Logotyp på utskrifter

LPA, Lärande på arbetsplats. Genomförande

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKunskapsnavet
KontaktpersonBirgitta Agnesson
E-postbirgitta.agnesson@kalmar.se
Telefonnummer0480-45 01 55
Beviljat ESF-stöd4 740 165 kr
Total projektbudget4 740 165 kr
Projektperiod2010-02-01 till 2011-10-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Behov av utbildad personal inom vård och omsorg ökar. Vi vill genomföra kompetensutveckling där lärandet sker på arbetsplatsen så att de som saknar formell behörighet får det och övrig baspersonal får viss spetskompetens. Satsningen består av validering i kombination med påfyllnad av ny kunskap.

Bakgrund

Förprojekteringen genomfördes hösten 2008 och reviderades i augusti 2009. Förprojekteringen omfattade s k baspersonal inom vård och omsorg i Kalmar, Mörbylånga, Torsås kommuner samt Södermöre kommundel. Totalt omfattade förprojekteringen 1 644 anställda (1479 kvinnor, 165 män), i Södermöre kommundel 163 (156 kvinnor och 7 män), i Mörbylånga 263 (252 kvinnor och 11 män) och i Torsås 267 (251 kvinnor och 16 män). Förprojekteringen har genomförts enligt följande:
1) Projektledare och styrgrupp tillsattes, två vårdlärare från komvux anställdes för kartläggning, projektplan togs fram
2) Projektet inleddes med att samtliga berörda förvaltningschefer och fackliga representanter besöktes av projektägare och projektledare, som informerade om projektets syfte och upplägg. Synpunkter inhämtades.
3) En sammanfattande broschyr om förprojekteringens syfte och upplägg utarbetades och distribuerades till samtliga anställda inom vård och omsorg i de aktuella kommunerna.
4) En kick-off genomfördes den 18 aug för ledning, enhetschefer, fackliga företrädare, politiker, nyckelperson inom vård och omsorg samt representanter för vuxenutbildningen. Syftet med Kick-off-dagen var att förankra projektets målsättningar, innehåll och arbetssätt samt att inleda tankearbetet kring hur man skapar ett effektivt och engagerande s k lärande på arbetsplats. Per-Erik Ellström, professor vid institutionen för pedagogik vid Linköpings universitet medverkade och pratade om forskning utifrån lärande som sker på arbetsplats. Medverkade gjorde även Lena Nydahl, som varit ansvarig för kompetensstegens försöksverksamhet i sex kommuner. Försöksverksamheten har gått ut på att pröva nya former för lärande på arbetsplats när det gäller just vård och omsorg.
5) Det omfattande kartläggningsarbetet genomfördes. All baspersonal inom vård och omsorg som inte har formell behörighet som undersköterska och som arbetar i Mörbylånga och Torsås kommuner samt Södermöre kommundel intervjuades enligt en särskilt framtagen modell med frågor kring utbildningar, kurser, praktisk erfarenhet inom vården, språkkunskaper, ev funktionsnedsättningar, jämställdhetsarbete på egna arbetsplatsen m m. För baspersonal inom Kalmar kommun genomfördes kartläggningen med hjälp av en enkät. Inom Kalmar kommun hade viss kartläggning gjorts tidigare som gick att "återanvända" men som behövde kompletteras. Kartläggningen ledde fram till följande behov av validering och kunskapspåfyllnad för att få formell behörighet att arbeta som undersköterska (se även bilaga 1):

204 anställda inom SOL och LSS Kalmar
23 anställda inom SOL och LSS Södermöre kommundel
63 anställda inom SOL och LSS Mörbylånga kommun
12 anställda inom SOL och LSS Torsås kommun

Uppdatering av antal personer och kompetensnivåer har gjorts under augusti 2009, eftersom det har blivit en del förändringar sedan förprojekteringen genomfördes, anställda har slutat/börjat eller bytt arbetsställe.

Med SOL avses Socialtjänstlagen som omfattar äldre brukare inom hemtjänst, särskilda boenden eller träffpunkter. LSS står för Lagen om särskilt stöd och service och omfattar personer med begåvningshandikapp, psykisk ohälsa samt brukare som har behov av personlig assistans.

I förprojekteringen har vi kunnat konstatera att det finns ett förhållandevis stort antal tillsvidareanställda som saknar formell behörighet. Det gör att personerna är bundna till sin nuvarande arbetsplats och att de har begränsade möjligheter att få andra tjänster. De har däremot en gedigen kompetens som de förvärvat genom många års praktisk erfarenhet.

Vi kan också konstatera att arbetsgivaren saknar ekonomiska resurser för att ge möjligheter till vidareutbildning. Den främsta orsaken är att det saknas pengar för att anställa vikarier.

