till egenförsörjning.
Vidare syftar projektet till att skapa möjligheter för de avsedda målgrupperna att prova på olika yrken innan de väljer den yrkesinriktningen eller den yrkesbanan de vill ägna sig åt i framtiden. Genom att delta i gymnasieskolans yrkesförberedande program kan projektdeltagarna få kännedom om vad som karaktäriserar olika yrken, vilka krav de olika yrkena ställer på individen och hur man kan tillägna sig de kunskaper och färdigheter som fordras för att få anställning inom ett visst yrke.
Företagskontakterna är mycket viktiga när det gäller att utse handledare, coacher, faddrar och mentorer för den aktuella målgruppen, d.v.s. ett nätverk.
Syftet med nätverket, fadderverksamheten, coachningen, mentorskapet och handledningen är att underlätta målgruppens etablering i samhället och få kunskap om hur det svenska arbetslivet fungerar, vilka krav de olika yrkena ställer och vilka olika vägar det finns för att skaffa sig den yrkeskompetens som krävs.
En förutsättning för ett självständigt liv är att individen kan fungera i det svenska samhället. Det är inte bara språkkunskaper som fordras, utan också medborgarkunskap. Goda förebilder är viktiga element när det gäller unga människors utveckling mot en självständigt fungerande individ. Fadderverksamheten kan komma väl till användning även när det gäller vuxna flyktingar. De saknar också kontakt med det svenska närsamhället, har ringa kontakter på arbetsmarknaden och blir ofta bemötta med fördomar av arbetsgivare.
Genomförande
Avsikten är att genom att skapa ett nätverk med fadderverksamhet, där varje individ har en egen individuell fadder som kan stödja och hjälpa till att deltagaren kan etablera en kontakt med arbetslivet, kan deltagarna i projektet knyta kontakt med presumtiva arbetsgivare och samtidigt bygga upp ett nätverk. Faddrarna har en vikt roll också när det gäller att stödja individens strävan att bli en fungerande samhällsmedborgare.
Att samtal både kan utveckla, motivera och utmana är alla på det klara med. Kompetensen i hur detta utförs på ett bra sätt är dock oerhört varierad. I synnerhet den målgruppen som projektet vänder sig till, finns ett behov av både utvecklande, lärande och inte minst motiverande samtal. Många har bristande självförtroende och en försvagad tro på sin egen förmåga att tillgodogöra sig utbildning. Därmed är det viktigt att varje deltagare har människor runtomkring sig som de kan lita på och samtala med, och som kan coacha och guida dem mot ett mål, att bli fungerande samhällsmedborgare och få ökade möjligheter att bli anställbara.
Deltagarna som deltar i projektet ska kunna välja mellan tre olika yrkesområden. Genom att delta i gymnasieskolans yrkesförberedande program kan de få ökad kunskap om vad de olika yrken eller yrkesområdena kännetecknas av. Även andra utbildningsformer och praktik kan vara ett sätt att bekanta sig med ett visst yrke.
Yrkesvalet görs tillsammans med coachen eller med skolans vägledare. Utgångspunkten är individens eget intresse för ett visst yrke samt arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Bristyrken ska kartläggas och utifrån denna kunskap ska dialog med individen ske.
Validering av de befintliga kunskaperna och färdigheter ska vara en naturlig del när det gäller yrkesvalet.
Genom de olika aktiviteter som ingår i projektet avser vi att uppnå projektets mål att tillvarata mångfaldens möjligheter, både när det gäller individuella skillnader och yrkesval.

Målsättning

Hur upplever deltagarna både målgruppen och faddrar modellen.
I vad mån har projektet lyckats med att skapa ett fungerande fadderverksamhet och nätverk för deltagarna.
I vad mån har projektdeltagarna kunnat motiveras till att välja yrkesområden utanför de dominerande industriarbetena, d.v.s. hur har projektet lyckats att inspirera deltagarna att välja yrkesområden inom den gröna näringen, turism och handel, d.v.s. yrkesområden utanför industrinäringen.
Om projektet lyckas med att skapa en fungerande modell med ett nätverk och fadderverksamhet, kan modellen vara användbar även i andra sammanhang och i ett större projekt vars syfte är att främja mångfaldens möjligheter.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Eftersom funktionshindrade är en målgrupp i projektet är vi medvetna om de speciella krav som ställs på lokaler och utrustning. Våra lokaler, både på Fenix Kunskapscentrum och på Sunnerbogymnasiet, är anpassade för funktionshindrade. Bland annat finns hissar och hörselslingor. Det finns också tillgång till datorprogram och annan utrustning som underlättar funktionshindrades arbete under projektet.
Förprojekteringen ska ta ställning till och försöka kartlägga aspekter som kan vara aktuella när det gäller tillgänglighet för personer med olika typer av funktionshinder.
Lokalerna som vi avser att använda under utbildningsdelen är anpassade för rullstolsbundna och det finns hörselslingor i lärosalarna. Arbetsplatserna kan vara mer problematiska. Under förprojekteringen kommer vi att ta kontakt med arbetsplatserna och föra en dialog med skyddsombud och arbetsgivar-representanter när det gäller arbetsmiljön på arbetsplatsen. Vidare kommer vi att kartlägga tillgängligheten till arbetsplatsen och på arbetsplatsen. Den fysiska arbetsmiljön kartläggs, men även transportmöjligheter till arbetsplatsen gås genom.
För att informationen om projektet ska vara tillgänglig för alla i den avsedda målgruppen ska vi med hjälp av specialistkompetens utarbeta informations-material som kan spridas på olika sätt och genom olika kanaler, bl.a. muntligt i kontakt med målgruppen, skriftligt och via webbsidan. På samma sätt kan information spridas under hela projekttiden.
Idag har vi – (projektägaren) - tillgång till teckentolk och lärare i teckenspråk, möjlighet att översätta material om det finns behov av det för deltagarna med ett annat modersmål än svenska. Det finns också tillgång till speciallärare och specialpedagog. Vidare finns det datorprogram anpassad till olika typer av funktionshinder.
De frågor som förprojekteringen ska ge svar på när det gäller tillgängighets-perspektivet är följande:
Vad är viktigt att tänka på när det gäller utformning av informationsmaterial för att den ska vara tillgänglig för målgruppen före projektstart och under projektet?
Vilka kanaler är lämpliga att använda när det gäller att sprida information och kunskap?
Vad kan vi hitta hjälp när det gäller att utforma informationsmaterial?
Vad är viktigt att tänka på när det gäller lokalernas utformning, den teknikiska utrustningen, och eventuella transporter mellan olika aktiviteter?
Vad är viktigt att tänka på när det gäller kringaktivteter, t.ex. fika och måltider?
Vilka funktionshinder kan finnas bland deltagare?
Hur tar vi reda på vilka ev. funktionshinder som finns och hur bemöter vi deltagare med olika funktionshinder så att projektets aktiviteter, fysiska, psykiska och sociala samt information ska vara tillgänglig för alla?
Vår avsikt är också att ta kontakt med handikapporganisationer lokalt och regionalt för att få stöd när det gäller tillgänglighetsperspektivet. Vidare har vi tillgång till specialpedagoger som har kunskap om inlärningssvårigheter och svårigheter som kan relateras till kunskapsinhämtning och återgivning av kunskap och information. Vår avsikt är också att ta hjälp av Agneta Lindqvist så att hennes kunskap om och erfarenhet av tillgänglighetsperspektivet kommer projektet tillgodo.
Under förprojekteringen kommer vi att utarbeta en modell för individuell handlingsplan där deltagarnas bakgrund dokumenteras. I dokumentationen ingår dels tidigare skolbakgrund, ev. yrkeslivserfarenhet, men också eventuella svårigheter eller funktionshinder som är kända av deltagaren. Givetvis kommer för individen känsliga uppgifter att behandlas med sekretess. Handlingsplanen som grund kan lämpliga hjälpmedel tas fram och ev. svårigheter minimeras eller elimineras helt.

