Logotyp på utskrifter

Hållbar utveckling inom arbetslaget

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKultur- och fritidsförvaltningen
KontaktpersonLeif Holmström
E-postleif.holmstrom@kalmar.se
Telefonnummer0480-450609
Beviljat ESF-stöd258 209 kr
Total projektbudget258 209 kr
Projektperiod2010-08-02 till 2011-01-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Fritidsgårdsverksamheten är en arbetssektor som upplever stora förändringar samt kräver duktig och engagerad personal. Som ett led för att motverka psykisk ohälsa och sjukskrivningar, avser Kalmar kommun att utbilda och kompetensutveckla de befintliga arbetslagen. Resultatet skall bidra till stärkta arbetslag och bättre möjligheter för verksamheten att nå ut till målgruppen. Vidare är målet att i samverkan med jämförelsekommuner samt utbildningsväsende kunna sprida metod och resultat.

Fritidsgårdsverksamheten har gjort en satsning på jämställda och mångfaldsberikade arbetslag. Vi har sett att detta är vitalt för att nå ungdomar från olika bakgrunder och kön. Resultatet har varit positivt men förändringsarbetet har också medfört konflikter och spänningar inom personalstyrkan. Nu vill vi tillämpa nya metoder för kompetensutveckling för att uppnå starkare och mer sammanhållna arbetslag.

Bakgrund

År 2005 påbörjades ett förändringsarbete inom fritidsgårdsverksamheten som pågår än idag. Upptakten till detta arbete var att de två tidigare delade fritidsgårdsenheterna blev till en. Med en samlad verksamhet kunde jämställdhetsintegrering samt mångfaldsarbete ta fart. Idag ligger fritidsgårdsverksamheten långt framme i dessa områden. En viktig insats har varit att bryta upp de traditionella konstellationerna i arbetslagen till förmån för mer diversifierade och rörliga arbetslag. Idag består verksamheten av sex olika arbetslag som var för sig präglas av största möjliga bredd av egenskaper. Idén är att varje konstellation ska bestå av fritidsledare från olika bakgrunder, kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning med mera. Vi anser att olika attribut och erfarenheter i samma arbetslag ökar möjligheten att nå ut till ett brett spektrum av ungdomar. En viktig aspekt i detta är att ungdomar söker efter igenkänning hos vuxna förebilder. En annan aspekt att beakta är den normativa funktionen. Genom att ungdomar ser jämställdhet och mångfald i sin vardag kommer deras egen integrering med vuxenvärlden att präglas av detta. Fritidsledarna har således i egenskap av förebilder stort inflytande på ungdomars utveckling, både direkt och indirekt.

Kultur- och Fritidsförvaltningens egen kartläggning av fritidsgårdsverksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv (bilaga) visar att två tredjedelar av besökarna på fritidsgårdarna i Kalmar är pojkar. Samtidigt visar kartläggningen att fritidsgårdar med en jämställd personalstyrka också har en mer jämställd nivå på besökarna. Denna korrespondens stödjer tesen om ungdomars sökande efter igenkänning. Det är viktigt att kommunikation med fritidsledare och fritidsaktiviteter tilltalar alla ungdomar i lika stor utsträckning, så att samtliga har samma möjlighet till vuxenkontakt samt interaktion på en öppen social arena. Det innefattar också det långsiktiga arbete som fritidsgårdsverksamheten gör inom områdena för friskhetsskapande, demokratiskt fostrande och samverkan med övriga samhällsfunktioner. Med bakgrund av detta är mångfaldsberikade arbetslag en grundläggande del utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.

Förutom den effektivisering och utveckling för fritidsgårdarna som dessa förändringar har åstadkommit, har processen också gett upphov till konflikter och spänningar inom personalen. I samtal med fritidsledare om varför det har uppstått spänningar har i synnerhet ett par faktorer nämnts. De berör brist på förmåga att hantera kritik, att ha förståelse för olika viljor, att kunna lyfta känsliga ämnen etcetera. Det förefaller tydligt att brist på kommunikation är orsak till frustration och stress hos fritidsledarna. Av den anledningen behövs insatser för att främja ett bättre klimat med mer kommunikation och samarbete.

Vi arbetar målinriktat med att kontinuerligt kompetensutveckla våra fritidsledare. År 2005 nämndes 'Förändringens fyra rum' för första gången som en användbar metod för att stärka verksamheten. Metoden, även kallad ”Fyrarummaren”, är ett verktyg för att medvetandegöra individen om relationen till sig själv, sina arbetskamrater och samhället. Metoden syftar till att stärka individen som en del av arbetslaget, vilket medför ett starkare och mer sammanhållet kollektiv. Dessutom bistås den enskilde i förändringsarbeten och utveckling. Se bilaga för utförligare information om Förändringens fyra rum.

Brist på tid och utrymme försköt dock ett mer seriöst introducerande och mottagandet från arbetslagen var således blandat. En fritidsgård som emellertid upplevde sådana problem i verksamheten som Förändringens fyra rum delvis är inriktat på, förhöll sig desto mer intresserat. År 2008 blev Nova fritidsgård i Kalmar först ut med att applicera metoden i sitt arbetslag och den fick stort genomslag med tydliga och önskvärda effekter i det utbildade arbetslaget. Vi ser nu behov och möjligheter att tillämpa metoden och det tankesätt den lär ut, i hela vår verksamhet. Först och främst ser vi att arbetslagen kan stärkas och bli mer sammanhållna, vilket är grundstommen i hela verksamheten för att effektivt kunna nå ut och hjälpa ungdomar. Bättre fungerande arbetslag ser vi som en nyckellösning för att motverka och förebygga psykisk ohälsa samt sjukskrivningar. Dessutom behövs kompetensutvecklingen för att kunna förankra jämställdhetsarbetet i verksamheten.

Utöver dessa tydliga förtjänster för verksamheten i stort finns en rad vinster för den enskilde fritidsledaren. Förändringens fyra rum är en metod som lämpar sig särskilt bra för att bistå individer i just förändringsarbeten. Dess nyttoeffekt gäller dock inte endast i den nuvarande situationen utan i alla yrkessektorer. Ett genomförandeprojekt skulle därmed innebära kompetensutveckling för personalen, bättre anställningsbarhet samt bättre förmåga att hantera framtidens krav på arbetsmarknaden. På så vis är det i allra högsta grad meriterande för personalen att ta del av en sådan utbildning.

Fritidsledaryrket är speciellt i många avseenden. Personalen arbetar huvudsakligen kvällstid till skillnad från övriga kommunalanställda. De arbetar relativt ensamma mot ungdomar, eftersom det oftast bara finns två fritidsledare närvarande på en fritidsgård. Det är dessutom ett mycket krävande yrke eftersom det består av många olika roller. Fritidsledare måste inte bara agera som aktivitetssamordnare utan också som ”social arkitekt”, ledare, förälder, polis, psykolog med mera. Det kräver stark självkänsla hos fritidsledaren men också ett starkt engagemang. Samtidigt är det bara en bråkdel av fritidsledarens kompetens och arbete som syns för allmänheten (Läs: Fritidsledares tysta kunskap, Fritidsforum). Vi upplever här att känslan av yrkesstolthet är svag bland fritidsledare eftersom det råder en saknad av bekräftelse från samhället för deras professionella yrkesutövande. Samtidigt är deras profession sårbar för kommunala prioriteringar eftersom fritidsgårdsverksamhet inte är en obligatorisk verksamhet. Sammantaget leder detta till en utsatthet som fritidsledare och desto mer behov av stöd och kompetensutveckling.

Vi söker finansiering till förprojektering för att utreda hur vi kan applicera arbetsmetoden Förändringens fyra rum på fritidsgårdsverksamheten. Under förprojekteringen kommer projektets utformning samt deltagande aktörer att fastställas. Utöver detta kommer det också att ingå en kostnadsanalys och en konkurrensanalys angående konsulter.

Syfte

Syftet med att arbeta med metoden Förändringens fyra rum är att skapa bättre arbetsklimat och starkare grundtrygghet för de anställda i sina arbetsroller samt arbetslag. Metoden riktar sig mot individen som en del i kollektivet och hur de olika individerna formar en väl fungerande helhet. Syftet är följaktligen att stärka och utveckla individerna för att uppnå en starkare och mer sammansatt verksamhet. I ett aningen mindre övergripande perspektiv tillkommer en rad andra syften med projektet. Värt att notera är hur alla dessa delar hänger ihop med en väl fungerande verksamhet samt friskheten och den personliga utvecklingen hos individen.

Exempel på konkreta funktioner av projektet:

Utveckling till bättre fungerande fritidsledargrupp
- Att utveckla samarbetsförmågan inom arbetslagen
- Att öka lagandan inom såväl den lilla arbetsgruppen som inom den stora
- Att öka självinsikten och viljan att fokusera på uppgiften
- Att öka ansvarstagande och arbetsglädje i fritidsledargruppen
- Att tänka mer och friare på resultatet samt vägen dit
- Att stimulera nytänkande och innovation i verksamheten
- Att tydlighet skall genomsyra verksamheten från ledning till arbetslag och individ

Ökad kommunikation
- Att inte kväva diskussioner samt ge förmågan att kunna ta tag i områden som är svåra att prata om
- Att våga stå upp för sina åsikter och övertygelser
- Att våga ta och ge kritik
- Att kunna stå emot det som upplevs som grupptryck
- Att ta reda på fakta i stället för att förlita sig på förutfattade meningar

Minskad ohälsa
- Att bättre kunna hantera stress.
- Att undanröja grunder för kränkande behandling och diskriminering
- Att bättre förstå sin egen roll samt ha verktyg för att hantera konflikter och motgångar
- Att stärka känslan av meningsfullhet hos individerna

Målsättning

En viktig del i utvärderingen av verksamheten är fortlöpande enkäter i vilka personalen belyser upplevda problem i arbetet. Hälso- och arbetsmiljöenkäten för fritidsgårdsverksamheten visade året 2009 på en rad frågor som kan förbättras. 65,4 % svarade exempelvis att de ibland eller ganska sällan känner sig utsatta för hot eller våld i arbetet. Vidare visar enkäten i flera frågor att personalen upplever brister i kommunikation och styrning med ledningen för verksamheten. Noterbart slutligen är att på frågan om de anställda har allvarligt funderat på att byta jobb det senaste året, svarade hälften att så var fallet.

Målet är således att personalen skall känna att arbetsklimatet blir bättre, att tilliten och tydligheten mellan personal och ledning ökar, samt ökad arbetsglädje i sin nuvarande arbetsroll. Dessa mål skall utvärderas med motsvarande enkät ett år senare, som skall visa förbättrade siffror. För att ta del av enkäten i sin helhet finns medskickad bilaga. I ljuset av dessa upplevda problem tror vi att Förändringens fyra rum är ett intressant verktyg för att förbättra verksamheten i stort samt komma till rätta med psykisk ohälsa.

Kultur- och fritidsförvaltningen såg år 2009 stigande ohälsotal. Talen är kopplade till rollförväntningar, målsättning, feedback, organisationsklimat, friskvård, tobak och alkoholvanor etcetera. En stor del av personalen upplever sig tröttna och utslitna och många känner sig också otrygga på sin arbetsplats. En målsättning som fritidsgårdsverksamheten har är att förbättra ohälsotalen.

En av styrkorna med Förändringens fyra rum är att metoden i sig syftar till att vara mätbar. I metoden ingår bland annat personlig dialektik, från vilken deltagaren kan mäta sin egen position i den så kallade ”outsiderskalan”. Förändringens fyra rum fokuserar på fyra individuella positioner: nöjdhet, censur, förvirring och inspiration. Testet utifrån personlig dialektik visar på var i cykeln individen befinner sig. Idén är att deltagarna vid två tillfällen, i början och i slutet, skall genomgå detta test och se sin personliga utveckling i siffror. Utöver personlig dialektik ingår ”organisationsbarometern”, ”teambarometern”, "jämställdhetsbarometern" och ”ledningsbarometern”, som är fyra ytterligare instrument för att mäta utveckling. Vår målsättning är att metoden skall visa framsteg i de mätinstrument som den tillhandahåller.
Projektmålet är att genom att kompetensutveckla fritidsledarna, skall verksamheten visa bättre resultat i personalenkäter, ohälsotal, jämställdhet och i slutändan uppnå en bättre fungerande verksamhet.

Se bilagan Hälso- och arbetsmiljöenkäten 2009. Som vi har belyst i ansökan finns där ett antal områden inom vilka bättre resultat måste uppnås. Angående ohälsotal är målsättningen att kunna visa upp förbättrade resultat efter projektets genomförande. Angående jämställdhet är målsättningen att kunna ge en mer jämställd service till målgruppen. Detta utgår från de resultat som visas i bilagan kartläggning av fritidsgårdsverksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv (som exempel är 67 % av besökarna pojkar).

Genom projektet skall hälsan inom personalstyrkan (fritidsledarna) förbättras samtidigt som incitament för en bättre verksamhetsservice tillkommer. Projektmålet är vidare att hjälpa verksamheten samt personalen att genomföra det förändringsarbete kring arbetslagen som har pågått kontinuerligt. Här behövs insatser för att bistå individerna i processen som i sin tur skall leda till en bättre verksamhet utifrån uppsatta mål (se bilagan årsrapporten 2009 fritidsgårdar).

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Hela verksamheten att bedriva fritidsgårdar handlar om tillgänglighet. Konceptet bygger på att tillhandahålla en öppen social arena samt vuxenkontakt för samtliga inom målgruppen, ungdomar mellan 12 och 16 år. Det är väsentligt att alla ungdomar oavsett förutsättningar kan ta del av verksamheten utan motkrav.

Att aktivt nå ut till ungdomar med olika förutsättningar och marknadsföra den tjänst och service som vi tillhandahåller, är en utmaning som fortlöpande ingår i arbetet. Här ser vi en funktion med representativa och mångfaldsberikade arbetslag. Som tidigare nämnts är möjligheten för igenkänning vital för att inbjuda besökare. Om ungdomar känner igen sig samt finner trygghet och mottaglighet hos fritidsledarna, då finns en förutsättning för att kunna skapa relationer. Därför är representativa och mångfaldsberikade arbetslag grundläggande i ett tillgänglighetsperspektiv.

Tillgänglighetsperspektivet måste alltid genomsyra fritidsgårdsverksamheten. Vi har idag anpassade lokaler, marknadsföring för att inbjuda ungdomar samt utbildade skickliga fritidsledare. Dock är det just fritidsledarna och den öppna mötesplatsen som är det centrala i verksamheten och i målsättningen att nå ut till ungdomar från olika bakgrunder och förutsättningar. Ett bra bemötande, en trygghet och ett bra klimat måste alltid möta våra besökare när de kliver in på en fritidsgård. Därför är väl fungerande arbetslag ovärderligt för en bra verksamhet.

Samarbetspartners

  • Omsorg och stöd
  • Södermöre kommundelsnämnd
  • Vimmerby Folkhögskola

Deltagande aktörer

  • Borgholms Kommun
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltningen
  • Kommunledningskontor
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunstyrelsen
  • Mörbylånga Kommun, Kommunledn
  • Omsorg och stöd
  • Södermöre kommundelsnämnd
  • Vimmerby Folkhögskola

Kommun

  • Borgholm
  • Emmaboda
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Kalmar
  • Mönsterås
  • Nybro
  • Oskarshamn
  • Torsås
  • Vimmerby
  • Västervik
  • Växjö