Logotyp på utskrifter

Kompetensutveckling av besöksnäringen i södra Småland

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet södra Småland
KontaktpersonEmelie Johansson
E-postemelie.johansson@rfss.se
Telefonnummer0470-724759
Beviljat ESF-stöd3 103 972 kr
Total projektbudget3 103 972 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2012-12-13
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att höja kompetensen inom besöksnäringen i södra Småland. Besöksnäringen ses ibland som en hobbyverksamhet, utbildningsnivån inom näringen är låg och antalet sysselsatta skulle kunna öka om fler företag professionaliserades och därmed kunde anställa. Deltids- och säsongsarbetslöshet är andra problem. Projektet innehåller kompetensanalys och utbildningsinsatser för preliminärt minst 150 individer från 75 olika företag. Samtliga kommuner i Kronobergs län är samverkanspartners, tillsammans med länsturistbolaget AB Destination Småland. Särskilda aktiviteter kommer att arrangeras för företagsledare utefter deras företags respektive nisch för att finna samverkansmöjligheter. Projektet innefattar även aktiviteter för strategisk påverkan för att lyfta näringens betydelse. Effekterna av projektet blir därmed positiva både för de deltagande individerna som får kompetensutveckling i linje med arbetslivets krav, och för den regionala utvecklingen i stort.

Bakgrund

Besöksnäringen är en av Regionförbundet södra Småland prioriterad bransch. I slutet av 2008 togs beslut att göra en ”kraftfull satsning” på turism. Detta innebar att ett nytt helägt bolag bildades, AB Destination Småland, vilket har till uppgift att driva besöksnäringens utveckling i länet framåt. Regionförbundet arbetar också sedan ett par år tillbaka med att utveckla den s.k. ”kreativa sektorn”, där också delar av besöksnäringen ingår.

AB Destination Småland samlar samtliga läns turismansvariga till gemensamma nätverksträffar fyra gånger per år. Vid dessa träffar och även andra länsgemensamma möten, har behovet av gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för näringen påtalats. Med anledning av denna diskussion önskar Regionförbundet södra Småland driva ett ESF-projekt med mobilisering och genomförande. Projektet har tagits fram gemensamt med samtliga samverkande kommuner, i diskussioner med turismansvariga och näringslivschefer samt med AB Destination Småland. Projektet är därmed förankrat i länet och har goda förutsättningar för genomförande.

Besöksnäringen ses ibland som en hobbyverksamhet, och dess faktiska potential och betydelse för den regionala tillväxten framgår inte alltid i den offentliga diskussionen. Utbildningsnivån inom näringen är låg och antalet sysselsatta skulle kunna öka om fler företag professionaliserades och därmed kunde anställa. Deltids- och säsongsarbetslöshet är andra problem. Genom att genomföra ett länsgemensamt projekt för att höja kompetensen i näringen, skapas en kraftsamling som ger ett mervärde för de individer som ingår i projektet. Detta är första gången som ett projekt av denna storlek genomförs i södra Småland – tidigare har endast kompetensutveckling av enstaka kommuner eller företagsnätverk bedrivits. I tidigare projekt har också ofta enbart företagare ingått - detta projekt öppnar även för deras anställda att få kompetensutveckling. Samverkan över en större geografi kan skapa rörlighet, genom att många serviceyrken kräver liknande kompetens. Projektet ska därför främja att sysselsatta kan röra sig mellan arbetsplatser, då säsongen så kräver, alternativt att deltidsanställning kan tas på flera ställen. För att möta arbetslivets förändrade krav, krävs alltmer av individer framöver att de ska behålla sin sysselsättning. Att vara flexibel och ha kunskaper nog, både att ta anställning och skapa egna jobb via företagande, är en tillgång för individen – detta är projektets utgångspunkt.

Definition av besöksnäringen
Besöks- eller turistnäringen är i sig ingen egen bransch. Turistnäringen är ett samlingsbegrepp som utgörs av summan de aktiviteter i olika branscher som är riktade till och konsumeras av människor när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning. I princip all konsumtion som är direkt kopplad till resandet kan därför kopplas till turism. (Årsbokslut för svensk turism och turistnäring 2008, Tillväxtverket 2009).
I detta projekt definieras besöksnäringen som företag inom områdena ”bo, äta, göra och transport”. Eftersom ingen tydlig definition finns, utgår projektet framförallt från arbetsplatsens egen definition – ser företaget sig som en del av besöksnäringen eller som ett turistföretag, är företaget också en möjlig projektdeltagare. Detta innebär att företag från flera olika branscher såsom exempelvis hotell och restaurang, handel och transporter kan ingå i projektet.

Besöksnäringen i regionen
Kronobergs län kommer först på delad 18:e plats i rankingen gällande den ekonomiska styrkan hos besöksnäringen i Sveriges län. Besöksnäringen har därmed betydligt mindre inverkan på regional ekonomi än i exempelvis Gotlands län (delad 1:a plats) och Kalmar (delad 5:e plats). (Besöksnäringen i Sverige –Kommunindex topp 100, SHR och Svensk Handel 2009). Detta innebär således att det finns en potential i att utveckla näringen ytterligare – en potential som skulle kunna ha stor betydelse för regional utvecklingen i stort genom ökade arbetstillfällen.

Enligt TEM uppgick omsättningen för besöksnäringen i Kronobergs län 2008 till 2,7 miljarder kronor, varav 1,6 miljarder utgjordes av regional shopping. Omsättningen för shopping ligger högt över riksgenomsnittet, och visar att många besöker länet för dess handel medan färre reser in för övriga turistmål. Detta avspeglas också i hur en turismkrona spenderas – 69 % läggs på shopping (inkl.handel), 11 % på restaurang/café, 6 % på transporter, 4 % på aktiviteter och 1% på övrigt. Det finns således god potential att utveckla övriga sektorer. På så sätt är de olika branscherna tätt sammankopplade, eftersom det totala utbudet är viktigt för efterfrågan. Som ett exempel kan nämnas inresande turisters betydelse för att bibehålla handeln på mindre orter. Att samverka mellan de olika branscherna i detta projekt är därmed också logiskt. Sysselsättningsmässigt är också näringen av betydelse. Enligt TEM 2008 fanns det närmare 1700 årsarbetare inom näringen i länet, varav 907 som arbetar med inresande turism, 745 med regional shopping och 40 flygtrafik.

Sysselsättning och utbildningsnivå inom besöksnäringen
Turistnäringen bidrar i Sverige till ökad sysselsättning. Antalet sysselsatta (räknat i årsverken) har ökat med 20 % sedan 2000, att jämföra med Sveriges totala sysselsättning som ökat 6 % under samma period. Detta innebär att antalet sysselsatta inom turistnäringen är fler än det totala antalet sysselsatta i Sverige inom storföretagen Volvo, Eriksson, Volvo personvagnar, Scania, Skanska, Sandvik, Saab koncernen, Telia Sonera, Astra Zeneca, ABB, SCA och Atlas Copco tillsammans. (Årsbokslut för svensk turism och turistnäring 2008, Tillväxtverket 2009)
Eftersom besöksnäringen består av flera olika branscher, finns ingen entydig statistik över arbetslösheten. I Arbetsförmedlingens rapport ”Regionala arbetsmarknadsutsikter, våren 2010”, pekar man på att antalet sysselsatta inom turistnäringen väntas öka under kommande år. Man konstaterar också att branschen är mycket säsongsberoende, och hälften av de tillfrågade arbetsgivarna inom hotell och restaurang tror på en ökande efterfrågan de kommande sex månaderna. Även inom handeln tror mer än hälften på en ökande efterfrågande det kommande halvåret och sysselsättningen förväntas öka. Medan hotell- och restaurang är drabbat av säsongsarbetslöshet, är deltidsarbetslösheten relativt hög inom handeln – endast 73 % har en heltidsanställning (Svensk handel).

Utbildningsnivå
I en kartläggning av den kreativa sektorn i länet gjord av regionförbundet 2008, ingick ”turism, rekreation och sport” som en branschgrupp. Kartläggningen av denna grupp visar att de flesta arbetsställen är mycket små- den stora andelen har inga, eller 1-4 personer anställda. 1, 9 % av den arbetsföra befolkningen, eller totalt 1764 personer, var sysselsatta inom denna branschgrupp. I kommunerna ligger siffran på mellan 0,5- 2,4 % av befolkningen. Kartläggningen visar också att branschgruppen har den lägsta utbildningsnivån inom den kreativa sektorn – 80 % av de sysselsatta har högst gymnasial utbildning. Samtliga analyserade arbetsställen är visserligen inte relevanta för denna ansökan, och inte heller ingår exempelvis handel i kartläggningen, men den visar ändå på tendenser som är viktiga också för detta projekt.

Kartläggningen bekräftar också den generella bild som kommunernas turismansvariga har när det gäller besöksnäringen. Många gånger är utbildningsnivån låg, och det krävs insatser på grundläggande nivå, exempelvis i språk. De utbildningar som erbjuds företagen är ofta på en alltför hög nivå, och det är därför av högsta vikt att erbjuda kurser av varierande svårighetsgrad och som anpassats till individernas behov.

Syfte

Syftet med projektet är att höja kompetensen inom besöksnäringen i Kronobergs län, för att främja ökad rörlighet för de sysselsatta. Genom att arbeta brett med olika typer av serviceföretag och samverkan dem emellan, kan de sysselsatta se nya möjligheter att byta till liknande arbeten, särskilt vid upp - och nedgång i personalbehov beroende på säsong. Nätverk skapas mellan deltagande företag, som gör kännedomen om duktig personal både i den egna och andra kommuner större och möjligheter till utökad personalsamverkan belyses under mobiliseringsfasen. Projektet syftar även till att professionalisera och lyfta besöksnäringen, så att de sysselsatta känner stolthet över sina yrken och att branschens betydelse blir tydlig för beslutsfattare och näringslivet i övrigt. Genom att dessutom göra en fördjupad satsning på ett fåtal utvalda företag med tillväxtpotential, kan projektet bidra till ökad sysselsättning i regionen på längre sikt.

Utöver ovanstående syfte kommer projektet även att arbeta för att öka medvetenheten om tillgänglighet och jämställdhet inom besöksnäringen i södra Småland.

Målsättning

1. Minst 150 sysselsattas kompetensbehov kartlagda
2. Minst 150 sysselsatta deltar i utbildningsinsatser
3. Minst 10 företag deltar i individuell coaching
4. 90 % av deltagarna upplever att de har bättre förutsättningar att klara av sina nuvarande arbetsuppgifter
5. 80 % av deltagarna upplever att de blivit mer rörliga på arbetsmarknaden
6. 90 % av deltagarna upplever att deras kunskaper om tillgänglighet och jämställdhet har ökat
7. 3 nätverk bildas mellan deltagande företag, exempelvis inom olika nischer
8. Minst 50 personer (utanför projektet) deltar i aktiviteter för strategisk påverkan

Observera att mål nummer 2, 3, 7 och 8 är preliminära och kan komma att förändras under mobiliseringsfasen. Uppdaterade mål sätts i mobiliseringsrapporten inför genomförandet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Frågan handlar primärt om hur projektets insatser görs tillgängliga för samtliga i målgruppen, men i och med att besöksnäringen har stora krav på tillgänglighet, kommer även kundperspektivet att fokuseras. Utbildningsdagar där processtöden informerar och undervisar målgruppen planeras in i aktivitetsplanen likt övriga kurser som ingår i projektet. Nya möjligheter kan därför öppna sig för aktörerna i projektet genom att de lär sig hur de kan marknadsföra sig gentemot personer med funktionsnedsättning, som kan komma att bli en betydelsefull ny kundgrupp.

Följande utbildningsinsatser på området tillgänglighet är planerade i projektet
1. Utbildningsdag för projektledning och referensgrupp om konsten att göra projektet tillgängligt för dem som ska vara deltagare i projektet, d.v. s aktörerna i turismbranschen. Denna utbildning kommer ske tidigt under mobiliseringsfasen och också få verkningar i det förfrågningsunderlag som sedan kommer skickas ut under upphandlingsprocessen. I förfrågningsunderlaget till anbudslämnarna/utbildningsleverantörerna kommer skall-krav, som understryker tillgänglighetsprinciperna enligt checklistor erhållna av processtöden, att avgöra om utbildningsleverantören är aktuell eller inte. Utbildningsleverantörerna kommer i och med upphandlingsunderlaget medvetandegöras om möjligheterna att deras elever kan komma att utgöras av personer med funktionsnedsättning likväl som personer utan funktionsnedsättning och att det är utbildningsleverantörens ansvar att studiemiljön anpassas efter de aktuella deltagarnas förutsättningar. Om exempelvis en av kursdeltagarna har behov av en hörslinga skall detta vara budgeterat för hos utbildningsleverantören.

2. När upphandlingen är klar skall de utbildningsleverantörer som tagit hem anbuden sättas i obligatorisk utbildning om tillgänglighet med hjälp av processtöden, detta i syfte att säkerställa kvaliteten på de utbildningar som erbjuds i projektet. Genomförande av denna aktivitet är överenskommet mellan blivande projektledning och processtödet för tillgänglighet.


3. Utbildningsdag för nyckelpersoner på turistföretagen som är med i projektet där särskild vikt läggs vid tillgänglighet inom ramen för de olika fokusområdena. Detta innebär att aktörerna/deltagarna får en orienteringsutbildning om vad tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning innebär och hur man kan arbeta utifrån dessa faktorer för att se möjligheterna till bästa kundgruppsanpassning. Genomförs under vår och höst 2011 (exakt tidsplanering sätts under mobiliseringen).

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsanalysen kommer att fördjupas under mobiliseringen, men den preliminära analys som gjorts visar att besöksnäringen är en relativt jämställd bransch om man ser till könsfördelningen bland de sysselsatta (se tidigare i ansökan).

Projektet kommer hantera jämställdhetsfrågan utifrån två perspektiv.
1. Både män och kvinnor ska vara deltagare i projektet, alla ska ges förutsättningar att vara deltagare på lika villkor. Samtliga aktiviteter ska erbjudas alla, oavsett kön.

2. Resursfördelning. Utbildningarna som genomförs ska vara rättvisa på så sätt att både män och kvinnor får möjlighet att delta. Exempelvis kommer vi lägga utbildningarna på dagtid för att underlätta för båda könen att delta eftersom de flesta under dagtid har möjlighet till barnomsorg.
Statistik över deltagarna kommer att redovisas könsuppdelad. Baserat på den relativt jämna könsfördelningen i branschen i stort, kommer projektet att sträva efter en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga deltagare.

En av de frågor som kan vara aktuella då projektet bl.a. vänder sig till egna företagare, är s.k. ”dolt företagande”. Många gånger leds familjeföretag av en man, medan hustrun arbetar lika mycket. Det är därför av högsta vikt att inte enbart företagets formella ledare, utan även fler i personalen får möjlighet att delta.

Projektet planerar också konkreta aktiviteter för att lyfta medvetandet kring jämställdhetsfrågor. Projektledningen har varit i kontakt med ESF Jämts Vanja Carlsson, som kommer att utbilda projektledning och referensgrupp i dessa frågor tidigt under projektet. Perspektivet ska lyftas kontinuerligt på referensgruppens möten, inte minst med avseende på hur deltagandet utvecklar sig. Projektledningen kommer också att ha kontinuerlig kontakt med ESF Jämt under mobiliseringen för att diskutera ytterligare åtgärder beroende på analysens utfall. En plan för arbetet med att lyfta jämställdhetsfrågor kommer att tas fram under mobiliseringen och kommer med största sannolikhet även att innehålla utbildningsinsatser för projektets deltagare.

Transnationellt samarbete

Projektet innehåller inga transnationella aktiviteter.

Samarbetspartners

  • AB Destination Småland
  • Kommunkontoret
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningskontor
  • Kommunledningskontoret

Kommun

  • Alvesta
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Tingsryd
  • Uppvidinge
  • Växjö
  • Älmhult