Jämställdhetsintegrering

Enligt vår bedömning är lönekostnaderna nödvändiga för att vi ska kunna uppnå det vi avser med förprojekteringen. Eftersom vår avsikt är att ha en ”pilotgrupp” är också yrkeslärarkompetensen viktig för att uppnå de önskade effekterna och för att vi ska kunna bygga upp en så realistisk modell för projektet som möjligt. Lönekostnaderna är mycket svåra att beräkna, och de bygger på en uppskattning vi gjort. Yrkeslärarkompetensen är viktig för att vi ska kunna skicka deltagare till yrkesutbildningar ”att prova på” och bekanta sig med de olika yrken som kan vara av intresse för deltagare. Vidare har yrkes¬lärare en viktig roll när det gäller att skapa nätverk där deltagare och andra aktörer ingår. Det är de som har kontakt med presumtiva arbetsgivare. Eftersom projektet syftar till att skapa en modell där nätverk mellan deltagare och arbetsgivare är en viktig del, anser vi att yrkeslärare och lärare som undervisar svenska för invandrare är viktiga och kostnad för deras tid i projektet är minimerat så mycket som varit möjligt. Yrkeslärartiden beräknas att uppgå till 50% år 2009 och till 60% under år 2010 och detta innebär att en yrkeslärare kan få maximalt en dag per vecka för förprojekteringen. Deras arbetsuppgifter är bland andra att ha samtal med deltagare, förberedelsearbete för att ta fram lämplig material och själva handledning. (50% respektive 60% är den totala yrkeslärartiden och det kan röra sig om tre olika yrkeslärare beroende på hur deltagarna väljer). Vår ambition är, att deltagarna ska välja yrkesområden utanför de av traditionen mans respektive kvinnoyrken och då uppfyller en yrkeslärare en viktig funktion både som lärare, men även som en länk mellan deltagare och arbetsgivare. Vidare är vår tanke att varje deltagare ska kunna välja två eller tre olika yrkesinriktningar. Detta i syfte att kunna göra en rimlig bedömning i vad mån modellen som ska utarbetas under projektet är relevant att arbeta vidare med i genomförande projektet.
De lärarkostnaderna som avser sfi- lärare är, enligt vår bedömning, av största vikt, eftersom projektet sker i nära samarbete med sfi- lärare och det är de som för diskussioner med deltagare och tillsammans med deltagaren och vägledaren kartlägger vilka olika yrkesval som kan vara aktuella. Vidare har sfi- lärarna kunskap om och erfarenhet av att arbeta med människor från olika kulturer. Detta kan också gagna jämställdhetsintegreringen i form av medveten påverkan från lärarnas sida. Lärarna kan motivera och inspirera deltagare att välja yrken utanför de sedvanliga könsbundna yrkena. Vidare har sfi- lärarna ett kontakt¬nät, bl.a. har de kontakt med arbetsmarknadsenheten, flyktingsamordnaren och arbetsförmedlingen. Dessa kontakter kan vara av största vikt under själva genomförandefasen och då är det bra om man redan under förprojekteringen har kunna informera olika intressenter om projektet och dess eventuella gynnsamma effekter både för individen och för samhället.
Därmed anser vi att lönekostnaderna kan vara rimliga med tanke på de olika typer av aktiviteterna som ingår i förprojekteringen. Vi är också medvetna om att vårt sätt att förprojektera kan skilja sig från de sedvanligt förekommande modellerna, men vår önskan är, att vi kan genomföra förprojekteringen och därmed får vi under¬lag för en fortsatt projekt.

Medfinansiärer

  • Fenix Kunskapscentrum
  • Sunnerbogymnasiet

Samarbetspartners

  • Fenix Kunskapscentrum
  • Sunnerbogymnasiet

Kommun

  • Ljungby
  • Vaggeryd