Vi har därför utvecklat och förankrat en modell för s k lärande på arbetsplats, som ger de anställda möjlighet till validering och påfyllnad av kunskap. Se bilaga 3, där vi beskriver metoden mer i detalj. Vi anser denna metod så innovativ och hållbar att vi har vidtalat följeforskare som vi planerar ska följa resultat och effekter med syfte att kunna sprida dessa till andra verksamheter.

De aktuella kommunerna har en negativ utveckling av ekonomin på grund av ökad arbetslöshet med ökade kostnader och minskade intäkter som en direkt följd. F.n. pågår diskussioner och planering för hur de offentliga utgifterna ska minska. Effektiviseringar och omorganisationer är redan på gång eller kommer inom vård och omsorg, framförallt inom äldreomsorgen. När dessa förändringar blir verklighet fullt ut kommer de sämst rustade kompetensmässigt att förlora sina jobb. För att öka deras anställningsbarhet i nya organisationer och nya konstellationer är det av yttersta vikt att de har verifierad kompetens och engagemang för nya eller förändrade uppgifter inom vården. Alternativet för anställda inom vården som inte har kompetens motsvarande undersköterska blir i många fall att gå ut i arbetslöshet.

Förprojekteringen visar också att anställda inom vård och omsorg som redan har formell behörighet har små möjligheter att vidareutbilda sig. I kartläggningen har det framkommit att det finns omfattande behov av kompetenshöjande insatser på flera områden. Insatserna omfattar 711 anställda inom områdena psykiatri, demens, handledning, tydliggörande pedagogik, missbruk m.m. Se vidare bilaga 2. Kompetensutvecklingen är angelägen för att kunna kvalitetssäkra vården, för att organisationen ska bli mer flexibel och för att anställda ska få utvecklingsmöjligheter. Numera har arbetagivarna inte möjlighet att bekosta denna angelägna vidareutbildning.

Syfte

Främst är syftet att anställda, som saknar behörighet och betyg motsvarande undersköterska, ska öka sin anställningsbarhet genom att få formell behörighet och betyg (genom validering och kunskapspåfyllnad).

Målgruppen är baspersonal inom vård- och omsorgsområdet i Kalmar, Mörbylånga och Torsås kommuner, samt Södermöre kommundel. Baspersonalen arbetar idag som vårdbiträden etc. och saknar formell behörighet för arbete som undersköterska.

Denna målgrupp tillhör de lågutbildade i arbetslivet. Sett ur ett genusperspektiv är det av största vikt att lyfta deras kompetens till en verifierad nivå som ökar anställningsbarhet och förbättrar anställningsvillkoren.

Syftet är också att hitta en innovativ och hållbar metod för lärande i arbetslivet så att det livslånga lärandet stöds.

Målsättning

Målet är att stärka grupper av anställda som har en svag ställning på arbetsmarknande. 100% av deltagarna i basutbildningen ska nå godkänt resultat och därmed uppnå formell behörighet för att arbeta som undersköterska inom vård och omsorg.

Målet är att minst 90% av dem som fått del av fördjupade kompetensutvecklingsinsatser (spets) ska ha fått en mer heltäckande bild av verksamheten. Målet är också att deltagarna ska ha tillägnat sig ett mer reflekterande förhållningssätt vilket i sin tur bidrar till att öka kvaliteten i verksamheten.

Ett annat mål är att kompetensutvecklingen inom jämställdhetsområdet ska leda till att minst 90% anser att frågor kring jämställdhet har lyfts och finns med som en integrerad del i verksamheten.

Sett ur ett tillgänglighetsperspektiv ska 100% av deltagarna kunna delta fullt ut i projektet, och kunna tillgogogöra sig ny kunskap utifrån sina förutsättningar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet

I kartläggningen har vi också frågan om de intervjuade har någon funktionsnedsättning som projektägaren behöver känna till för att kunna anpassa kompetensutvecklingsinsatserna. Ett 20-tal har besvarat denna fråga med Ja. Exempel på sådana funktionsnedsättningar är lättare syn- och hörselproblem, läs och skrivsvårigheter, diskbråck, värk i axlar och rygg samt stressyndrom.

I genomförandeprojektet, där lärandet till allra största delen kommer att ske på den egna arbetsplatsen, kommer vi att lägga upp de kompetenshöjande insatserna för dessa personer på ett sådant sätt att de kan tillgodogöra sig utbildningen lika bra som övriga deltagare. Detta innebär t ex att utbildningsdokumentation och utbildningshjälpmedel måste anpassas efter vars och ens funktionsnedsättning. Tempot kommer också att individualiseras så att det passar alla som ska utbilda sig.

Vi har tidigare kontaktat Tillgängligt Projekt (med projektstöd från ESF), Barbro Lindgren, för att diskutera möjligheterna till konkret stöd i form av råd och utbildningstips inför de kompetenshöjande insatserna för de personer, som uppgivit att de har funktionsnedsättningar. Vid utformning av studiehörnor och utbildningsmaterial kommer vi att ta ytterligare hjälp av regioncoachen Agneta Lindqvist, Tillgängligt Projekt för att alla deltagare ska få bra förutsättningar för sitt lärande.

Tillgänglighet till lokaler ser vi inte som något problem, då nästan alla aktiviteter kommer att genomföras i egna lokaler, där de anställda normalt arbetar och kan ta sig till. En del av fördjupningsdelarna kommer att genomföras i externa lokaler. Dessa kommer att väljas så att de är lättillgängliga och t.ex. att hörselslingor finns för personer med nedsatt hörsel.

Jämställdhetsintegrering

Kartläggningen av hur man på de olika arbetsplatserna arbetar med jämställdhet i det dagliga arbetet har visat att hela 50% inte känner till om man arbetar efter en jämställdhetsplan, 15% anser inte att man arbetar efter en plan och 35% anser att man gör det.

På frågan om vad som kan bli bättre i jämställdhetsarbetet har följande förslag lämnats av de anställda inom vård och omsorg:
- kvotering av män vid rekrytering
- bättre könsfördelning
- lika lön för lika arbete
- rättvisare schemaläggning
- lika förutsättningar till karriär
- visa varandra respekt
- samverka mer
- dela med sig av kunskaper
- att vårdtagarna tar emot manlig och utländsk personal
- mera information och utbildning
- samma värdegrund
- högre löner och bättre arbetsscheman gör att flera män
söker till till yrket.

För att öka kompetensnivån inom jämställdhetsområdet kommer därför projektet att fokusera på en aktivitet som
syftar till en högre grad av jämställdhetsintegrering. Denna satsning inleds med en föreläsning, som ska ge kunskapspåfyllnad till samtliga chefer och fackliga representanter. Därefter kommer vi att använda ett utbildningsmaterial som Sveriges kommuner och landsting har tagit fram för chefer och medarbetare i kommuner och landsting. Materialet syftar till att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor i vård och omsorg, behandling och bemötande. Utbildningen genomförs i tre steg, där steg 1 innebär att handledare utbildas (t ex personalspecialister). Handledarna utbildar i steg 2 enhetscheferna, som sin tur genomför steg 3 för sin personal vid 3 olika tillfällen, t ex på arbetsplatsträffar och personalgrupper. 3-stegsutbildningen medför inga kostnader i projektet, då den genomförs med befintlig personal i löpande verksamhet, men startas med anledning av ESF-projektet.

Samarbetspartners

  • Mörbylånga Kommun, Kommunledn
  • Omsorgsförvaltningen Kalmar ko
  • Regionförbundet i Kalmar län
  • Södermöre kommundelsnämnd

Deltagande aktörer

  • Björkhaga
  • Dagcenter Ladan
  • Dagcenter Släggan
  • Dagcenter Vallmon o hemtjänst
  • Grupp Vasa
  • Gruppbostad Ekströmsgatan
  • Gruppbostad Fabriksgatan
  • Gruppbostad Gästgivaren
  • Gruppbostad Hedvigsborg
  • Gruppbostad Marmor
  • Gruppbostad Vetevägen
  • Hemtjänst Degerhamn
  • Kontaktgruppen
  • Korttidsboende Labyrinten
  • Lindero
  • Ljungbyhemmet
  • LSS 1 Team bostad
  • LSS 12 Psyk
  • LSS 13 Daglig verksamhet
  • LSS 14 Team bostad
  • LSS 15 Psyk
  • LSS 16 Team Psyk
  • LSS 18 Team autism
  • LSS 19 Team autism
  • LSS 2 Team bostad
  • LSS 3 Team bostad
  • LSS 4 Team autism
  • LSS 5 Team autism
  • LSS 6 daglig verksamhet
  • LSS 7 8 10 11 pers ass
  • LSS 9 Team autism
  • Mariahemmet
  • Möregården
  • Rönningegården
  • SoL 10 Enliden
  • SoL 11 Smedby gård
  • SoL 13 o 14 Norrlidshemmet
  • SoL 15 Ljungmansgården
  • SoL 16 Oxhagshemmet
  • SoL 17 Dahmska villan
  • SoL 17 Villa Kläckeberg
  • SoL 19 o 20 Smedängen
  • SoL 21 Dragkroken
  • SoL 3 Bryggaren
  • SoL 5 Malmen
  • SoL 7 Norrliden
  • SoL 8 Skogsrådet
  • SoL/LSS Bemanningsservice
  • Sophiagården
  • Svangatans gruppbostad
  • Team 17 Psyk
  • Villa Viktoria
  • Äldreboendet

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Habo
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult