Logotyp på utskrifter

Helhetsgrepp på Ohälsa – ett Samverkans- och Utvecklingsprojekt i Alvesta Kommun

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareNämnden för omsorg och hälsa
KontaktpersonAnneli Harnegård
E-postanneli.harnegard@alvesta.se
Telefonnummer0472-15528
Beviljat ESF-stöd6 390 200 kr
Total projektbudget6 390 200 kr
Projektperiod2010-09-15 till 2012-11-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektet omfattar 660 medarbetare i Förvaltningen för Omsorg och Hälsa i Alvesta kommun.

Syftet med projektet är att förvaltningen i ett helhetsperspektiv, och i samverkan med såväl egna samarbetsparter som inom ramen ett nationellt nätverk av andra ESF-finansierade projekt, ska kartlägga behoven av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser integrerat med en fortsatt verksamhets- och arbetsorganisationsutveckling inom de 15-tal arbetsplatserna inom förvaltningen, i syfte att sänka sjukfrånvaron.

Projektet, som genomförs i samverkan med Ljungby och Älmhults kommuner, Helsingfors och Växjö universitet, Sverigehälsan AB samt Västerås Citysamverkan, genomförs under perioden 15 september 2010 - 15 september 2012.

Bakgrund

Sverige har periodvis haft en hög sjukfrånvaro men i dag är den tämligen normal i ett internationellt perspektiv. Sjukfrånvaron varierar dock kraftigt mellan olika yrkesområden och Socialstyrelsens Folkhälsorapporter pekar på försämrad hälsoutveckling för kvinnor i arbetsför ålder. En särskilt hög sjukfrånvaro finns inom kommunala arbetsområden som vård, omsorg och skola med hög andel kvinnor.

Vård och omsorg utgör den grupp som har högst sjukskrivningstal men trots detta har arbetsmiljöproblemen i de typiska kvinnoyrkena undervärderats och det har överlag satsats mer på att förbättra miljön i andra branscher.

Inom Förvaltningen för Omsorg och Hälsa i Alvesta kommun har det emellertid genomförts medvetna satsningar för att förbättra personalens arbetsförhållanden. Redan 2006 kvalitetscertifierades den dåvarande socialförvaltningen enligt kvalitetsstandarden Investors in People som sedan även omfattat verksamheten i den nya Förvaltningen för Omsorg & Hälsa. Syftet har bl a varit att utveckla organisationen genom att stärka medarbetarna.

Trots satsningar har förvaltningen den högsta genomsnittliga sjukfrånvaron i Alvesta kommun och även en relativt hög sjukfrånvaro i relation till andra kommuner och motsvarande förvaltningar i regionen. Det gäller i synnerhet verksamhetens korttidssjukfrånvaro. Erfarenheter visar att upprepade korttidssjukskrivningar sällan leder till ökad hälsa och arbetsförmåga. Korttidssjukfrånvaron är dessutom den som kostar organisationen mest, inte bara i pengar utan även i administrativa merarbeten.

Förvaltningen för Omsorg och Hälsa bedriver social omsorgsverksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning eller missbruksproblem. Den har också ansvar för kommunal hälso- och sjukvård för personer boende i kommunala särskilda boenden, deltagare i kommunal daglig verksamhet samt personer boende i ordinärt boende.

Av de cirka 660 medarbetarna utgör 95 % kvinnor med i många fall relativt låga inkomst- och utbildningsnivåer, faktorer som enligt forskningen ofta sammanfaller med hög sjukfrånvaro. Det finns dock ingen analys av vad den relativt stora sjukfrånvaron i förvaltningen beror på och vilka mekanismer som leder fram till den.

Därför har förvaltningen behov av externa medel för att i ett helhetsperspektiv, och i samverkan med både egna samarbetsparter och det nationella nätverk som ska skapas, kartlägga behoven av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser integrerat med en fortsatt verksamhets- och arbetsorganisationsutveckling på de 15-tal arbetsplatserna i förvaltningen, i syfte att sänka sjukfrånvaron.

Utvecklingsarbetet kommer, både under mobiliseringsfas och genomförande, inte enbart fokusera på de enskilda medarbetarnas kunskap och förmåga att utföra sina arbetsuppgifter utan också på vidareutveckling av verksamheterna i förvaltningens sociala omsorgsverksamhet och hälso- och sjukvård.

Utgångspunkten, som ligger i linje med förvaltningens synsätt, är att såväl arbetsorganisatoriska förändringar som gemensam kunskapsutveckling spelar roll för ökat lärande och bättre hälsa. Utvecklingsarbetet kommer därför att fokusera på individ-, grupp- och organisationsnivå samtidigt.

I mobiliseringsfasen kommer, utifrån ett helhetsperspektiv, orsakerna till den relativt höga sjukfrånvaron i förvaltningen att kartläggas. Det rör en fördjupad bild i relation till de medarbetarundersökningar som genomförts om personalen anser att de har varierande och utmanande arbetsuppgifter, om de kan påverka sitt arbete, om de känner att de har har delaktighet och inflytande och om de upplever en känsla av sammanhang (KASAM) i organisationen.

Det rör också en undersökning av personalens fysiska och psykiska arbetsbelastning och om arbetsmängd och arbetsinnehåll står i överensstämmelse med gällande bemanning inom organisationens äldreomsorg och övriga verksamhet.

En viktig fråga rör kompetensbehovet med tanke på att traditionellt serviceinriktade verksamheter i förvaltningen, framförallt hemtjänsten, idag i större utsträckning är inriktad på omsorg och omvårdnad vilket har inneburit nya arbetsuppgifter, utökat ansvar för personalen och ökade krav och förväntningar från både omsorgstagare och äldre.

En ytterligare fråga, som grund för såväl kompetensutveckling som eventuella arbetsorganisatoriska förändringar under genomförandet, är om de strukturer som omger verksamheterna skapar förutsättningar för lärande och hälsa och om de organisationsförändringar som genomförts har kunnat ta till vara medarbetarens förutsättningar och förväntningar.

En ytterligare mycket viktig aspekt rör ledningsstrukturer och om det på arbetsplatserna finns ett salutogent, hälsobefrämjande ledarskap i vilka chef och medarbetare upplever meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Frågan ska ses mot bakgrund av att de 15 enhetscheferna i förvaltningen har ett personalansvar för ett relativt stort antal medarbetare i respektive enhet.

För att förstärka helhetsperspektivet, och för att få in extern kompetens för att analysera orsakerna till de relativt höga sjukskrivningstalen, samt för att kunna genomföra relevanta utbildningsinsatser och verksamhetsförändringar under genomförandet, kommer projektet att bygga på en bred samverkan med ett antal samarbetsparter. Ett upplägg som ligger i linje med Socialfondens riktlinjer att projekt som samarbetar över organisationsgränser har goda förutsättningar att bidra till mervärde för projektgenomförandet.

Projektet kopplas till det nätverk som skapas nationellt i syfte att underlätta långsiktig kunskapsutveckling och strategiska kontakter under såväl mobiliseringsfas som genomförande.

Vilken betydelse privat eller offentligt driven omsorg har för personalens arbetsvillkor och hälsa är inte visat. SCB har på uppdrag av Vårdföretagarna tagit fram statistik över sjukskrivningar som visar att kommuner och landsting har 33 procent fler sjukskrivna än privata vårdgivare.

Från Ljungby kommun medverkar två äldreomsorgsverksamheter inom Socialförvaltningen varav den ena bedrivs som en intraprenad vilket innebär en utökad befogenhet för ledning och personal att styra över verksamheten. Syftet med organisationens medverkan är att samverka i frågor som rör vård- och omsorgsanställdas upplevelser av inflytande över sin arbetssituation och om verksamheter som bedrivs med intraprenad har en personalgrupp med andra upplevelser i jämförelse med vanliga offentliga driftsformer.

Statistik visar att sjukskrivningarna och sjukpenningkostnaderna inom detaljandeln ligger på en lägre nivå än vad som kan förväntas utifrån gruppens storlek på arbetsmarknaden. Med tanke på att denna bransch, i likhet med vård- och omsorg, består av en majoritet kvinnor kommer projektet att samverka med ett Citynätverk i Västerås med 105 detaljhandelsföretag för att identifiera vilka förhållanden och mekanismer som gör att två kvinnodominerande näringsområden präglas av helt olika förutsättningar och förhållanden när det gäller sjukskrivningstal och om det finns en större känsla av delaktighet bland medarbetare i mindre verksamheter i jämförelse med större verksamheter som förvaltningen representerar.

Därutöver kommer projektet att samverka med den tekniska förvaltningen i Alvesta (Förvaltningen för Samhällsplanering) för att belysa frågor som rör eventuella skillnader i arbetsförhållanden och känslan av delaktighet och inflytande mellan förvaltningsområden med olika verksamhetsinriktning.

Slutligen kommer projektet, för att få in mer generell kunskap under mobiliseringsfasen om vilka faktorer som bör kartläggas för att ta reda på vad den relativt stora sjukfrånvaron i förvaltningen beror på, och för att få in ökad kompetens, och aktuella forskningsresultat, i frågor som rör arbetsorganisation, arbetsmiljö och hälsa, att utveckla och fördjupa en samverkan med Linnéuniversitetet (tidigare Växjö Universitet), Helsingfors Universitet samt utbildningsföretaget Sverigehälsan.

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att Förvaltningen för Omsorg och Hälsa i Alvesta kommun i ett helhetsperspektiv, och i samverkan med såväl egna samarbetsparter som inom ramen för det nationella nätverk som ska skapas, ska kartlägga behoven av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser integrerat med en fortsatt verksamhets- och arbetsorganisationsutveckling inom de 15-tal arbetsplatserna inom förvaltningen, i syfte att sänka sjukfrånvaron.

Projektets specifika syften är:


- att stärka personalens delaktighet och inflytande i beslut, både individuellt och genom medarbetarrepresentanter, som påverkar deras egna, gruppens eller organisationens resultat,

- att säkerställa att medarbetarnas behov av lärande och utveckling tillgodoses,

- att utreda om personalen i vissa fall har delaktighet och inflytande utan att man själv upplever det,

- att stärka enhetschefernas förutsättningar att utöva ett salutogent, hälsobefrämjande ledarskap, och för att se och värdera de bidrag som medarbetarna ger,

- att öka arbetstillfredsställelsen hos omsorgspersonalen genom kompetensutveckling samt

- att öka hälsa och välbefinnande och minska utmattning hos omsorgspersonalen genom att stärka egenkontroll, självförtroende och tillgång till efterfrågestyrda utbildningsinsatser.

- att minska andelen korttidssjukskrivningar i förvaltningen

Målsättning

Utvecklingsarbetet i projektet genomförs på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå och målsättningarna är knutna och relaterade till samtliga av dessa nivåer. Projektets mål är:

- att kartlägga behoven av och genomföra kompetensutvecklingsinsatser kopplat till enskilda medarbetare och/eller funktioner/arbetsplatser i syfte att öka hälsa och välbefinnande bland personal och på de enskilda arbetsplatserna,

- att skapa förutsättningar för såväl medarbetare som arbetsplatser att möta framtida utmaningar genom att kartlägga behovet av utveckling av verksamhet och arbetsorganisation,

- att genom ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte som omfattas av såväl projektets egna samarbetsparter som det nationella nätverk som ska skapas, ge förutsättningar för långsiktig strategisk påverkan och insatser och metoder som kan vidareutvecklas även efter avslutat projekt,

- att andelen korttidssjukskrivningar i förvaltningen ska ha minskat med 40 % 6 månader efter avslutat projekt,

- att stärka personalens delaktighet och inflytande i beslut, både individuellt och genom medarbetarrepresentanter, som påverkar deras egna, gruppens eller organisationens resultat,

- att säkerställa att medarbetarnas behov av lärande och utveckling tillgodoses samt

- att andelen medarbetare som anser att den egna enhetschefen bedriver ett ledarskap som bygger på förmågan att se och värdera de bidrag som medarbetarna ger, ska uppgå till 90 % inom respektive arbetsplats.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

För att samtliga medarbetare/projektdeltagare ska bli medvetna och få ökad kunskap om Alvesta kommuns tillgänglighetsarbete, kraven som ställs och medarbetarens personliga ansvar kommer det inom ramen för förprojektet att undersökas om det finns nyckelpersoner inom förvaltningens respektive enheter som har ett utpekat ansvar för att tillgängligheten beaktas och att de åtgärder som behövs göras blir gjorda samt om förvaltningsledningen i tillräcklig kommunicerar att tillgänglighetsarbetet är prioriterat.

Detta arbete kommer i huvudsak inte att beröra tillgänglighetsarbetet gentemot brukarna, som i många fall omfattar personer med olika funktionshinder, utan det arbete som är relaterat till personer med eventuella funktionsnedsättningar i personalgruppen samt de insatser som är kopplade till den framtida rekryteringen av medarbetare med funktionshinder.

Insatserna rör såväl ordinarie verksamhet samt de specifika krav på tillgänglighet som ställs på det planerade ESF-projektet.

Som en grund för ett genomförandeprojekt kommer en kartläggning att göras för att se om det finns:

- behov av ökad kunskap för att skapa fysiska och kommunikativa miljöer för personal i förvaltningens verksamheter,

- behov av ökad kunskap för att förbättra arbetsmiljön med koppling till frågor om tillgänglighet,

- behov av ökad kunskap för de som arbetar med rekrytering för att skapa rutiner för rekryteringsprocessen som välkomnar sökanden oavsett funktionsförmåga,

-förutsättningar för att de utbildningar som ska arrangeras i ett genomförandeprojekt genomförs så att personer med nedsatt syn får del av informationen och att allt som talas sägs i mikrofon och kan uppfattas av dem som använder teleslinga i hörapparaten samt

- behov av ökad kunskap för de som arbetar med upphandling/inköp för att kunna handla tillgängligt. Det kan gälla t ex upphandling av webbplatser, konferenser, kontorsutrustning och vardagsvaror.

Projektägaren kommer såväl under förprojektet som genomförandet att anlita Handisams och Handikappförbundens s k processtöd för att bistå förvaltningen i arbetet.


Jämställdhetsintegrering

Se uppgifter under rubriken "Bakgrund/Jämställdhetsintegrering" i ansökan.

Transnationellt samarbete

I syfte att få in fördjupad kunskap och nya forskningsresultat under mobiliseringsfasen om vilka faktorer som bör kartläggas för att ta reda på vad den relativt stora sjukfrånvaron i förvaltningen beror på kommer förvaltningen att samarbeta med Mathilda Wrede-institutet på Helsingfors Universitet – en undervisnings- och utvecklingsenhet för kunskapsutveckling inom undervisning, forskning och praktik i socialt arbete. Verksamheten bygger på ett avtal mellan Helsingfors stad, FSKompetenscenter, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och samhällspolitiska institutionen, enheten för socialt arbete, Helsingfors universitet, samt Arcada yrkeshögskolan.

Utformning av en konkret tid- och aktivitetsplan för hur samarbetet ska genomföras kommer att göras i anslutning till eventuellt projektstart.

Projektägaren kommer att till ESF översända en avsiktsförklaring från Helsingfors Universitet i direkt anslutning till att ansökan lämnats in.

Samarbetspartners

  • Förvaltn För Samhällsplanering
  • Institutionen för pedagogik...
  • Omsorg - Ljungby kommun
  • Sverigehälsan AB
  • Västerås Citysamverkan AB

Deltagande aktörer

  • Björklidens servicehus
  • Dagcenter Alvesta
  • Högåsen
  • Rönnen
  • Servicebostad Grönkullen
  • Servicebostad Svanen
  • Servicebostad Taggen
  • Servicebostad Torpabacken
  • Servicehus Asken
  • Servicehus Bryggaren
  • Servicehus Furuliden
  • Servicehus Torsgården

Kommun

  • Alvesta
  • Ljungby
  • Älmhult