Logotyp på utskrifter

Kompetensutveckling folkhögskolor i Jönköpings län

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareS:a Vätterbygdens fhsk
KontaktpersonAnders Andersson
E-posta.a@svf.fhsk.se
Telefonnummer036-306905
Beviljat ESF-stöd237 740 kr
Total projektbudget237 740 kr
Projektperiod2009-01-15 till 2009-08-15
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

I Kompetensutveckling folkhögskolor i F-län samarbetar länets 8 folkhögskolor i ett utvecklingsarbete för att bättre kunna möta framtiden avseende utbildningssituation, tekniska möjligheter, nya målgrupper, studerande med annan bakgrund, allt för att möta samhällets och näringslivets förväntningar.

Bakgrund

Folkhögskolevärlden är just nu, liksom undervisningsväsendet i stort, utsatt för stora förändringar. Hela vuxenutbildningen söker, eller tvingas in i, nya former. Folkhögskolan har varit en självklar aktör i det sammanhanget. När den kommunala vuxenutbildningen nu utsätts för upphandling uppstår nya frågor och behov av kompetens för att kunna möta den situationen.

Till bilden måste också fogas frågan om omdöme respektive betyg och om folkhögskolan måste ändra sin praxis.

Utredningen om FRIVUX är visserligen, just nu, lagd åt sidan men torde snart bli aktuell igen.

Framväxten av Yrkeshögskolan är också en ny utbildningsform som kommer att påverka framtidens folkhögskola liksom den allt mer aktuella frågan om även folkhögskolan bör bli en aktör på friskolesidan överhuvudtaget.

Frågan om den ideella sektorns betydelse i framtidens samhällsbygge är också en fråga som i stor utsträckning kan komma att påverka folkhögskolevärlden.

Högskoleverkets kvotgruppssystem, som delvis fått ett annat utseende än verket uppenbarligen tänkt sig, i utbildningsdepartementets tolkning av detsamma, gör också att folkhögskolan står inför synnerligen stora utmaningar.

Utmärkande för personalen på folkhögskolan är att den inte är speciellt rörlig. Personalomsättningen är m a o låg. Det har ju klara fördelar men det kräver också ett synnerligen aktivt förhållningssätt avseende kompetensutveckling för att personalen i sin helhet ska kunna ta del av och vara med och påverka det nödvändiga förändringsarbetet.

Flexibelt lärande är ett pedagogiskt förhållningssätt som präglar folkhögskolans lärnadeprocesser, anpassat till individen, till den personliga situationen, till samhällets och näringslivets krav och behov. Det betyder att folkhögskolan också står inför utmaningen att använda ny teknik i undervisningen. Distansundervisning är ett sätt där folkhögskolan kan möta samhällets/näringslivets krav samtidigt som den enskilde, som inte har möjlighet att bedriva studier i en traditionell skolmiljö (arbetsskäl och familjeskäl), får en sådan möjlighet genom användandet av ny teknik.

En annan grupp av studerande, där folkhögskolans erfarenhet blir till ett brobygge för framtiden, är invandrarna. SFI-undervisning och undervisning som leder till grundläggande behörighet för högre studier parat med folkhögskolemiljöns öppna miljö har blivit en bra väg in i det svenska samhället. En möjlighet som ytterligare kan och bör utvecklas.

I dagens utbildningssamhälle finns det ett antal elever som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg. Där är folkhögskolan en självklar plats att kunna göra de kompletteringar som behövs för framtida studier eller yrkesverkamhet. För att på ett bättre sätt möta dessa behov behövs utvecklade metoder.

Folkhögskolans yrkesinriktade linjer har varit viktiga kanaler in i arbetslivet för många. I och med tankarna på Yrkeshögskolan kommer dessa utbildningsmöjligheter att ytterligare behöva förstärkas för att på än bättre sätt möta näringslivets och samhällets krav på kompetent personal.

De flesta folkhögskolorna bedriver också en mer eller mindre omfattande kurs- och konferensverksamhet. Folkhögskolans personal inom kök och övrig service utgör därvid en viktig del. Folkhögskolan är genom denna verksamhet en aktör som ger service både åt lokalt, regionalt och nationellt förenings- och arbetsliv.

Folkhögskolan måste möta framtidens förändringar på så bred front som möjligt, på de ovan beskrivna områdena, med en så motiverad och kompetent personal som möjligt.

Syfte

Öka kunskapen om folkhögskolan som lärande miljö i ett utbildningsväsende utsatt för snabba förändringar.
Öka den pedagogiska medvetenheten hos all personal oavsett funktion i organisationen.
Öka den servicemässiga medvetenheten hos all personal oavsett funktion i organisationen.
Öka medvetenheten om miljöfrågor i allt från mathantering, avfallshantering till hållbar global utveckling.
Öka kunskapen om regionen, dess struktur avseende företagsamhet, samhällsliv o föreningsliv för att därigenom utveckla skolornas möjlighet att möta behov i form av utbildning o dyl.

Målsättning

Öka ämneskunskapen för alla personalgrupper inom respektive område.
Öka medvetenheten om och användandet av ny teknik inom respektive område.
Öka förståelsen för folkhögskolans speciella profil när det gäller de utsatta grupper folkhögskolan har ett speciellt ansvar för.
Hitta former för att utveckla folkhögskolans profillinjer.

Mätbarheten ligger i
att ny teknik används,
att attraktionskraften till profillinjerna består så att antalet sökande ökar,
att invandrarna bland eleverna lyckas avseende nödvändiga behörigheter för högre studier till en bättre livssituation i det svenska samhället,
att folkhögskolan tar till vara omvärldsanalysens krav på förändrat innehåll i linjeportföljen och att
att folkhögskolan blir en självklar aktör i regionala utvecklingsfrågor som en plats där många aktörer möts i utvecklande kurser

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Samtliga skolor har lokaler anpassade för personer med funktionshinder. En del skolor arbetar dessutom med personer som haft speciella funktionshinder. Tillgång till tekniska hjälpmedel finns på att sådant sätt att deltagande och informationsinhämtande för funktionshindrade är möjligt.

Transnationellt samarbete

Flera av skolorna har sedan många år och på olika sätt samarbetsprojekt med skolor i andra länder. Ett utvecklingsarbete likt det här innehåller med nödvändighet moment som kommer dessa samarbetsprojekt till del.

Deltagande aktörer

  • Mariannelunds folkhögskola
  • Mullsjö folkhögskola
  • S:a Vätterbygdens fhsk
  • Sommenbygdens folkhögskola
  • Sörängens folkhögskola
  • Viebäcks Folkhögskola
  • Värnamo folkhögskola
  • Ädelfors Folkhögskola

Kommun

  • Eksjö
  • Jönköping
  • Mullsjö
  • Nässjö
  • Tranås
  • Vetlanda
  • Värnamo