Logotyp på utskrifter

INGJUTA 3.0

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSocialförvaltningen
KontaktpersonBo Gustafsson
E-postbo.gustafsson@savsjo.se
Telefonnummer0382-15141
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-03-01 till 2014-08-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektet Ingjuta 3.0 avser att skapa en vidare process, där invandrare med sin kunskap och erfarenhet möter industri-näringens krav på yrkeskunnande för anställning.

Projektets målgrupper är:

- invandrare - språksvaga och korttidsutbildade

- ungdomar mellan 18-25 år som ännu ej har kommit ut i arbetslivet


Ingjuta 3.0 vill skapa och testa verktyg som ger snabbare insteg på arbetsmarknaden för invandrare som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vi vill arbeta med tesen, att om världen runt omkring sig är begriplig, då är den också hanterbar och därför ser man en meningsfullhet i sin situation, även om stundens livssituation inte är den lättaste.

Att förstå situationen, miljön på arbetsplatsen genom KASAM – känsla av sammanhang.

En av nycklarna att lyckas att komma in på arbetsmarknaden är att förstå sammanhanget, i arbetslivet, på jobbet men också kunna se tillvaron BEGRIPLIG, HANTERBAR OCH MENINGSFULL, att se sitt sammanhang.

Bakgrund

”Arbetslöshet ses idag som ett generellt stort samhällsproblem i Sverige. Kommuner, landsting och regioner har en viktig roll för att det skall fungera inom arbetsmarknadspolitiken. Idag använder man sig av olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktar sig helt eller delvis mot ungdomar utan arbete, med exempelvis plusjobb, anställningsstöd samt olika typer av yrkesutbildning.
Flera studier har visat att personer som är arbetslösa har lägre känsla av sammanhang (KASAM) än personer som har ett arbete. Även personer som är utrikesfödda har visat sig ha lägre KASAM än de som är inrikes födda. Syftet med denna studie är att beskriva känslan av sammanhang och dess tre delkomponenter hos deltagarna i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt genom analys av ett livsfrågeformulär” 1.


Det tar för lång tid innan invandraren har fått fotfäste på arbetsmarknaden, är alla rörande eniga om. I genomsnitt tar det ungefär sju år innan den "nyanlände" fått arbete och fast inkomst och därmed ett innanförskap i samhället.

Hur kan man korta tiden till arbete? Och hur kan man bättre ta tillvara den kompetens och de erfarenheter som invandraren har? Hur kan vi skapa bättre strukturer som ger snabbare entré till arbetslivet? Det är utmaningen för oss alla.
Statistiken må visa på en lång och ödslig väg till arbete för nyanlända invandrare. Men statistiken visar ett genomsnitt. I verkligheten är de individuella skillnaderna och skillnaderna mellan olika grupper stora.

Detta att det tar så lång tid innan invandraren har ett naturligt tillträde till den svenska arbetsmarknaden, är ett nationellt problem, men också ett regionalt och framför allt ett lokalt problem för landets kommuner.
Vi tror, att ju längre tid som man går arbetslös, inte kommer in på arbetsmarknaden, desto längre tid tar det innan man kommer ut ur utanförskapet.

Så vår tes är precis som arbetslinjen säjer, snabbt ut i arbete, men det är något som fattas för stora delar av vår målgrupp. Det är denna pusselbit som vi vill belysa och sätta fokus på i vår ansökan.

Att känna sammanhang, att se orsak – verkan. Att finna verktygen som öppnar upp för arbete.
”Jag vill inte ha en jobbare, jag vill ha en smart jobbare”, sa en företagare till mej vid ett besök hos ett av våra mentorsföretag. Idag krävs det komplext tänkande och agerande för att kunna delta i produktionen på ett för företaget effektivt sätt.
Många av våra invandrare kommer från arbetsmiljöer, som hos oss är svunna tider. Det är historia, när brukspatronen bestämde allt på företaget. Nu har vi en arbetsmarknad, där det är självklart med självstyrande grupper, skyddsrond och avvikelserapportering.

Vi tror att en av nycklarna att lyckas att komma in på arbetsmarknaden är att förstå sammanhanget, i arbetslivet, på jobbet men också
kunna se tillvaron BEGRIPLIGT, HANTERBART OCH MENINGSFULLT, att se sitt sammanhang. Det hjälper inte hur många utbildningar, praktikplatser och studiebesök som erbjuds. Man kommer inte i närheten av anställningsintervjun.
Att inte ha jobb, ger för det mesta att man behöver ekonomiskt bistånd från sin hemkommun. Att kunna ta fram verktyg för snabbare inträde skulle gagna alla. Deltagaren genom att bryta bidragsberoendet, dels för kommunernas försörjningsstöd. Det blir ett win-win koncept.

Vårt syfte med en ansökan är kort och koncist. Mejsla fram och testa verktyg som ger snabbare insteg på arbetsmarknaden för vår målgrupp. Vi vill arbeta med tesen, att om världen runt omkring sig är begriplig, då är den också hanterbar och därför ser man en meningsfullhet i sin situation, även om stundens livssituation inte är den lättaste.
Att förstå situationen, miljön på arbetsplatsen genom KASAM.

KASAM, kan vara en av nycklarna till framgång till integration.

Vi bygger på våra erfarenheter från projektet INGJUTA, och vår målgrupp är bl.a. invandrare som är korttidsutbildade och språksvaga och har varit en del år i Sverige, men inte lyckats hitta vägen till arbetsmarknaden. Vi ger en basutbildning i gjuteriteknik, tillsammans med Skandinaviska Gjuteriföreningen i Jönköping. Vi blandar teori med praktik och mentorsföretag inom gjuteribranschen. Vi gör som alla andra, men avviker på några punkter. Vi har pedagoger i projektet, som följer deltagarna både på Gjuteriskolan men också på mentorsföretagen. Pedagogerna utvecklar nu tillsammans med flera av mentorsföretagens HR avdelningar, ett arbetssätt som skall gynna våra deltagare och mentorsföretag. Vi försöker skapa strukturer som ger ett win-win koncept för både deltagare som mentorsföretagen. Vi arbetar med frågan, hur kan vi ta vara på deltagarnas erfarenheter och kunskap och ställa detta mot företagens krav på personal som förstår produktionen och som vill utvecklas tillsammans med företaget. Hur kan vi sänka insteget till en nivå som accepteras av företagen.

Det är viktigt att det inte bara är våra deltagare som skall förändra sin struktur utan lika viktigt är att företagen också formar om sina strukturer för det är då det blir ett win-win. Vi har idag samarbete med tre gjuteriföretag som utverkar ett faddersystem på företaget. Projektet skall genom dem utveckla projektidén genom KASAM.
Människor kommer i arbete, företag och branscher får bra rekryteringsbas för kommande anställningar.


Vår erfarenhet och kunskap från Ingjuta projektet och studien från Hälsohögskolan blir en del av förstudien som vi lutar oss emot och som är utgångspunkt för vår kommande ansökan.

1)
Citatet kommer från ett examensarbete av arbetsterapeuter från Hälsohögskolan i Jönköping.

http://www.regionjonkoping.se/Templates/SearchResult1.aspx?CMS_SearchString=k%c3%a4nslan+av+sammanhang


Projektets problemanalys ser ut som följande:

Effekter av problemet:

- utanförskap - ökade sociala kostnader för samhället, bidrag och vård

- svårt att få jobb för målgruppen - ökad psykisk ohälsa för gruppen

- få eller inga sociala kontakter - svårare att se demokratins villkor, se orsak - verkan, inte känna att man är en del i ett sammanhang

- brist på kompetent arbetskraft för företagen - försvagad konkurrensmöjlighet


Målsättning

Projektets övergripande mål är att minska tiden tiden för arbetslöshet för invandrare som är språksvaga och korttidsutbildade och därmed har svårare att komma ut på arbetsmarknaden.

Våra nya spår i Ingjuta 3.0 bygger på den erfarenhet och nätverk som vi har fått genom Ingjuta.

Vi vill arbeta med tre spår för att nå vårt övergripande mål för Ingjuta 3.0.

De erfarenheterna från Ingjuta projektet, ser vi en naturlig utveckling att lyfta upp Ingjuta 3.0 ytterligare en dimension, att kunna skapa struktur påverkan hos både våra deltagare men också hos arbetsgivarna.

Följande spår vill vi utveckla under Ingjuta 3.0:

- att spegla Ingjuta projektets metoder i en vidare krets av företag i andra branscher. De branscher som vi vill gå vidare med är alla inom tillverkande / metall industrin, med väl förankring i vår region och som stämmer överens med Regionförbundets RUS. Vårt mål och ambition är att bygga upp en metod som är en vidareutveckling av metodiken från Ingjuta projektet. Vi vill skapa en basutbildning i industriarbete, som riktar sig mot språksvaga och kortutbildade invandrare som har fastnat i arbetslöshet. Utbildningen ska ge en bas att stå på. Det kommer att finnas olika "spetskompetens spår", tex gjuteri, svets, skärande bearbetning.
Utbildningen ger en bas, som sedan spetsas till med en extra fördjupning. Detta gör, att vår målgrupp blir bredare vid arbetsökandet.


