Logotyp på utskrifter

Inkludering av unga

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareRegionförbundet Södra Småland
KontaktpersonSusann Swärd
E-postsusann.sward@fouviss.se
Telefonnummer0470-592287
Beviljat ESF-stöd730 000 kr
Total projektbudget976 350 kr
Projektperiod2009-08-03 till 2010-02-28
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Förprojekteringen Inkludering av unga syftar till att identifiera och formulera nya kunskapsbaserade samverkansformer med ett tydligare brukarperspektiv för att reducera utanförskapet hos unga i Kronobergs län.

Bakgrund

A: Förprojektering
Även under de senaste årens högkonjunktur har det funnits en grupp unga människor som inte riktigt funnit sin plats, de varken studerar eller arbetar och har problem med sin försörjning. Forskning på området visar att denna ökande grupp unga många gånger inte klarar av att hantera mångfalden med motstridiga krav och att de upplever livets många möjligheter som en påfrestning. Vilsenheten är påtaglig bland många av dem och de ofta svaga skolprestationerna påverkar etableringsförmågan långt upp i åldrarna. Utanförskap i unga år kan få långtgående konsekvenser. Aktuell forskning (Bäckman & Nilsson i Olofsson & Thoursie 2007) visar att vara ung och sakna sysselsättning och försörjning kan vara 1) en utlösande faktor för långvarig exkludering, 2) ett steg på en redan ogynnsam livskarriär eller 3) ett temporärt och övergående stadium i livet.

Unga har generellt högre arbetslöshet än äldre men i Sverige är ungdomsarbetslösheten internationellt sett hög. När man går in i en lågkonjunktur drabbas yngre relativt sett hårdare än äldre vilket gör att ungdomsgruppen kommer att öka framöver och de som redan i högkonjunktur hade svårt att komma in på arbetsmarknaden kommer att hamna än längre bort från denna. För att lyckas inkludera dessa unga på arbetsmarknaden finns inga snabba enkla lösningar då problematiken är komplex. Detta gör det dock inte mindre viktigt med insatser för denna grupp utan snarare tvärtom. Det är just nu i sämre tider som man borde se över insatserna och bygga strukturer som underlättar för samverkan runt dessa unga människor.

Förprojekteringen avser att med teoretisk och empirisk förankring identifiera de ungas behov av stöd och stöttning samt kompetenshöjande insatser. Genom ett tydligt brukarperspektiv i ett framtida projekt förväntas resultaten optimeras. Fyra kriterier definieras ofta som betydelsefulla för att det ska vara möjligt att förbättra brukarperspektivet i verksamheter:

- brukarnas behov och insatsernas resultat ska stå i centrum
- makt och maktrelationer ska synliggöras och beaktas
- den enskilde ska ha reella möjligheter till inflytande och
delaktighet
- brukarnas erfarenheter ska identifieras och tas tillvara i
socialtjänstens kunskapsutveckling

Genom att under en förprojekteringsfas parallellt arbeta med dels en vetenskapligt förankrad empirisk kartläggning av de ungas erfarenheter och deras arbetsmarknadsanknytning i kombination med kommunernas och arbetsförmedlingens reella insatser, dels intensifierade processer för att skapa samverkan runt den aktuella gruppen avser vi att förbereda ett väl förankrat läns- och myndighetsövergripande projekt, Inkludering av unga. Kronobergs län består av åtta små kommuner som var för sig har begränsade möjligheter att utveckla denna typ av projekt men genom förprojekteringens upplägg underlättas ett länsövergripande kunskapsbaserat arbetssätt.

I augusti 2007 formerades ett nytt prioriterat område, arbete/ försörjning, inom FoU Välfärd i Södra Smålands verksamhet. FoU Välfärd i Södra Småland är regionens gemensamma FoU-arena med målet att på vetenskaplig grund och med medborgarens behov och upplevelser i fokus stimulera praktiknära lärande, kunskapsutveckling och kompetens och vara mötesplats för kunskapsutbyte med öppenhet för nya idéer och gränsöverskridande lösningar. Kopplat till det prioriterade området finns dels en vetenskapligt meriterad FoU-ledare, dels ett verksamhetsråd bestående av representanter från länets samtliga kommuner, Landstinget Kronoberg, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Regionförbundet södra Småland, Länsstyrelsen och Växjö universitet. Verksamhetsrådet har identifierat de unga som befinner sig i eller riskerar hamna i ett utanförskap som den viktigaste gruppen att formera ett kunskapsbaserat samarbete omkring. Som ett första led i detta arbete skrevs under 2008 en rapport, Ung och utanför, kartläggning av arbetet med unga i utanförskap i Kronobergs län 2007-2008 (Nilsson 2008). Rapportens syfte var dels att få en kort sammanställning av tidigare forskning på området, dels att få en överblick över hur man i Kronobergs läns arbetar med de unga som är i eller riskerar att hamna i ett utanförskap. I rapporten identifieras även möjliga utvecklingsområden/åtgärder där förbättrade samverkansformer utpekades som centralt. FoU Välfärds verksamhetsråd utgör numera även en arbetsgrupp inom ramen för landshövdingens och regionförbundets styrelseordförandes varselsatsning Framtid Kronoberg. I den lägesrapport som Länsstyrelsen och Regionförbundet södra Småland lämnade till regeringen i februari 2009 lyfts de unga i utanförskap som en viktig grupp för framtida satsningar.

De unga utgör givetvis en heteroerogen grupp men de har ett gemensamt behov, de behöver hjälp och stöd av flera olika offentliga instanser för att inte bli fast i sitt utanförskap. För att kunna ge dem den hjälp de behöver och garantera att de inte faller mellan stolarna behövs en ökad grad av samverkan och för denna samverkan behövs fasta strukturer. Samverkan behöver inte och ska inte medföra en sammanblandning av yrkesroller utan istället ett förtydligande av olika professioners roller och ansvar. Att tydliggöra de olika offentliga instansernas roller och klargöra ansvarsområdena kan tyckas självklart men så är inte alltid fallet. Alla skulle vinna på ett tydliggörande, såväl de som arbetar inom dessa organisationer som de unga som är berörda. Förbättringar av verksamheter som rör unga människor får stora positiva effekter såväl samhällsekonomiskt, offentligfinansiellt som på individnivå.

I arbetet med unga i utanförskap är den enskildes verklighet av central betydelse. I alla de insatser som riktas mot denna grupp måste man se individen. Det har i ett flertal studier poängterats att utanförskapet många gånger är förknippat med starka skamkänslor som ytterligare förstärks av den maktbalans som råder mellan den enskilde och myndighetspersoner. Som bakgrund för utformandet av insatser bör Hedlunds (2004) tre kriterier för att aktiveringspolitiken ska leda till inklusion snarare än marginalisering begrundas: (1) differentieringen bör ske utifrån klientens faktiska kompetens och strukturella hinder och inte utifrån stereotypa föreställningar, (2) det bör finnas ett generöst förhandlingsutrymme och slutligen (3) den sökande bör få tillbaka något i det kontraktsliknande förhållande som aktivitetskravet innebär. Den sökande bör erbjudas resurser som är adekvata i förhållande till dennes kompetens och önskemål och som leder till en höjning i kvalifikationsnivå. Giertz (SOU 2007:2) skriver att det är viktigt att programmen är väl genomtänkta med respekt för individen, att personalen har lämplig utbildning och att det finns en organisation och procedurer för att hantera klagomål. Kritik har riktats just mot graden av individanpassning då standardisering är vanligt (Olofsson i Olofsson & Thoursie 2007). Resursutrymmet i små kommuner är dessutom ofta litet varför åtgärderna som erbjuds är av lågkostnadskaraktär. De insatser som gjorts hittills har inte varit särskilt lyckosamma när det gäller att få unga arbetslösa i arbete, åtminstone inte de som hittills har utvärderats. Studier visar på ytterst sparsamma, om några, effekter av såväl de statliga som kommunala ungdomsåtgärder (Nilsson 2008).
(Referenslista erhålles från projektägaren vid förfrågan)

Syfte

Grundsyftet med projektet är förbättra möjligheterna för de unga som befinner sig i eller riskerar hamna i ett utanförskap genom att intensifiera och hitta nya former för samverkan runt dessa individer. Flera aktörer (socialtjänst, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget) möter dessa unga och erbjuder olika insatser, men insatserna är inte alltid utformade efter de ungas behov och är alltför sällan samordnade. Genom en noggrann förprojektering avses ett projekt utformas där man prövar möjligheterna till ett nytt koncept som bygger på kunskapsbaserad samverkan över förvaltnings-, myndighets- och kommungränser med ett tydligt fokus på inkludering av unga.

För att garantera att de nya strukturerna för samverkan utvecklas utifrån en solid kunskapsbas består förprojekteringen av en tredelad studie av deskriptiv karaktär:

1) en kvalitativ studie av de unga brukarnas egna erfarenheter, önskemål och behov
Intervjuer med cirka en tredjedel av samtliga de unga brukare som erhållit ekonomiskt bistånd under minst en tremånadersperiod vid projektets början. Utifrån intervjuerna analyseras de ungas egna erfarenheter av det stöd/den brist på stöd de upplever

2) en kvalitativ studie av de insatser som erbjuds unga i Kronobergs län
Genom observationer och intervjuer undersöks de reella insatser som idag erbjuds i respektive kommun till den studerade gruppen. Dessa insatser kontrasteras mot de ungas upplevda behov av stöd för identifiering av potentiella utvecklingsmöjligheter

3) en kvantitativ studie av de ungas etableringsmönster och arbetsmarknadsanknytning i länet
Genom att använda Statistiska centralbyråns databas LISA ges möjlighet att följa samtliga unga i Kronobergs län som uppburit ekonomiskt bistånd någon gång under perioden 1997-2006. Studien avser att beskriva och analysera det arbetsmarknadsrelaterade utfallet för ungdomarna på kommunnivå, där hänsyn tas till kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland samt karaktäristika på arbetsmarknaden. Genom studien kan kommunala skillnader i arbetslivsanknytning analyseras.

De tre delstudierna utgör en viktig kunskapskälla för uppbyggnaden av det framtida huvudprojektet Inkludering av unga.

Målsättning

Målsättningen med förprojekteringen är:
- undersöka de ungas egna erfarenheter, önskemål och behov
- kartlägga olika kommuners insatser för de unga och kontrastera
detta mot de ungas möjligheter att bryta sitt utanförskap
- genom att utgå från registerdata beskriva ungas
arbetsmarknadsanknytning i länets olika kommuner
- skapa dialog mellan olika aktörer/förbättra förutsättningarna för
samverkan
- att ha ett väl förankrat kunskapsbaserat projekt som är redo
att starta i anslutning till avslutad förprojektering

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet kommer att beaktas i förprojekteringens samtliga faser avseende alla fyra dimensionerna, lokaler, bemötande, kommunikation och information.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Ljungby
  • Arbetsförmedlingen Växjö
  • Förvaltning för Arbete och lärande
  • Förvaltningen för Arbete och Välfärd
  • Instutitionen förvårdvetenskap och socialt arbete
  • Kommunledningsförvaltningen
  • Landstingets kansli
  • Regionförbundet Södra Småland
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialkontoret
  • Växjö Lokalt försäkringscentra

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Ljungby
  • Arbetsförmedlingen Växjö
  • Förvaltning för Arbete och lärande
  • Förvaltningen för Arbete och Välfärd
  • Kommunledningsförvaltningen
  • Landstingets kansli
  • Regionförbundet Södra Småland
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialkontoret
  • Växjö Lokalt försäkringscentra

Kommun

  • Alvesta
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Tingsryd
  • Uppvidinge
  • Växjö
  • Älmhult