Logotyp på utskrifter

INGJUTA

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSocialförvaltningen
KontaktpersonBo Gustafsson
E-postbo.gustafsson@savsjo.se
Telefonnummer0382-15141
Beviljat ESF-stöd6 644 521 kr
Total projektbudget11 074 059 kr
Projektperiod2012-01-01 till 2014-06-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektet Ingjuta avser att skapa en process, där invandrarens och ungdomars kunskap och erfarenhet möter gjuteri-och industrinäringens krav på yrkeskunnande för anställning.

Projektets målgrupper är:

- invandrare med otillräckliga kunskaper i svenska
- ungdomar i gymnasieskolans IV program som fastnat i skolsystemet
- ungdomar mellan 18-25 år som ännu ej har kommit ut i arbetslivet
- yrkesväxling för att förhindra eller minska arbetslöshet

Bakgrund

”Svårt att få tag i gjuteripersonal” ”Vi kommer att ha stora pensionsavgångar under närmaste åren” ”De större städerna tar de nya gjutarna”
Detta är några röster från de småländska gjuteriföretagen försommaren 2010. En efterlängtad högkonjunktur hägrar efter några arbetsamma år. Att tänka strategisk och långsiktigt med personalförsörjningen är A och O för företagen.
”Jag vill jobba, ge mej ett jobb” ”Varför tar det så lång tid innan jag kan skaffa en yrkesutbildning” ”Det är så svårt med svenskan”
Detta är några röster från våra invandrare som vi möter varje dag i Jobbhuset, Sävsjö kommuns arbetsmarknadsavdelning. Det var så här idén om ett projekt inom gjuteri / industrin kom till, att möta behov med tillgång.
Företagaren har arbetet, arbetsmarknadsavdelningen har arbetskraften.
Inträdet på arbetsmarknaden för invandraren försvåras därför att personen inte har tillräckligt bra kunskaper i svenska språket. Många av arbetstillfällena inom industrin bygger på att kunna läsa instruktioner, skriva rapporter och förstå säkerhetstänkandet. Företagen är rädda om sin certifiering, om sina kunder. Om något av detta fallerar, kan företagen mista sin certifiering och därmed kanske också sin kundstock.
Erfarenheten från projekt Bryggan understryker svårigheten för näringslivet att anställa personer med icke tillräckliga kunskaper i svenska språket.
Se bilaga, slutrapport Bryggan.

En grupp företag behöver arbetskraft och den potentiella arbetskraften finns. Hur kan vi i Jobbhuset sammanföra dessa till ett vinnande koncept, där gjuteriets och också industrins krav på yrkeskunnande möter invandrarens ännu ej prövade kunskaper? Att hitta en process som möter upp mot arbetets krav men ändå är uppnåeligt för arbetstagaren. Här ställs företagens krav mot deltagarnas kunnande och erfarenhet.
Frågeställningen är mycket enkel - hur kan vi föra ihop dessa till ett vinnande koncept, ett win-win för alla deltagande aktörer?

se bilaga Gjuteriföreningens utredning
se bilaga Erfarenhet från projektet Bryggan

Genomförandefasen:
I processen ställs gjuteri- och industribranschens krav på kompetent arbetskraft mot deltagarnas tidigare erfarenheter och kunskaper. Varje deltagare knyts till ett gjuteri, där företaget ger ett löfte om en provanställning om deltagaren klarat utbildningen. Detta ger motivationen och framtidstron för att vara med i utbildningen. Gjuteribranschen/industriföretagen har ett kommande behov av arbetskraft. Det är inte alltid lätt att rekrytera till regionens gjuterier som ligger lite ”avsides”. För många av våra invandrare är detta inte något problem, för den lilla orten ger trygghet, och det är vad man vill uppleva i Sverige. Gjuterierna vill också ha in mer kvinnor i produktionen. Detta ger bra signaler för jämställdhetsarbetet bland invandrarna. Om deltagarna går i SFI undervisning, tas de ut ur den ordinarie SFI utbildningen, och går in i SFI Extra, som innebär att undervisningen kopplas mycket nära gjuteriföretagens krav. Samma sak gäller för eleverna från sista året i gymnasieskolan. Undervisningen sker i Grundvux Special, som knyts närmare yrkesrollen. Här kommer undervisningen att arbeta mot ytterligare ett mål, godkännande i gymnasieskolans kärnämnen. Naturligtvis är både SFI Extra och Grundvux Special väl integrerade med varandra i processen. Antal deltagarna per termin är maximerat till 20 stycken, med rullande intag under terminen. Studietakten kan variera, eftersom en fortlöpande validering sker av varje deltagare.

SFI Extra = "traditionell" SFI undervisningen med grammatik men huvudpunkten lagd på yrkessvenska med relation till yrkesutbildningen

Målsättning

Det övergripande syftet med projektet är:

- att forma om en fast formad utbildningsväg / integrationsväg.

- att förändra företagens syn på invandrad arbetskraft.

- att våga ta tillvara på invandrarens kompetens och kunskap och sätta detta i ett rätt sammanhang.

- hitta en ny utbildningsväg för ungdomar på gymnasieskolans IV program, som fastnat i systemet och därmed har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

- att genom kvinnlig yrkesväxling - stärka självkänslan för ett nytt vägval i yrkeslivet för ökad anställningsbarhet.

- att genom projektets transnationalitet möjliggöra kontakter med Östersjöstaterna, som kan vara ett win-win koncept för vår region och näringsliv.




Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet Ingjuta kommer att arbeta med ett tillgänglighetsperspektiv. I mobiliseringsfasen kommer vi att göra en handlingsplan för arbetet. Vi kommer liksom frågorna kring jämnställdhet att ta fram nödvändig statistik Vi kommer också göra några praktikbesök innan deltagarna aktivt kommer in i projektet. En tillgänglighetsenkät kommer att skickas ut. Denna innehåller frågor om de fysiska förhållandena på arbetsplatsen. Det kan vara frågor allt från hur långt det är från parkeringsplatsen till huvudentrén, vilka rengöringsmedel använder ni vid städning, finns det information på lätt svenska etc. Frågorna berör både psykiska och psykiska funktionsnedsättningar. Dessa frågor blir bas för vårt tillgänglighetsarbete. Vi kommer att använda enkäten årligen, för att visa på att det är en tillgänglighetsplan som inte få bli ett papper bland många, utan att det är ett levande dokument som skall finnas som en röd tråd i företaget och kommun.

Exempel på frågor att lyfta fram och beakta, – när en ombyggnation är på gång tänk på den fysiska miljön, att den blir så tillgänglig som möjligt, – vid nyinköp av dataprogram, kontrollera om det går att ”förstora” bildskärmen, – när det nya informationsbladet skrivs, kan alla förstå, är det läsvänligt – när den nya hemsidan görs, är den visualliserad
Detta ger oss en bild av hur det ser fysiskt ut bland våra deltagande aktörer. För att företag skall vara engagerade och delaktiga i projektet får vi ha ett långsiktigt perspektiv. Vi kan inte kräva stora ombyggnader för en delaktighet. Vi får arbeta mer med att visa alternativ och framför allt med kunskap hur människor fungerar. Vi kommer att arbeta med utbildning och ge kunskap på handledar- och ledningsnivå i företagen. Detta sker genom olika workshops, föredrag som ger ”aha-upplevelser” men också levande bevis – andra företag och kommuner, på att en god arbetsmiljö ger ett bättre och mer lönande företag och förvaltning.

Transnationellt samarbete

Vårt mål med den transnationella delen av projektet är, att vidga vår kunskap och utväxla erfarenheter. Det är i linje med Regionala Utvecklingsplan för vår region. Vi kommer bl.a att arbeta med nätverksbygge, handledaremöten etc. med den baltiska gjuterinäringen / industrin. Ett utbyte kan förväntas. Svenska Gjuteriföreningens utbildningsansvarige är också ordförande i den europeiska gjuteriernas utbildningsråd. Detta gör, att vår transnationella inriktning kan bli spännande och fruktbart.
Projektet kommer också att söka kontakter och nätverk via Enterprice Europe Network.
Prohektets mål är också att hitta liknande projekt i Östersjö regionen, för ett samarbete. Vi vill lyfta upp projektet på en nivå, där olika projekt möts på nationell nivå. Här kan ett erfarenshetsutbyte ske. Tänkbara fördjupningsämnen är:
-synen på kvinnligt ledarskap, hur hanterar vi olika kulturers synsätt på ledarskap. Många av våra deltagare är uppvuxna i ett patriakliskt samhälle.
-synen på invandring. Hur hanterar baltstaterna de ryska invandrarna? Hur kan vi byta erfarenheter?
-vad betyder utanförskap i de Baltiska länderna?
-hur kan vi stärka samarbetet kring i Östersjön?
Det finns flera spännande och viktiga frågor att samlas kring?

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknadsområde Nässjö
  • Regionförbundet Jönköpings län
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialkontoret

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Habo
  • Hultsfred
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult