Logotyp på utskrifter

Knutpunkten

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunledningskontoret
KontaktpersonAnja Coe
E-postanja.coe@vastervik.se
Telefonnummer0490-255218
Beviljat ESF-stöd4 598 088 kr
Total projektbudget11 034 874 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2013-04-17
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Osedvanligt många unga i åldern 16-29 befinner sig idag långt ifrån Västerviks arbetsmarknad. Det beror på alltifrån avbruten skolgång till funktionsnedsättningar och att etableringsåldern på arbetsmarknaden ständigt höjs. Ett utanförskap påverkar individen på många sätt och det är lätt att hela tillvaron centrerar kring detta faktum. Vi vill ta ett samlat grepp kring deras situation genom att fokusera inte bara på CV-skrivande utan också på personliga aspekter. Genom att även inkludera flera olika samhällsaktörer från både offentlig och privat sektor samt att fokusera på såväl arbete som fritid och social träning vill vi ge verktyg för de ska kunna förverkliga sina drömmar och skapa en bättre vardag. Genom att stärka kopplingen till arbetsmarknadens förutsättningar och individens behov kommer vi att nå målet att hälften av deltagarna ska gå vidare till egen försörjning och att alla ska vara bättre rustade för det. Deltagarna kommer även utbildas i entreprenörskap och företagande.

Bakgrund

Ungdomar möter idag stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Hindren är många och varierande, speciellt för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av avbruten skolgång, funktionsnedsättning eller andra orsaker som försvårar inträde på arbetsmarknaden (Ungdomsstyrelsen, Ung Idag 2010).

I Västervik ligger ungdomsarbetslösheten över riksgenomsnittet, men även över länsgenomsnittet. I mars 2009 var andelen arbetssökande mellan 20-24 år 16 procent och hade stigit till 21 procent i mars 2010. Detta kan jämföras med länet där andelen var 11 procent respektive 14 procent och i riket 10 procent respektive 12 procent.

I en jämförelse med år 2007 och 2008 har ungdomsarbetslösheten fördubblats. I åldern 20-24 år var andelen arbetssökande 12 respektive 10 procent. Även då var den andelen högre än i länet och i riket med en differens på ca 3 procent.

Andelen pojkar som är arbetssökande var 25 % medan andelen flickor var 16 %. Det mönstret följer länet och riket i stort (SCB: Kommunfakta Västervik 2010).

Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden har lett till att många unga idag söker försörjningsstöd. I Västervik tillämpas arbetslinjen. Tanken är att människor snabbt ska ut i en aktivitet för att inte hamna i passivitet och utanförskap.

Nyanlända är en grupp som försöker komma ut på arbetsmarknaden, men som har det svårt på grund av att de kanske inte har de kvalifikationer eller intyg som krävs på svenska arbetsmarknaden eller att de saknar det svenska språket. Detta skapar också ett stort utanförskap.

I kommunens uppföljningsansvar ligger att hjälpa de ungdomar som hoppat av skolan. Det handlar om att söka upp dem och försöka motivera dem till att ta sig vidare. I Västervik var det i maj månad 112 personer som fanns under kommunens uppföljningsansvar. Av dessa var 44 % tjejer och 56 % killar. Antalet avhoppare ligger ganska konstant mellan 100 och 120 ungdomar. Varje år försvinner några medan andra tillkommer.

Inom handikappomsorgen finns personer som söker LSS, varav en del som har neuropsykiatriska funktionshinder och därmed extra svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det kanske inte syns utanpå att de har ett funktionshinder samtidigt som de kanske inte identifierar sig med att vara på daglig verksamhet. De bedöms stå lite närmare arbetsmarkanden och målet är att komma ut med hjälp av en lönebidragsanställning. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder kan återfinnas både inom handikappomsorgen och inom försörjningsstöd beroende på bedömning och grad. De befinner sig i en så kallad gråzon.

Till Arbetsförmedlingen kommer unga som söker arbete. I väntan på aktivitetsstöd tvingas en del söka försörjningsstöd. I och med det kommer de också till en aktivitet som kommunen tillhandahåller. När de sedan får aktivitetsstöd blir konsekvensen att de hoppar av det som de precis påbörjat. Något som kunnat skönjas av Arbetsförmedlingen i Västervik senaste tiden är att en stor del av de unga hoppar på saker som de sedan hoppar av och de får inte någon kontinuitet eller stabilitet.

De unga som beskrivits ovan har delvis en liknande problematik i och med det utanförskap de befinner sig i, men varje individ har också en unik situation som behöver lösas för att de ska komma vidare. För att hjälpa dessa individer att komma vidare behöver vi därför se till hela individen. För att tillvaron ska fungera behövs både en sysselsättning och en meningsfull fritid. Det mest grundläggande som att må bra och ha en god hälsa kan glömmas bort. Utifrån våra egna erfarenheter kommer vi därför att arbeta med hela individen i projektet.

Utmaningen ligger i att bygga en bro mellan individens drömmar och intressen och de arbeten som utgör den framtida arbetsmarknaden. I projektet kommer individen att ges stöd i form av vägledning och coachning, för att få en medvetenhet om sin situation och verktyg för att omforma sin livssituation, sina kunskaper och kompetenser till något som fungerar. Att individen rustas och gör sig redo att ta klivet ut på arbetsmarknaden..

Samtidigt är det viktigt att ha fokus på arbetsmarknadens förutsättningar. Som tidigare nämndes har arbetslösheten för målgruppen länge varit hög. Praktikplatser har varit svåra att hitta och konkurrens har uppstått mellan olika instanser som försökt hitta praktikplatser åt sig själva. Näringslivet har en central roll att spela här. Genom ett närmare samarbete med kommunens företag kan man lättare identifiera vilka behov som finns.

I Västervik finns en historia med nedläggning av ett större industriföretag. Snabbt ställde dock de anställda om och startade företag. Det har talats om en Västerviksmodell. I detta projekt vill vi bygga vidare på denna anda och arbeta för att förändring är möjligt, både för samhället och för människan.

Syfte

Syftet med projektet är att projektdeltagarna ska gå ut till egen försörjning i form av arbete, studier eller annan aktivitet genom att hitta en effektivare metod för att arbeta med målgruppen.

I denna metod finns två viktiga komponenter. Den första handlar om att stärka individen och den andra handlar om att koppla samman olika myndigheter, näringslivet och föreningslivet för att hitta en bredd och struktur för de insatser som ska erbjudas till målgruppen för projektet, dvs. unga män och kvinnor.

Den första delen handlar om att ge individen de verktyg som krävs för att ta sig vidare. Här är vägledning och coachning centralt. Det kan handla om att individen ska hitta struktur i jobbsökandet, exempelvis genom samtal och motivationshöjande insatser. Projektet syftar för individen till att finna det man är bra på och vill göra, personlig utveckling, självkänsla eller social träning. Vid en liknelse av individen vid en tårta kan det fattas en eller två tårtbitar för att den ska komma ut i egen försörjning. Fokus behöver då ligga på dessa bitar som saknas och som kan se olika ut för varje individ. Projektet Knutpunkten syftar till att knyta samman individens olika delar till en helhet. För att åstadkomma detta har projektet även visst fokus på hälsa och fritid.

Projektet syftar till att stärka kopplingen till arbetsmarknaden. Individerna kommer att få möjlighet att delta i olika bransch-/yrkesspår, med efterföljande praktik inom samma eller en snarlik bransch. Deltagarna kommer också att få ett intyg från Open College Network (OCN) på de kunskaper och erfarenheter som de förvärvar, vilket stärker deras chanser att få ett arbete.

Projektet syftar att stimulera till företagande i dess olika former. Det kan vara eget företagande eller socialt företagande. Många går runt med drömmar och idéer om att starta eget men har ingen aning om hur det går till. Inom projektets verksamhet får deltagarna lära sig detta och förhoppningsvis kan något företag realiseras bland alla dessa idéer.

Den andra delen består av att hitta en modell för samverkan med näringslivet och privata arbetsgivare. Till detta kommer OCN att användas som är en modell för validering och syftar bland annat till att få företag och arbetsgivare att engagera sig i och försöka påverka sin framtida arbetskraft. De är med och skapar programplan samt moduler som kan stärka personer, i detta fall unga, i de delar som företagen efterfrågar hos sin framtida arbetskraft. Det kan vara social kompetens och det kan vara konkreta kunskaper. På så sätt skapas en dialog och en lokal förankring i näringslivet. Möjlighet till kontaktskapande är också en viktig aspekt av den nära kopplingen till de lokala företagen.

Coacher kommer att följa projektdeltagarna ut på arbetsplatser där de får praktik för att genom trepartssamtal hjälpa individen med första kontakten som kan vara avgörande. Både arbetsgivare och praktikant får en klarare bild av vad praktiken ska syfta till.

Syftet med denna modell är i grunden att finna en bro mellan olika insatser för unga från myndigheter som leder dem ut på arbetsmarknaden. I ett gemensamt projekt skulle dessa få möjlighet att få börja en aktivitet i och med att de söker försörjningsstöd och sedan få fortsätta när de går över till Arbetsförmedlingen. I denna modell behöver arbetsmarknadens förutsättningar ständigt bevakas.

Framtidsyrken
I dagsläget, med en hård konkurrens om de arbeten som finns, behövs det en mekanism för att ställa om och ompröva sina vägval. Det kan ske genom möjlighet att utbilda sig till något som för tillfället efterfrågas eller som kommer att vara ett framtidsyrke. Genom att medvetandegöra dessa framtidsyrken och genom att skapa ett nytt tänkesätt hos individen kring arbete kan vi skapa en rörligare arbetskraft både geografiskt och kompetensmässigt.

Generationsväxling
Projektet syftar till att projektdeltagarna ska få in en fot genom dörren till de yrken som det kommer att finnas brist på. Ur denna synvinkel är det naturligt att hänsyn tas till generationsväxlingen. Inom vissa områden kan det råda brist på arbetskraft på grund av pensionsavgångar. De personer som ska efterträda dessa kanske inte har de kvalifikationer och kunskaper som krävs för att bibehålla samma kvalitet i företaget eller organisationen. Genom ständig dialog med företag och arbetsgivare kan vi bättre rusta individer som har potential att utvecklas i enlighet med efterfrågan. Detta är inte en vinst enbart för deltagarna utan även för samhället i stort: att kunna ställa om och klara de krav som ställs med en åldrande befolkning och inför en kommande arbetskraftsbrist. Då är det viktigt att vi har den rätta kompetensen och kan fylla de arbetsplatser som finns med människor med rätt utbildning.

Målsättning

Målsättningen med projektet är att:

100 procent av dem som genomgått projektet ska ha större förutsättningar till att försörja sig själva genom arbete eller studier än vad de hade innan. De ska få en ökad insikt över vilka valmöjligheter de har på arbetsmarknaden och hur de ska arbeta för att nå sina mål.

100 procent av deltagarna ska känna sig stärkta som individer efter projektets slut och ha fått en ökad tro på sin egen förmåga.

80 procent ska ha fått intyg på förvärvade kunskaper i projektet genom validerings- och utbildningsverktyg.

70 procent ska ha påbörjat en aktivitet i form av arbete, praktik eller studier.

50 procent ska ha gått vidare till arbete eller studier efter avslutat projekt.

50 procent ska också känna att de har fått förbättrade hälsovanor, ett rikare fritidsliv och en positivare livssyn.

Totalt har således 84 unga kvinnor och män gått till egen försörjning efter projektets slut. Av dessa har:
38 gått till egen försörjning i form av arbete,
38 gått till egen försörjning i form av studier, och
8 gått till egen försörjning i form av annan aktivitet.

Under projektets två år har 76 unga män och kvinnor påbörjat studieslussen. Av dessa har 38 personer slutfört studieslussen och gått vidare till längre utbildning eller arbete.

Under projektets två år har 38 unga kvinnor och unga män påbörjat yrkesspår. Av dessa har 19 person slutfört yrkesspår med efterföljande praktik och gått vidare till arbete eller vidare utbildning inom bransch.

Av samtliga projektdeltagare har 10 unga män och unga kvinnor påbörjat en resa mot att bli företagare. Av dessa har 5 startat ett företag i form av egenföretag eller socialt företagande.

12 unga kvinnor och unga män får möjlighet att delta i transnationellt utbyte, vilket syftar både till att stärka dem som individ och ge dem en merit inför jobbsökandet.


Målsättningen är att projektdeltagarna får:

-en samlad och mer aktiv insats för att nå egen försörjning
-fokus på sig själva, vad de är bra på och kan och vill göra genom coachning och vägledning
-träning i kommunikation och en ökad social kompetens
-mer kunskap om arbetsmarknaden, om vad som krävs och vilka framtidsyrken som finns
-kunskaper och erfarenheter som de får intyg på inom en eller flera branscher genom olika yrkesspår i projektet med efterföljande praktik
-coachning även på praktik eller påbörjad arbetsplats med coacher som följer deltagarna vid första mötet i syfte att höja kvaliteten och syftet för både projektdeltagaren och arbetsgivaren
-chans till ökad egenmakt genom egen försörjning
-samhällsinformation, att de får veta vilka skyldigheter, rättigheter och möjligheter de har som samhällsmedborgare
-förbereda att starta eget i projektet, samt möjlighet för några att delta i en Företagarskola (som startas i projektägarens regi genom Campus Västervik)
-tillgång till ett utbud av webbaserade kurser för kunskapshöjning
-en ökad medvetenhet om sin hälsa och hur den påverkar deras livssituation
-en möjlighet att hitta nya fritidsaktiviteter
-några extra motiverade unga kvinnor och unga män får en utlandserfarenhet och möjlighet att knyta internationella kontakter.


Målsättningen är även att projektet hittar en metod där externa påverkansfaktorer finns med vid planering och genomförande av aktiviteter för deltagarna. Exempel på sådana externa påverkansfaktorer är generationsväxlingen, en åldrande befolkning, framtidsyrken och en ökad kunskaps- och tjänstesektor. Genom att ta in fler delar av samhället i planeringen av aktiviteter och insatser bör sannolikheten för positiva utfall öka kraftigt. Detta vore till gagn både för de arbetssökande och för näringslivet.



Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I projektet kommer ett tillgänglighetsperspektiv att tillämpas. Under mobiliseringsfasen kommer vi att ta fram rutiner för hur vi ska arbeta med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, avseende fysisk, kommunikativ och informativ tillgänglighet samt tillgänglig verksamhet. Förberedelser med lokaler och hemsida kommer att ske. Utbildning av processtödet för tillgänglighet kommer att ske till nyckelpersoner och projektledningen. Inför att ansökan skickades in togs kontakt med Processtödet för Tillgänglighet som har gett återkoppling på tillgängligheten i projektet.

FYSISK TILLGÄNGLIGHET
Projektet kommer att finnas i lokaler som är utformade för personer som har olika typer av funktionsnedsättning och därigenom kompensera för de hinder som finns. En handikapptoalett kommer att finnas. I den mån lokalen inte uppfyller de krav som ställs på tillgänglighet kommer anpassningar att ske, exempelvis genom att inrätta räcke som går ner ända till golvet och inte slutar på sista trappsteget, kontraster kring dörrar så att de går att urskilja vid synskada etc.

Hänsyn kommer även att tas till allergiker och lokalen kommer att vara fri från starka dofter samt ej ha plastblommor som står och samlar damm.

TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att en funktionsnedsättning kan bestå utav olika typer av funktionsnedsättning såsom nedsatt hörsel eller syn, begränsad rörelseförmåga, läs- och skrivsvårigheter, astma, allergi, psykisk ohälsa etc. Projektet kommer att ha det som utgångsutpunkt när lokaler, informationsmaterial, aktiviteter etc. utformas för att tillgodose olika tänkbara behov hos projektdeltagarna.

Det finns studier som tyder på att många av de elever som valt att inte fullgöra sin skolgång dessutom har en funktionsnedsättning som ADHD, ADD, Dyslexi, Aspersgers och olika ångest-syndrom (studie finns..) Det här är en målgrupp som vi troligen kommer att möta i projektet och därför är det viktigt att tillgodose de olika behov som dessa funktionsnedsättningar medför. Det kan vara att inte göra så stora grupper, ha rum tillgängliga för att gå undan en stund eller för att vara själv och arbeta för att inte störa koncentrationsförmågan.

Projektet kommer att tillhandahålla aktiviteter som främjar koncentrationen för de med diagnoser som innebär en försvårad koncentrationssvårighet, exempelvis genom pedagogiska dataprogram, yoga som kan motverka stress, kurs i stresshantering etc.

