Logotyp på utskrifter

Kombib.eu

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet i Kalmar län
Kontaktpersonchrister bergqvist
E-postchrister.bergqvist@kalmar.regionforbund.se
Telefonnummer0480-448390
Beviljat ESF-stöd2 313 065 kr
Total projektbudget2 313 065 kr
Projektperiod2010-01-18 till 2011-06-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Detta är starten på ett utvecklingsarbete och en förändringsprocess för samtliga anställa på kommun- och universitetsbiblioteken i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Kompetensutvecklingen syftar till att öka personalens anställningsbarhet och förändringsbenägenhet och därmed säkra arbetstillfällen.

Bakgrund

Folkbiblioteken i Sverige, i fortsättningen kallade kommunbiblioteken, som byggdes upp under industrisamhällets epok, söker idag efter en ny identitet och en ny roll. Samtidigt innebär högskolans kraftiga utbyggnad och ökade roll för samhällsbyggandet att högskole- och universitetsbiblioteken, i fortsättningen kallade universitetsbiblioteken, står inför nya utmaningar. Vilka kompetenser krävs på framtidens bibliotek i ett lite längre perspektiv? Den kompetensutveckling som bedrivs idag, de attitydpåverkande åtgärder som görs samt tekniken för ökad tillgänglighet har ofta siktet inställt på dagens behov och inte morgondagens.

Den globala konkurrensen ställer krav på större och snabbare förändrings- och anpassningsförmåga hos enskilda individer, privata företag och offentliga organisationer. För den enskilde innebär det bland annat att arbete varvas med utbildning - det livslånga lärandet slår igenom allt mer. Parallellt pekar i princip alla analyser och strategier på vikten av god utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling för en regions konkurrenskraft och tillväxt.

Detta sammantaget gör att det finns ett stort och växande behov av olika miljöer för vuxnas lärande. Högskolan har naturligen den viktigaste rollen här, men den behöver kompletteras med andra former som passar bättre för människor som av olika skäl inte kan flytta eller pendla till högskoleorterna. Mot den bakgrunden har vi sett framväxten av lokala lärcentrum med möjlighet till akademiska studier och med stöd till vuxenutbildning på olika nivåer på hemorten med hjälp av modern teknik. Dessa lokala lärandemiljöer har ofta lokaliserats till kommunens bibliotek, där personalens fortbildning för att kunna möta det nya behovet har varit en förutsättning.
Erfarenheterna från lokala lärcentrum är överlag goda och konceptet är väl förankrat hos huvudmännen/beslutsfattarna. Det finns alltså skäl att tro på en fortsatt utveckling av både omfattning och innehåll. Det förutsätter dock kontinuerlig kompetensutveckling av personalen.

Den digitala utvecklingen och framväxten av Internet - världens största bibliotek - innebär att själva grunderna för bibliotekens verksamhet påverkas radikalt. Idag kan text, bild och ljud överföras överallt när som helst, vart som helst och informationen kan överföras snabbt, i stora mängder och till liten kostnad. Samma information kan sökas, selekteras och presenteras genom olika digitala kanaler och medier och tillgängligheten är global och fungerar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Den tryckta boken kan med hjälp av ny tryckeriteknik och digital överföring framställas i ett (1) exemplar med full kvalitet och till en lägre kostnad än en massproducerad bok och en e-bok kan man få snabbt till ett pris som ofta är mindre än förseningsavgiften på biblioteket. Denna teknikutveckling gör att helt nya uppgifter med annat kompetensinnehåll måste formuleras.

I två förprojekteringar, en för Kalmar och Kronobergs län och en för Blekinge län, har vi undersökt vilka kompetenser som kommer att krävas på framtidens bibliotek.

Förprojekteringarna, finansierade av Europeiska Socialfonden, har genomförts med följande utgångspunkter:
- att förstärka kommunbibliotekens roll i den lokala och regionala utvecklingen och ge dem en mer offensiv roll, framför allt när det gäller kompetensstöd till småföretag och nyföretagsetableringar och att bygga lärmiljöer för företagare och vuxenstuderande
- att förstärka och integrera universitetsbibliotekens aktiva medverkan i respektive lärosätes utbildnings- och forskningsuppgifter
- att undersöka vilka framtida nyckelkompetenser som kommer att behövas på biblioteken i sydost (Kalmar, Kronobergs och Blekinge län) för att de skall kunna spela en aktiv roll i den lokala och regionala utvecklingen
- att säkra arbetstillfällen för biblioteksanställda i sydost och
- att fördjupa samarbetet mellan olika bibliotekstyper i sydost

I ett femårsperspektiv bedömer vi att, förutom teknikutvecklingen, ekonomin/resurstilldelningen och förmågan att ta till sig det nya och att marknadsföra sig bättre är de faktorer som främst kommer att påverka kommunbiblioteken.

För universitetsbiblioteken med ett tydligare uppdrag är vår bedömning att även förmågan till integrering i universitetet, den tredje uppgiftens krav och förestående organisationsförändringar i sydost (det kommande Linnéuniversitetet och koncentrationen av BTH till Karlskrona) är väsentliga faktorer under de kommande fem åren.

Det finns i sydost ett väl utvecklat samarbete inom biblioteksområdet som är värt att bygga vidare på. Det finns också ett väl förankrat politiskt stöd för att stimulera en fortsatt satsning på att utveckla biblioteken.
Förprojekteringarna har berört två olika bibliotekstyper med olika uppdrag, kommunbibliotek och universitetsbibliotek. Omvärldsanalysen och slutsatserna av den genomförda SWOT-analysen pekar tydligt på ett antal områden som bör bli föremål för kompetensutvecklingsinsatser för att möta utvecklingen på fem års sikt.
Vi ser att det finns ett antal nyckelkompetenser som behöver tillföras och/eller förstärkas. Vi föreslår att man i det fortsatta arbetet grupperar dem i tre block: Teknik, Bemötande/Pedagogik och Marknadsföring/Omvärldskompetens. Det finns också ett stort behov av utbildning av både nuvarande och blivande ledare och chefer, vilket absolut också är en nyckelkompetens för kommunbibliotekens framtid. Universitetsbiblioteken har därutöver vissa särskilda kompetensutvecklingsbehov.

En viktig fråga och utmaning för framtiden är också att hitta metoder för att kontinuerligt kompetensutveckla HELA personalen. När biblioteken väljer att utbilda nyckelpersoner måste det finnas en plan i hur kompetensen ska implementeras i hela organisationen för att skapa tydlighet och effektivitet. Att lära mer av andra och hitta fungerande strukturer för att kontinuerligt genomföra studiebesök, praktik och att ta tillvara på den kompetens som finns i den egna organisationen rekommenderas också.

Syfte

Genom detta kompetensutvecklingsprojekt startar biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronoberg ett utvecklingsarbete och en förändringsprocess för hela organisationen.
Övergripande syfte för projektet:
Öka bibliotekspersonalens anställningsbarhet och förändringsbenägenhet och därmed säkra arbetstillfällen för biblioteksanställda
Övriga syften:
- förstärka kommunbibliotekens plats i den lokala och regionala utvecklingen och ge dem en mer offensiv roll t.ex. när det gäller företagande och entreprenörskap
- fördjupa samarbetet mellan olika bibliotekstyper
- förstärka och integrera universitetsbibliotekens aktiva medverkan i respektive lärosätes utbildnings- och forskningsuppgifter
- förstärka universitetsbibliotekens roll i högskolans tredje uppgift, samverkan med det omgivande samhället,
- göra biblioteksarbetsplatserna mer attraktiva för personer med utländsk bakgrund eller personer med funktionsnedsättning samt genomföra kompetensutvecklingsaktiviteter kring dessa ämnen
- kompetensutveckla nyckelpersoner i ämnen som kan motverka ohälsa på arbetsplatsen och främja jämställdhet

Målsättning

Målet är att minst en person per kommunbibliotek erbjuds utbildning till utvecklingsledare inom antingen kommunikationsplanering eller webb 2.0. Utifrån kommunstorlek erbjuds några bibliotek flera utbildningsplatser. En person per kommunbibliotek ska också erbjudas utbildning inom chefsutveckling. Universitetsbiblioteken erbjuds utbildning inom undervisning/pedagogik, IT och marknadsföring.

Samtliga utbildningar ska innehålla och fördjupa kompetensen kring förändringsarbete och omvärldsanalys och skapa förutsättningar för såväl gränsöverskridande samverkan med organisationer såsom kommuner, lärcentra, skolor etc. som ett ökat mått av kontakter med entreprenörer och företag. Samtliga utbildningsområden ska också innehålla en mångfaldsutbildning som innebär att biblioteken som arbetsplats ska bli attraktiv för såväl människor med funktionsnedsättning som personer med utländsk härkomst. Varje bibliotek ska också erbjudas utbilda minst en person i hur man kan motverka ohälsa på en arbetsplats. Detta moment ingår liksom mångfaldsutbildningen och jämställdhetsintegrering/genuskunskap även i chefsutbildningen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysisk tillgänglighet
Offentliga lokaler ska vara öppna och tillgängliga för alla medborgare. Senast år 2010 ska enkelt avhjälpta hinder för personer med funktionsnedsättning i alla publika lokaler och platser vara åtgärdade. Ansvarig för att hindren undanröjs är fastighetsägaren. Förprojekteringarna visade att på biblioteken i sydost är tillgängligheten redan mycket god och att eventuella kvarvarande brister kommer att åtgärdas i enlighet med bestämmelserna i PBL.

Tillgänglig verksamhet
När det gäller tillgängligheten i form av själva bemötandet och handledningen av människor med funktionsnedsättning som exempelvis synskada, hörselskada, dövhet, rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism, afasi, psykisk funktionsnedsättning, dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter, är den samlade bilden som kommer fram i förprojekteringarna att man kan hantera denna fråga på ett tillfredsställande sätt idag. Både kommunbiblioteken och universitetsbiblioteken har god kunskap om detta och bra lokaler och tekniska hjälpmedel för att kunna tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning. Ofta finns en person med särskild kompetens och med ansvar för att rutiner för tillgänglighetsfrågor är kända och hålls aktuella.
Det är dock väsentligt att hänga med i utvecklingen och komplettera kompetensen genom successiva specialistutbildningar, exempelvis särskild pedagogik, kunskap om dyslexi eller något så 'enkelt' som det jämbördiga mötet - tillgänglighet är också en attitydfråga. Ett viktigt område är speciell pedagogik för att kunna handleda personer med intellektuell funktionsnedsättning i hur man använder Internet, något alla bör kunna för att vara en delaktig samhällsmedlem.
Tillgänglighetsfrågor för personalen kommer att finnas med som ett särskilt inslag i genomförande-projektet och nyss nämnda specialistutbildningar kommer att ske i steg 2 på hemmaplan som ett resultat av projektet.

Tillgänglig information och kommunikation
Ovan beskrivna förhållanden på biblioteken i sydost innebär att alla anställda har goda förutsättningar att delta i ett kompetensutvecklingsprojekt. Genom projektet garanteras också att bibliotekens tillgänglighet gentemot kunder/brukare diskuteras och uppdateras.

Jämställdhetsintegrering

Ett förväntat och önskat resultat av genomförandeprojektet är att anställda blir bättre på att visa nyttan av biblioteken för kommunens invånare och beslutsfattare, vilket skulle höja statusen. En ökad nyckelkompetens hos personalen ger också större möjligheter till att börja bryta den traditionella uppdelningen av arbetsuppgifter mellan könen. I kompetensutvecklingen bör genuskunskap finnas med i syfte att stimulera fler att pröva nya arbetsroller och därmed öka rörligheten mellan olika befattningar. Ett jämställdhetsperspektiv på en arbetsplats handlar också om att problematisera värderingar och attityder om kvinnor och män, kvinnligt och manligt och detta ingår som ett naturligt inslag i utbildningen.

Projektrapporterna kommer att redovisa statistik och övriga uppgifter uppdelat på kön samt beskriva och analysera kvinnors och mäns villkor utifrån dessa.

Transnationellt samarbete

Inte aktuellt i detta projekt

Samarbetspartners

  • Länsbibliotek Sydost

Deltagande aktörer

  • Alvesta Bibliotek
  • Borgholms bibliotek
  • Hultsfreds bibliotek
  • Högsby Kommunbibliotek
  • Högskolebiblioteket i Kalmar
  • Högskolebiblioteket i Karlshamn
  • Högskolebiblioteket i Ronneby
  • Instutitionen förvårdvetenskap och socialt arbete
  • Karlshamns bibliotek
  • Karlskrona stadsbibliotek
  • Lessebo Kommunbibliotek
  • Ljungby Bibliotek
  • Länsbibliotek Sydost
  • Markaryds kommunbibliotek
  • Mörbylånga kommunbibliotek
  • Nybro Bibliotek
  • Olofströms bibliotek
  • Oskarshamns bibliotek
  • Ronneby stadsbibliotek
  • Sölvesborgs bibliotek
  • Tingsryds bibliotek
  • Torsås Bibliotek
  • Uppvidinge Bibliotek
  • Vimmerby Lärcenter
  • Västerviks kommunbibliotek
  • Växjö stadsbibliotek
  • Älmhults Bibliotek

Kommun

  • Alvesta
  • Borgholm
  • Emmaboda
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Oskarshamn
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Uppvidinge
  • Vimmerby
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult