Logotyp på utskrifter

Kompetensfokus fritidsledare

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet Jönköpings län
KontaktpersonLiz Modin
E-postliz.modin@regionjonkoping.se
Telefonnummer0730 497563
Beviljat ESF-stöd4 525 292 kr
Total projektbudget4 525 292 kr
Projektperiod2012-01-09 till 2014-06-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

En forskare skall tillsammans med fritidsledare utveckla en kunskapsbaserad metodik för att rusta fritidsledare för ett medvetet organiserat arbetssätt som främjar god psykosocial utveckling hos ungdomar. Metoden skall motverka diskriminering och långtidssjukskrivning, öka kunskapen om jämställdhetsintegrering och tillgänglighet samt vara tillämpbar och spridas lokalt, regionalt, nationellt och transnationellt. Kompetensutvecklingen omfattar 100 fritidsledare i de 13 kommunerna i Jönköpings län samt Skara kommun.

Bakgrund

På senare år har forskare i utvecklingspsykologi kommit att intressera sig för öppen fritidsverksamhet i allmänhet och fritidsgårdsverksamhet i synnerhet. Dessa studier har fått stor uppmärksamhet bland såväl fritidsledare men även politiker och tjänstemän som ansvarar för fritidsfrågor. Forskare har utifrån vetenskapliga studier kritiserat fritidsgårdsverksamhet då man har belägg för att ungdomar som besöker fritidsgårdarna ägnar sig mera åt normbrott (t.ex. snatteri, skolk, skadegörelse, berusningsdrickande och narkotikaanvändning) i större utsträckning än ungdomar som gör annat på sin fritid. Forskningen har belagt att detta inte endast kan tillskrivas selektionseffekter, d.v.s. att de som blir fritidsgårdsbesökare har en annan mera problematisk bakgrund. Det verkar snarare handla om socialisationseffekter att de som kommer till fritidsgården blir mera normbrytande av att vistas på fritidsgård. Dessa resultat har lett till en omfattande debatt bland fritidsledare men även från deras uppdragsgivare som i vissa fall ifrågasatt fritidsgårdarnas existensberättigande. Mot bakgrund av detta har en omfattande diskussion dragit igång dels inom fritidsledarkåren men även mellan fritidsledare och utvecklingsforskare (för en översikt av bakgrunden se Koutakis kapitel i antologin Mötesplatser för unga - aktörerna, vägvalen och politiken, Ungdomsstyrelsen, 2008:2). Idag ifrågasätts inte forskningsresultaten som man gjorde initialt då de presenterades utan ledning och personal är mera fokuserade på hur man skall arbeta för att fritidsgården inte skall ha en negativt socialiserade roll.

En ökad medvetenhet om dessa förhållanden, en stärkt fritidsledarroll, samt samt utarbetande av ett tydligare arbetssätt, mål och handlingsplaner för de kommunala fritidsgårdarnas verksamheter, ökar möjligheten att bryta en negativ utveckling för många ungdomar. Detta är särskilt angeläget att åstadkomma då arbetet i öppen fritidsverksamhet i liten utsträckning är professionaliserat (Ardström, 2001).
Hanström och Pettersson Svenneke (2008) diskuterar öppen fritidsverksamhet med god kvalité och ger förslag på olika behov. De menar att målet med den öppna verksamheten är att de som besöker verksamheten ska kunna träffa nya och gamla vänner, utöva sina fritidsintressen, utveckla positiva relationer och god social förmåga, ha kul och koppla av, diskutera och bolla viktiga frågor, bli lyssnad på, få sina drömmar förverkligade, upptäcka och utveckla sina talanger och möjligheter, lära sig hjälpa andra för att utveckla egenvärdet, sin självtillit och självständighet. Slutligen innebär god kvalité att besökarna får stöd i att förstå samhället och i att leta sig ut för att hitta nya intressen, kunna påverka och söka hjälp. Att få sina drömmar förverkligade, att utveckla sina talanger och möjligheter, att få ge uttryck för sin kreativitet, nyfikenhet och uppfinningsrikedom är karakteristiskt för entreprenörskap. Inom öppen fritidsverksamhet har unga ofta möjlighet att vara producenter och medproducenter för konserter, discon och andra arrangemang och aktiviteter. Men för att medvetet jobba mot att uppfylla dessa behov hos besökarna krävs att man arbetar medvetet och metodiskt. Idag saknas en evidensbaserad metod.

Det är en speciell arbetssituation att arbeta med andras fritid, arbetstiderna är när andra är lediga, möjligheterna är stora att nå unga som inte har något specificerat intresse, och även att vara en viktig vuxen. En undersökning gjord vid Luleå tekniska universitet (Lisbeth Lindström: Chilla, Softa och Samtala - Ungas utveckling av aktivt medborgarskap i tio svenska kommuner, en av dem var Motala) visar att personalen vid olika mötesplatser har en avgörande betydelse för besökarnas utveckling. Det är ett komplicerat uppdrag att som personal kunna vara med och bidra till att ungas sociala medborgarskap utvecklas. En viktig förutsättning för detta är att man har en stabil personalgrupp med trygga anställningsförhållanden och adekvat utbildning och fortbildning. Idag finns det en risk för att arbetet i öppen fritidsverksamhet blir ett genomgångsyrke i väntan på något annat som upplevs som ett tryggare jobb. Fritidsledare har vanligen en eftergymnasial utbildning på en folkhögskola, i våra trakter ofta Vimmerby folkhögskola eller Värnamo folkhögskola.

I korthet handlar detta kompetensutvecklingsprojekt för verksamma fritidsledare att mot bakgrund av aktuell forskning ge fritidsledarna kunskaper och färdigheter för att på ett målmedvetet och metodiskt sätt främja en god utveckling bland fritidsgårdsbesökarna och därmed förebygga framtida anpassningsproblem.

Projektet ligger i linje med Regionförbundet Jönköpings län RUP/Regionala utvecklingsprogram. Unga är en prioriterad målgrupp, meningsfull fritid för alla betonas genom att både stärka befintliga och utveckla nya attraktiva miljöer för bland annat fritid, kultur och sociala sammankomster.

Projektet är ett genomförande med mobilisering som i huvudsak genomförs inom Småland och Öarna, i Jönköpings läns kommuner. I projektet deltar även Skara kommun i Västra Götaland.
Projektet är innovativt, unikt och har nationellt intresse genom att vi utifrån ett kunskapsbaserat förhållningssätt kommer att synliggöra och medvetandegöra de positiva förstärkningar som en fritidsledare i sin profession har att tillgå i mötet med ungdomar. Metodiken kommer att förstärkas regionalt och spridas såväl nationellt i flera etablerade organisationer som internationellt genom transnationellt samarbete.
En nyckel till framgång i fritidsledarens profession är samverkanskompetens, dvs att utifrån den unges hela livssituation samverka med skola, socialtjänst, polis och inte minst de ungas föräldrar.

Målsättning

Ökad kompetens i metodiskt påverkansarbete i öppen fritidsverksamhet för att fritidsledare skall lära nytt, lära om och stå bättre rustade för förändringar i arbetslivet i en miljö av skärpt konkurrens.
Ett evidensbaserat arbetssätt skall utvecklas.
Utarbeta en gemensam metodik bland fritidsledare som bygger på aktuell forskning. Metoden skall vara tillämpbar regionalt och lokalt men även nationellt och transnationellt.
Projektet kommer att bidra till att höja statusen i yrket fritidsledare.

Projektet skall bidra till att sysselsatta kvinnor och män, fritidsledare, utvecklas i tid med arbetslivets krav.
Projektet skall genom en forskningsbaserad metodik bidra till att såväl arbetsplatserna som verksamheten motverkar diskriminering.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fritidsledarna möter personer med olika situation och bakgrund, verksamheten möter bland besökarna personer med funktionsnedsättning, såväl fysiska som psykiska.
Plan för projektets tillgänglighet:
- I projektet kommer vi att anlita ESF Tillgängligt projekt för att i styrgruppen hålla en utbildning kring tillgänglighet.
- I alla upphandlingar och planering av olika insatser i projektet kommer vi att kräva att åtgärderna generellt skall anpassas för personer med funktionsnedsättning.
- I mobiliseringen kommer alla deltagare att tillfrågas om vilka behov av tillgänglighet de har, och åtgärderna att anpassas till dessa, det kan gälla rörelseförmåga, nedsatt syn eller hörsel, psykisk ohälsa, allergier, födoämnen, behov av skriftligt och muntligt kursmaterial osv.
- ESF Tillgängligt projekts checklista kommer att användas vid planering av insatser, val av lokaler, upphandling och genomförande.
- Information och material i kompetensutvecklingen kommer att delges på flera olika sätt, muntligt, skriftligt material, på skärm samt när så är lämpligt bilder för att tillgängliggöra projektet för personer med funktionsnedsättning och med olika lärstilar
- Kunskap om situationen för personer med funktionsnedsättning och tillgänglighetsskapande åtgärder och arbetsmetoder kommer att ingå i ett utbildningspaket för att motverka diskriminering.
- Handisams filmer för utbildning kommer att användas för utveckling av arbetet.
- Vid behov kommer styrgrupp och projektledning att ha kontakter med ESF processtöd Tillgängligt projekt för att tillgängliggöra projektets insatser.

I utarbetandet av projektet har Agneta Lindqvist ESF processtöd Tillgängligt projekt medverkat och har varit med på ett arbetsgruppsmöte, genomgång tillsammans med European Minds (draknäste) samt granskning av projektbeskrivningen.

Transnationellt samarbete

Projektets målgrupp fritidsledare vid kommunala fritidsgårdar arbetar med ungdomar som flera med egen eller familjens bakgrund i andra länder. Flera har en begränsad erfarenhet utöver sin egen vardag vilket innebär att det skulle vara en styrka för framtiden att i yrket bygga en internationell självklarhet (såsom det är för andra samhällsmedborgare). Utblicken och kunskapen om globalisering, om Europa och förutsättningarna i andra länder är en förutsättning för den som arbetar med människor, och då särskilt unga. Utbildningarna till fritidsledare skiljer sig mellan nationerna, Fritidsledarskolorna har gett ut en rapport 2009:1 av Hans-Erik Olsson "Att professionalisera fritidssektorn En internationell utblick" där han genom bl.a. intervjuer har kommit fram till att i Norge har professorer kopplats till utbildningen med ansvar för den yrkesteoretiska utvecklingen medan i svensk yrkeshögskola styrs utbildningar av praktiken och inte av teori. Danmark, Tyskland och Finland har något mittemellan.
I och med att vi i vårt projekt skall arbeta med professionalisering, dvs. att utifrån teoretisk kunskap och praktisk tillämpning/erfarenhet vilket forskarens medverkan och delaktighet från fritidsledarna i möte kring FoUrums ram garanterar är det av vikt att tillvarata de erfarenheter som finns hos kollegor i Europa. I Danmark inrättades 2008 särskilda professionshöjskolor där ungdoms/fritidsledaren har en pedagogisk teoretisk 3-4 årig akademisk utbildning som kopplas till praktik och egen reflektion.
Syftet med transnationella samarbetet är att inhämta erfarenher och sprida idéer och metodiken i projektet och därmed bidra till gemensam metodutveckling i arbetet med öppen fritidsverksamhet.
I mobiliseringen ingår att utveckla utbyte genom att en arbetsgrupp/nätverk från målgruppen/fritidsledarna tillsammans med samarbetsparter formulerar innehåll i samverkan med Danmark. En plan för fortsatta transnationella arbetet utarbetas i syfte att nå gemensam metodutveckling, ömsesidig kunskapsöverföring och spridningseffekter när det gäller utbyte av erfarenheter och idéer.

Samarbetspartners

  • Center for Developmental Research
  • Fritidsforum
  • Fritidsledarskolorna
  • Regionförbundet i Kalmar län
  • RIKSKRIS
  • Vimmerby Folkhögskola
  • Värnamo folkhögskola

Deltagande aktörer

  • BArn och ungdomsförvaltningen
  • BArn- och ungdomssektorn
  • Fritid Jönköping
  • Fritidsförvaltningen
  • Fritidsförvaltningen
  • Fritidsgården Sävsjö
  • Habo kommun - Kommunledning
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kultur och Fritidsförvalt
  • Kultur och Fritidsförvaltning
  • Kultur- och Fritidsförvaltning
  • Rådhuset

Kommun

  • Aneby
  • Eksjö
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Habo
  • Jönköping
  • Mullsjö
  • Nässjö
  • Sävsjö
  • Tranås
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Värnamo