- att arbeta med KASAM, som vi tror är en av nycklarna till framgång för våra deltagare. Att se orsak - verkan. Vi klär på våra invandrare kurser, utbildningar och praktik, men det slutar mycket sällan med en anställning. Svenskt arbetsliv är så komplex, att man måste vilja utvecklas med företaget. Att bli en aktiv del i produktionen. Att kunna se tillvaron BEGRIPLIGT, HANTERBART OCH MENINGSFULLT, att se sitt sammanhang. Att förstå den komlexa situationen som finns i arbetslivet. En företagare sa, att när jag anställer jag med två parametrar. Första, vad har den arbetsökande för grundkunskaper. Den andra parametern är den sökandes vilja att utvecklas med företaget, att förstå orsak och verkan. Att passa in i arbetsgruppen. Dessa parametrar är lika viktiga.

- utveckla tillsammans med företagen en handledarutbildning som har grunden i ett KASAM, både för deltagare och företagare. Som vi nämnt tidigare, är det en av nycklarna för strukturpåverkan, och därmed ökad möjlighet för våra invandrare att komma in på arbetsmarknaden.

Dessa är våra tre spår som vi vill utveckla.

Metodiken hur Ingjuta 3.0 kommer att arbeta, bygger på Ingjuta metoden. Ett samspel mellan deltagare, arbetsförmedling, kommun, intressenter och projekt.

Övergripande mål (mål på lång sikt) Komplettering 2013-10-29.

Vi vill med förstudien mejsla fram en hållbart och framgångsrik projektidé, som grundar sig på erfarenheten och kunskapen som förvärvats genom Ingjuta projektet.
Det långsiktiga målet är att påverka och stärka projektdeltagarnas möjlighet till en entré på arbetsmarknaden, så att utanförskap minimeras. De företag som kan se, att en struktur förändring / synsätt i sin arbetskraftsrekryteringen kommer att ge vinst för företaget. Så det långsiktiga målet med projektet är:
Skapa och förändra strukturer i hela rekryteringsprocessen.
Detta ger följande effekter
- Arbetskraftsförsörjning till industrin inom vår region
- Ge målgruppen ytterligare verktyg för att få arbete, bli konkurrenskraftig arbetskraft
- Förhindra utanförskap

Följande spår fokuserar vi på.
- Skapa en utbildningsmetod tillsammans med mentorsföretag, som ger verktyg för språksvaga och korttidsutbildade invandrare att komma ut i självförsörjning.
- Arbeta med deltagarnas motivation och självkänsla, att förstå orsak – verkan genom att använda oss av teorin kring KASAM, känslan av att förstå sammanhang.
- Utveckla en handledarutbildning tillsammans med deltagande mentorsföretag som har som mål att förändra strukturer och synsätt vid anställningsprocessen.
- Implementera Ingjutametoden som ett verksamt rekryteringsinstrument.

Implementera Ingjuta projektets metodik på ett vidare spektra av företag. Vi fokuserar på verkstad och trähus. Detta för att verifiera och utveckla metodiken, för att våra deltagare skall ha bättre redskap för att få arbete.
Vi ser att Ingjuta 3.0 projektet kommer att bli som ett nytt verktyg i en långsiktig utvecklingsstrategi.
För oss är Ingjuta 3.0 inget reprisprojekt, utan ett pärlbandsprojekt. Vi tar vara på erfarenheterna från föregående projekt. Vi ändrar fokus på Ingjuta 3.0 eftersom erfarenheten har lärt oss detta.
Ingjuta 3.0 är ett eget projekt som växer fram och skapas av erfarenheter och kunskap. Ingjuta projektet var från början fokuserat på att ge deltagarna ett bra och nyttigt verktyg för att komma in på arbetsmarknaden. Genom att ta vara på projekterfarenheterna lyfter vi Ingjuta 3.0 till en högre nivå. Vi kan se, för att få en varaktig strukturförändring som kommer våra deltagare till gagn, måste vi mer fokusera på arbetsgivarna/mentorsföretagen och deras handledare än nuvarande projekt. Framgångar och motgångar tillsammans med förändringar i vår omvärld skapar nya idéer och behov av utveckling.
Så här ser vi kopplingen mellan Ingjuta och Ingjuta 3.0:
- Det finns ett lärande mellan projektet, inte bara på individnivå utan också på en organisatorisk / företags nivå.
- Vi höjer ambitionsnivån när det gäller problemformuleringen. Vi närmar oss HR avdelningarna på mentorsföretagen. Detta ger möjlighet till strukturpåverkan.
- Vi utvecklar nya och mer strategiska samverkansformer mellan arbetsliv, arbetsförmedlingen och kommunerna integrationsenheter både lokalt, regionalt och förhoppningsvis också nationell nivå.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet Ingjuta 3.0 kommer att arbeta med ett tillgänglighetsperspektiv. I förstudien kommer vi att göra en handlingsplan för arbetet. Vi kommer liksom frågorna kring jämställdhet att ta fram nödvändig statistik Vi gör också några praktikbesök innan deltagarna aktivt kommer in i projektet. Detta för att skapa oss en bild hur det rent praktisk ser ut. Detta är för att underlätta vid intagen. En workshop tillsammans med Jämställdhetsaspekten kommer att ske under perioden.

En tillgänglighetsenkät kommer att fyllas i vid första företagsbesöken. Denna innehåller frågor om de fysiska förhållandena på arbetsplatsen. Det kan vara frågor allt från hur långt det är från parkeringsplatsen till huvudentrén, vilka rengöringsmedel använder ni vid städning, finns det information på lätt svenska etc. Frågorna berör både psykiska och psykiska funktionsnedsättningar.

Vi kommer att använda enkäten årligen, för att visa på att det är en tillgänglighetsplan som inte få bli ett papper bland många, utan att det är ett levande dokument som skall finnas som en röd tråd i företaget och kommun.

Exempel på frågor att lyfta fram och beakta, – när en ombyggnation är på gång tänk på den fysiska miljön, att den blir så tillgänglig som möjligt, – vid nyinköp av dataprogram, kontrollera om det går att ”förstora” bildskärmen, – när det nya informationsbladet skrivs, kan alla förstå, är det läsvänligt – när den nya hemsidan görs, är den visualiserad.

Detta ger oss en bild av hur det ser fysiskt ut bland våra deltagande aktörer. För att företag skall vara engagerade och delaktiga i projektet får vi ha ett långsiktigt perspektiv. Vi kan inte kräva stora ombyggnader för en delaktighet. Vi får arbeta mer med att visa alternativ och framför allt med kunskap hur människor fungerar. Vi kommer att arbeta med utbildning och ge kunskap på handledar- och ledningsnivå i företagen. Detta sker genom olika workshops, föredrag som ger ”aha-upplevelser” men också levande bevis – andra företag och kommuner, på att en god arbetsmiljö ger ett bättre och mer lönande företag och förvaltning.

Tillgänglighet är inte bara fysiskt betingat. Tillgänglighet är också hur arbetsgruppen tar sig an invandraren, hur gruppen tilltalar, hur företaget uttrycker sig. Hur kan våra invandrare känna KASAM i sin roll?

Detta är en dimension som vi sett i Ingjuta projektet och som måste jobbas mer med. Det är en del i företagets arbete med KASAM.

Transnationellt samarbete

Ingjuta 3.0 kommer att knyta fördjupade kontakter med projektet "b-w.Futura" i Berlin. Projektet har mycket lång erfarenhet av integration / arbete med invandrargrupper i Berlin området. http://www.bw-futura.de/
Detta projekt är medfinansierat av EU.

Kontakten har skapats under Ingjuta projektet. Vi kommer att träffa projektet under november månad 2013, för att på plats lära om deras sätt att arbeta. Just deras långa erfarenhet, drygt 20 år, kommer att berika Ingjuta. Futura projektet är intresserad av att se hur vi arbetar mot en hel bransch, vilken de inte gör, som en början på ett samarbete.


Under förstudietiden kommer vi tillsammans med Ingjuta formalisera vårt kommande samarbete. Vi vill samarbeta kring deras arbetsmetoder och verktyg som kan användas när det gäller strukturförändring av både deltagare men framförallt mot företagen. De som anställer arbetskraft.

En annan fråga är, hur kan vi skapa ett utvecklingsarbete kring handledarrollen på mentorsföretagen? Det är av yttersta vikt, eftersom detta är en av nycklarna till strukturpåverkan kring företagens roll som arbetsgivare och i handledararbetet.

Det viktigaste utvecklingsarbetet kommer att fokuseras på KASAM, detta att ha Känsla Av SAManhanget. Detta ligger i fas med hur vi vill arbetar med Ingjuta 3.0

Det transnationella arbetet på hemmaplan är att bygga vidare på lösningar som fungerat väl i Futura. Detta kommer att kräva anpassning och vidareutveckling. Genom möjligheten att ha ett löpande erfarenhetsutbyte och systematiska jämförelser ökar vi kvaliteten i utvecklingsarbetet och dess resultat i Ingjuta 3 projektet.

Vi skriver tydliga överenskommelser med alla parter så att alla vet sina roller och mandat under förstudiet.

Pågående Ingjuta kommer att lägga grunden för ett fördjupat samarbete med Berlin.

Om vårt samarbete faller väl ut med Berlin och, finns det planer och möjligheter för Ingjuta 3.0 att etablera kontaktytor med
Polen och gjuteriklustret som finns runt Krakow i södra Polen, både utbildning och företag.

Förstudien avslutas med en framtagen handlingsplan där vi tydligt redovisar det tänkta sam- och utvecklingsarbetet med Futura, Berlin.

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Habo
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult