Logotyp på utskrifter

Hela kedjan till företaget

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareLokalt Försäkringscenter Jönköping-Värnamo
KontaktpersonAnna Warén
E-postanna.waren@forsakringskassan.se
Telefonnummer010-118 44 80
Beviljat ESF-stöd1 169 570 kr
Total projektbudget1 169 570 kr
Projektperiod2014-01-01 till 2014-12-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Kvinnor och män ofta med funktionsnedsättning och/eller utländsk bakgrund får trots kompetens och förutsättningar inte arbete. Myndigheternas stöd och rehabiliteringsinsatser räcker inte ända fram till arbete. Forskning och tidigare projekt visar på brister i samverkan mellan såväl myndigheter som mellan myndigheter och företag. Syftet med förstudien är att kartlägga behov hos målgruppen, arbetslösa kvinnor och män 16-64 år, och arbetsgivare som leder till en ansökan om ett genomförandeprojekt. Förstudien skall förbereda för att rusta hela kedjan, målgruppen, myndigheter och företag. Resultatet skall på lång sikt medföra att arbetslösa får arbete och blir självförsörjande.

Bakgrund

Ett antal unga kvinnor och män ofta med funktionsnedsättning och/eller utländsk bakgrund har trots kompetens och förutsättningar att arbeta och vara självförsörjande inte fått arbete. Personer har deltagit i coachning och arbetsprövningar utan att få arbete. En annan grupp har aldrig fått arbete efter gymnasiet, är försörjda av föräldrar och tror inte själva att de kan arbeta. Gemensamt är att de inte har etablerats och hittat sin roll på arbetsplatser. Ett problem är att trots beprövade metoder leder inte insatserna till arbete. Det handlar om att hitta rätt arbetsgivarkontakter, ge individen rätt stöd när de inte fyller mallen samt att ge arbetsgivaren rätt stöd för att anställningen skall ge det mervärde som är nödvändigt för att varaktigt ge ett bra resultat (i verksamhetsuppfyllelse hos offentlig arbetsgivare och i längden högre omsättning hos privat arbetsgivare – det skall löna sig att anställa målgruppen). Förstudien kommer att ta till vara erfarenheter från socialfonden och fylla luckorna som konstaterats i utvärderingar och slutrapporter.
Ett pågående projekt (finansierat av Samordningsförbundet Södra Vätterbygden) ”Enter” (som prövar en metod för personer i behov av samordnad rehabilitering) har i praktisk verksamhet visat att antalet som behöver insatser från flera aktörer är stort. Av vikt är individens delaktighet, kontinuitet i kontakter samt myndigheternas samverkan och att nå fram till utbildning och arbete.
Ett regeringsuppdrag där Försäkringskassans huvudkontor är sammankallande och SKL, Arbetsförmedlingen samt fyra Landsting (Jönköping är ett) har ”identifierat att brister i aktörernas samspel som leder till svårigheter att möta upp individens behov på ett adekvat sätt beror på avsaknad av gemensamma målsättningar och på att uppdragen delvis har otydliga avgränsningar, inte minst i rehabiliteringsprocessen. De formella strukturerna för samverkan, kontaktvägarna mellan aktörerna samt dialog och informationsöverföring behöver förbättras. Brister finns också i kunskap om varandras uppdrag och tilliten till varandra.” Behov finns att utveckla samverkan på nationell, regional och lokal nivå. Förstudien ska bidra med utveckling på regional och lokal nivå samt ta vara på erfarenheterna från den nationella nivån och tillföra regionala och lokala erfarenheter till den nationella nivån.
I en studie av Karolinska Institutet, Stockholm ”En fördjupad utvärdering av rehabiliteringsgarantin" (28/8 2013) har följande slutsatser dragits: Landstingens rehabiliteringsteam behöver regelbunden handledning med fokus på att utveckla tydliga strategier för det konkreta arbetet med arbetsåtergång för att stärka rehabiliteringen. 1 kraven på insatser i nära anslutning till arbetet och arbetsplatsen behöver förtydligas. Riktlinjer och dokumentation som tydliggör konkreta insatser bör utformas. 2 troligen krävs en tydlig och välfungerande samverkan med arbetsplatsen och externa aktörer. Samverkan tycks främjas av att samma personer kontinuerligt involveras vilket leder till ökad förståelse för varandras perspektiv och smidigare samarbete. 3 Landstingen bör göra en genomgång av rehabilitering som sker utifrån perspektivet arbetsåtergång. Fördelning mellan ”vårdande” insatser och aktiva insatser för arbetsåtergång där möjligheter för kontakter med arbetsplats, uppföljning samt ansvarsfördelning mellan olika aktörer bör belysas.
Kerstin Ekberg, professor vid Centrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Linköpings universitet, har (Socialmedicinsk tidskrift 5/2011) beskrivit svårigheterna att bedöma arbetsförmåga och olika syn på begreppet. Anställningsbarhet skall bedömas och förstås i relation till tillämpningen av arbetslinjen, men även ur mer övergripande avseende arbetsorganisationers behov av kompetensförsörjning respektive situationen på arbetsmarknaden. Anställningsbarhet är inte enbart en individuell egenskap utan, liksom arbetsförmåga, ett komplext begrepp som måste ställas i relation till yttre omständigheter.
En brist enligt tidigare projekt och forskning är att det saknas sätt att nå och motivera arbetsgivarna till att medverka i projekt och anställa målgruppen. Från att tidigare ha varit främst en fråga för storföretag har socialt ansvarstagande (CSR) blivit en fråga som mer och mer berör och engagerar de mindre företagen. Det finns en internationell ISO-standard för CSR (ISO 24000). Att mot sina kunder och andra intressenter kunna påvisa att man har god kontroll alltifrån sättet man tar fram sina varor och tjänster till hur insatsvaror eller andra underleverantörstjänster är producerade har blivit säljargument för även mindre företag. Detta får också tillföljd ett ökat samhällsengagemang och ansvarstagande från företagen vilket tar sig uttryck i t.ex. sponsring av lokala företeelser. Ytterligare ett argument för förtag att engagera sig i lokalsamhället är att det skapar en god bild av företaget vilket såväl påverkar att personal väljer att stanna i företaget som att nyanställningar kan underlättas. Detta är särskilt betydelsefullt på mindre orter där det redan har blivit svårt att få tag i kompetent personal bl.a. tillföljd av urbaniseringen.
Arbetsförmedlingen har erfarenhet av många projekt över tiden, men aldrig tidigare har företagen medverkat i ett inledningsskede med sin kunskap. Tidigare projekt har inte planerat samverkan mellan hela kedjans aktörer från individ via de olika aktörerna till arbetsgivarna och arbetsmarknadens parter samt de anställda. Projektens erfarenheter kring samverkan har inte implementerats och varit känsliga för förändringar i omvärlden, regelverk, chefsbyten m.m.
Forskaren Marie Fridolf, Göteborg, har utvärderat flera samordningsförsök mellan Försäkringskassan, landsting, kommuner och Arbetsförmedlingen under 20-talet år, bl.a. Frisam, SOCSAM och Finsam. Ola Andersson är förbundschef för Samordningförbundet Delta i Göteborg och resursperson för samordningsförbunden i Sverige. Varken Fridolf eller Andersson har kännedom om något projekt som haft på fokus att utveckla långvarig fungerande samverkan mellan rehabiliterande aktörer och arbetsgivare. Många för individen lyckade rehabiliteringinsatser stoppas upp när man inte hittar vägen vidare till lämplig anställning.
Fridolf har i ”Samarbete och ökat förtroende” bekräftat vikten av samarbete, av kvalitet på samarbete mellan aktörerna och att det är viktigt att rusta HELA vägen. Fridolfs forskning visar att fokusering på behov utifrån helhetssyn, delaktighet hos individen och engagerat bemötande är några av de faktorer som har visat sig ha stor betydelse för kvaliteten. Vinsten för myndigheterna är att utforma en samverkansmodell där alla parter medverkar (utifrån idén om integrerad samverkan) och faktiskt hållbara lösningar hos arbetsgivare för ett ökat förtroende för våra myndigheter/organisationer. Detta skapar i sin tur legitimitet hos individen/kunden genom att uppfattningen om myndigheternas förmåga att leverera människotjänster och utfallet av dessa.
Forskaren/statsvetaren Björn Johnsson menar i ”Kampen om Sjukfrånvaron” att det krävs ökat samarbete mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter, det är särskilt viktigt att stimulera till effektivare anpassningsåtgärder. Daniel Melén lektor i sociologi har i avhandlingen (2008) ”Sjukskrivningssystemet – sjuka som blir arbetslösa och arbetslösa som blir sjukskrivna” vid Lunds universitet funnit att Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans samarbete och svårigheterna i att samverka kring målgruppen beror på olika ingångar/glasögon när handläggarna ser på förutsättningar för arbete.

Målsättning

- Det planerade genomförandeprojektet – som utarbetas under förstudien – skall genom samverkansmodell och kompetensutvecklingsinsatser
1. Skapa bättre förutsättningar för att personer i målgruppen skall nå en anställning och egen försörjning – skall ge kvinnor och män i målgruppen utvecklingsmöjligheter för att kunna anställas utifrån individens behov och arbetsgivarens kompetensbehov dvs. finna former för anpassning av situation, miljö och arbetsplats så att en stadig arbetsplatsförankring blir möjlig.
2. Arbetsplatsen, arbetsledare och medarbetare/arbetskamrater skall ges bättre förutsättningar att möta olikheter – vilket kommer att ge arbetsgivaren mervärde även för de redan anställda som också liksom alla människor är olika. Genom att projektet ger förutsättningar för en förbättrad psykosocial arbetsmiljö förväntar vi oss på sikt minskad sjukfrånvaro på inblandade företag.
3. Leda till en samverkansmodell (ambitionen är integrerad samverkan, som implementeras lokalt men även sprids i riket) som innefattar alla led i kedjan som behövs för att målgruppen ska kunna nå en förankring på arbetsmarknaden och egenförsörjning.
4. Genom samverkansmodellen där alla parter medverkar i hela kedjan och hittar faktiskt hållbara lösningar hos arbetsgivare kommer ett ökat förtroende för våra myndigheter/organisationer att skapas.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet har en särskild prioritering och vänder sig till personer med funktionsnedsättning, i målgruppen ingår personer med funktionsnedsättning. Alla insatser i förstudien skall vara anpassade för personer med funktionsnedsättning, när det gäller såväl lokaler, information, kommunikation som tillgänglig verksamhet.
I alla inbjudningar skall skrivas in att vi tillgodoser behov och gör anpassningar med hjälpmedel, särskild kost, hörhjälpmedel, syn, inläsning av text, dokumentation m.m. ”Vi strävar efter tillgänglighet att alla ska kunna vara med. Undvik starka parfymer och rakvatten som kan ge allergisk reaktion. Dokumentation kan du få i skrift, fil eller på annat sätt. Behöver du hörselteknik, annan utrustning, särskild kost meddela vid anmälan, eller ring kontaktperson”. Det skall alltid vara möjligt att ta såväl muntlig som skriftlig kontakt med projektledaren.
Inför förstudiens kartläggning kommer en omvärldsanalys att göras för att identifiera vilka behov och funktionsnedsättningar som målgruppen har och vilka kunskaper myndigheter, arbetsgivare och personal behöver för att tillgodose behoven. Vi skall också uppmärksamma behov av stöd till arbetsledare och arbetsgruppen för att bemöta varandra på ett sätt som förbättrar det psykosociala arbetsklimatet och underlättar för alla men särskilt personer med en funktionsnedsättning som innebär att sociala kontakter behöver stödjas. Utifrån kartläggningen och analysen skall en tillgänglighetsplan upprättas tillsammans med projektbeskrivningen för genomförandeprojektet.

Transnationellt samarbete

Ej aktuellt i förstudien.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Jönköping
  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • El-Giganten Logistic AB
  • Finnvedens Samordningsförbund
  • Höglandets samordningsförbund
  • Kinnarps i Jönköping AB
  • LO i Jönköpings län
  • Medborgarförvaltningen
  • Regionförbundet Jönköpings län
  • Samordningsförbundet Södra Vätterbygden
  • Statens Jordbruksverk
  • Stålöv AB
  • Willa Nordic AB
  • Värnamo

Kommun

  • Aneby
  • Eksjö
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Habo
  • Jönköping
  • Mullsjö
  • Nässjö
  • Sävsjö
  • Tranås
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Värnamo