KOMMUNIKATIV TILLGÄNGLIGHET
Ur ett tillgänglighetsperspektiv är det viktigt att alla kan delta i diskussioner och samtal på lika villkor. Det kommer därför att finnas tillgång till olika hjälpmedel när behovet uppstår för att möjliggöra kommunikation. Det handlar om hjälpmedel i form av teckentolkning, språktolk, hörslinga etc.

Vidare finns även olika media att kommunicera genom för att möjliggöra en så pass bred delaktighet som möjligt. Istället för ett diskussionsseminarium i grupp kan det handla om att ha ett virtuellt diskussionsforum genom chatt och inlägg.

Det kommer att skapas en hemsida för projektet som kommer att tillgänglighetsanpassas efter de riktlinjer som finns. Det kommer att ges möjlighet till att lyssna på hemsidan osv.

INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET
Vid utformning av informationsmaterial kommer hänsyn att tas till tillgänglighet och det kommer att finnas informationsmaterial på punktskrift. Eftersom projektet vänder sig till unga som går på försörjningsstöd kan det tänkas att förekommer personer med läs - och skrivsvårigheter. Informationsmaterial m.m. kommer därför att vara skriven på lättförståelig svenska och med tillräckligt stora bokstäver.

Jämställdhetsintegrering

EFTER SWOT - HUR ARBETA VIDARE MED OCH UTVECKLA?

Det finns kunskap och erfarenheter av att arbeta med jämställdhet hos flera av dem som ska ingå i projektet, något som kan tas tillvara och spridas till övrig personal inom projektet.

Genom att utveckla uppföljning och utvärdering kopplat till jämställdhet i projektet säkerställs att unga män och unga kvinnor får ta del utav projektets resurser på lika villkor. Projektet kommer därför att undersöka möjligheten att arbeta med 4 R–metoden som i korthet går ut på att siffror tas fram över hur mycket resurser som går till män/pojkar respektive kvinnor/tjejer.

Enkäter riktade till deltagare för att mäta upplevelsen av att ha vistats i de verksamheter som idag finns på kommunen har börjat göras och är något som kan utvecklas i projektet i samband med utvärdering av jämställdhetsarbetet.

För att ge en god grund till att både unga kvinnor och män ges lika mycket resurser kommer lika många kvinnor och män att antas till projektet.

Att projektorganisationen i yrkesspåren till övervägande del består av män är viktigt att vara uppmärksam på. Även om det i sig inte är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv behöver det inte påverka projektet i negativ riktning. Det är dock viktigt att upprätthålla en medvetenhet om detta förhållande för att tillse att utvecklingen för projektets vidkommande är könsneutral. På deltagarnivå handlar det om att se till att alla val och resurser är lika tillgängliga oavsett könstillhörighet. Med yrkes- eller branschspår finns möjlighet att övervinna föreställningar om yrken som könsberoende och istället skapa könsneutrala arbetsplatser som tas i anspråk av alla. För att åstadkomma detta är det viktigt att aktivt involvera deltagarna i en process där man problematiserar föreställningar kring manligt och kvinnligt. För att förändra krävs det att man dels är medveten om förhållandet, dels själv får vara aktiv i processen. Detta gäller inte enbart för deltagarna utan är precis lika giltigt för handledare och andra som är aktiva i projektet.

I och med att fler handledare är män skulle det kunna argumenteras för att det vid en rekrytering är en fördel att rekrytera en kvinna. Samtidigt kommer den person som rekryteras snarare att arbeta med vägledning, coachning och utveckling av de sociala bitarna. Det är ett område där representation av män och kvinnor är tämligen lika.

I detta sammanhang kan det även aktualiseras vilka yrken som passar olika individer. Inom LSS och SOL finns ett behov av att dessa personer får mer kunskap och färdigheter inom traditionellt kvinnliga yrken där det handlar om att arbeta med barn eller gamla.


Det behövs en insats för att höja medvetenheten om att arbeta med jämställdhet hos alla som ska arbeta i projektet. Projektstödet för jämställdhet kan göra en betydelsefull insats. Det kan även föras upp som en punkt vid möten och sammankomster för att sprida kunskap och lära av varandra i projektet.

När det gäller företagande har kvinnor traditionellt varit underrepresenterade. Det har jämnats ut över åren, men det kan vara viktigt att medvetandegöra detta och undersöka/kartlägga vad som kan göras för att främja unga kvinnors företagande.

Likaså är det färre killar som går till studier och projektet kan se som sin uppgift att både försöka påverka kvinnor och män att gå vidare till studier samt problematisera och lyfta varför det finns en skillnad.

I det strategiska påverkansarbetet kan med fördel båda könen vara representerade vid en mässa/konferens. På hemsidan kan aktiviteter gjorda av både kvinnor och män visas. Här finns också en möjlighet att visa kvinnor i traditionellt mansdominerade yrken och män i traditionellt kvinnodominerade yrken.


Hur organisera för att skapa den kunskap som behövs gällande män och kvinnor och jämställdhet?

Idag finns en generell medvetenhet och kunskap om jämställdhetsintegrering i organisationen. Det har arbetats med jämställdhetsplaner och det förs könsuppdelad statistik på hur många som tar del av olika åtgärder eller går ut i egen försörjning etcetera. Det finns dock liten kunskap om att arbeta konkret med jämställdhetsfrågor i praktiken där det handlar om att medvetandegöra strukturer, förändra beteenden osv.

Det är framförallt viktigt att den personal som kommer att arbeta nära målgruppen i projektet får en utbildning i jämställdhetsintegrering och att det diskuteras och omsätts i praktiken. Här finns en spridd skara med olika erfarenheter. Det stora värdet i att utbilda personalen i dessa frågor är att tillförsäkra en genomgående god kvalitet som genomsyrar projektets alla stadier.

En del handledare har arbetat under en lång tid, där några har arbetat nästan enbart med män inom en mansdominerad sfär, till exempel bygg och snickeri. Även om detta inte med nödvändighet medför att den individuelle handledaren har ett skevt förhållningssätt till könens lämplighet för det egna yrket kan tillvänjningen vara tillräckligt för att motivera att extra noggrannhet iakttas. Det kan också behövas förnyad kunskap och ett nytt förhållningssätt till unga och arbetsmarknaden.

Studie-och yrkesvägledarna har en annan kompetens i och med sitt uppdrag att arbeta med förändrat tankemönster osv, samt har erfarenhet från att ha arbetat i ett ESF-projekt. Här kan det finnas möjlighet att lära av varandra och hitta gemensamma förhållningssätt till projektdeltagarna.

Eftersom det kommer att ske ett diskussionsforum varje vecka kring teman och jämställdhet kommer ett slags lärande att ske kontinuerligt under projektets gång. Det är viktigt att det tas tillvara på och att det sprids till alla som arbetar i projektet. Av denna anledning kommer jämställdhet alltid att vara en punkt vid arbetsgruppsträffar och liknande aktiviteter.

En person, förslagsvis projektledaren, kommer att ha i uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegreringen, för att säkerställa att arbetet med jämställdheten efterlevs. Projektledaren kommer således även att fungera som ett slags kvalitetssäkrare för jämställdhet.

Organisering av förprojekteringen så att genomförandeprojektet blir jämställdhetsintegrerat.

Basutbildning i jämställdhet till personalen av Projektstöd för jämställdhet kommer att ske för att öka medvetenheten om jämställdheten och skapa en vilja att förändra. Att diskutera och omsätta i praktiken är viktigt så att det inte bara blir en föreläsning som sedan glöms bort. Därigenom tydliggörs också nödvändigheten av den kontinuitet som uppstår i projektet. Jämställdhet blir ständigt närvarande och för såväl deltagare som andra aktiva i projektet blir det naturligt att fundera och agera i termer av jämställdhet.

Ett sätt att visa på det praktiska arbetet med jämställdhet är att ta del av andra projekts erfarenheter av jämställdhetsarbetet genom studiebesök. Fördelen med detta är att problemformuleringar och frågeställningar som i ett första skede lätt kan te sig abstrakta och främmande därigenom får en konkret gestaltning och på så vis blir lättare att ta till sig.

För att säkerställa att jämställdhetsarbetet verkligen efterlevs i praktiken är uppföljningsarbetet av största vikt. Rutiner måste skapas för arbetet med jämställdhetsintegrering där frågor besvaras, exempelvis vem som för könsuppdelad statistik och återkopplar, hur jämställdhet ska tas upp i styrgrupp och operativ grupp eller att handledarna träffas regelbundet för att endast diskutera jämställdhet.

Transnationellt samarbete

I Europa idag brottas vi med och försöker hitta lösningar på liknande problem. Både i Sverige och i andra EU-länder möter vi ungdomar och unga vuxna som har svårt att komma in på arbetsmarknaden genom att de saknar utbildning, arbete eller har haft olika problem som gör det svårare att leva ett liv i innanförskap. Genom att lära av varandra och ta del av de arbetssätt och metoder som finns i ett annat land kan vi hitta nya infallsvinklar och nya, innovativa, sätt att tänka och arbeta.
Även de unga som får ett utbyte med andra ungdomar som befinner sig i en liknande situation fast i ett annat land kan leda till insikt och utveckling.

Mobilisering
I mobiliseringsfasen kommer en fördjupad kartläggning och analys att göras över hur det transnationella samarbetet ska se ut samt hur det ska organiseras. Kartläggning kommer att ske av projekt i andra EU-länder i syfte att hitta ett projekt med liknande målgrupp, målsättning och arbetssätt, samtidigt som olikheter kommer bejakas eftersom det ger utvecklingspotential. Kontakt kommer att tas med det projekt som vi söker samarbete med. Därefter inleds samarbetet. Samarbete fördjupas under ett studiebesök hos partnerprojektet då planering av det transnationella utbytet kommer att ske. I budget finns pengar avsatt för studiebesök under fliken transnationalitet.

Kontakter finns i kommunen med en verksamhet i Skottland och kontakt med dem kommer sannolikt att tas. Om de ej är intresserade kommer samarbete att sökas med projekt genom olika kanaler, såsom Toolkit.

Genomförande
Det kommer att finnas en utvecklingsdel i projektet där en handledare kommer att ha kunskap och fungera som bollplank i frågor om internationellt utbyte. Det finns organisationer för internationella utbyten där det går att söka egna projekt eller egna utlandsuppdrag för deltagarna som ett led i att nå egen försörjning. Det kan göras före ett utbyte med vårt partnerprojekt eller efter när projektdeltagaren fått mersmak på att vistas mer tid utomlands.

I praktikdelen i projektet kommer det att finnas möjlighet till praktik inom och utom Europa. Denna möjlighet kommer att finnas i och med det transnationella samarbetet med det partnerprojekt i ett annat EU-land som vi valt att samarbeta med. En tanke är att några unga från Västervik ska få möjlighet att vistas i partnersprojektet en tid, i två till tre veckor och ta del av de aktiviteter som finns i det projektet. Partnerprojektet ska också kunna skicka deltagare till vårt projekt.
Det kommer att undersökas huruvida det är möjligt med utbyte att göra OCN-moduler i ett projekt utomlands och få OCN-intyg från det landet. Det ger en ökad merit för projektdeltagaren som även kan vara gångbar vid jobbsök i det landet.

I projektet kommer det att finnas inriktning mot media och foto och projektdeltagarna kommer att tränas i att göra något bildspel att ha på hemsidan, alternativt presentera på annat sätt, från sin utlandsvistelse. På så sätt blir utlandsvistelsen en del i projekt (träning i bildredigering, marknadsföring, media).

I vårt projekt kommer Projektledaren att ha ett särskilt ansvar för det transnationella samarbetet. En handledare kommer även att den operativa rollen mot projektdeltagarna när det gäller att inspirera, informera och leda det transnationella arbetet i projektet. Den kommer att vara ansvarig för att skicka iväg/åka iväg med projektdeltagarna till partnerprojektet samt att ta emot projektdeltagare från partnerprojektet.

Medfinansiärer

  • Af Västervik
  • Kommunledningskontoret

Samarbetspartners

  • AB Nybro Brunn
  • Arbete och Försörjning
  • Gamleby Folkhögskola
  • Ung Företagsamhet Kalmar Län
  • Urkraft Service AB
  • Vimmerby Lärcenter
  • Vuxenutbildning
  • Vuxenutbildningen Mölndal
  • Västerviks kommunbibliotek

Kommun

  • Västervik