Logotyp på utskrifter

Gotkom - Gotlands Kompetenslyft

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareLövsta Landsbygdscentrum
KontaktpersonInger Svenserud
E-postinger.svenserud@lcg.se
Telefonnummer0498-221629
Beviljat ESF-stöd4 875 194 kr
Total projektbudget4 875 194 kr
Projektperiod2010-01-18 till 2011-07-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

GotKom stödjer företagens utveckling genom relevant kompetensutveckling av medarbetare samt skapar en ny struktur för samverkan mellan näringsliv och utbildningsanordnare. Detta kommer att bidra till ett stärkt näringsliv och förbättrad inomregional balans för tillväxt och välfärd på hela Gotland

Bakgrund

Gotland är ett av Sveriges företagstätaste län med många små företag. Det privata näringslivet är en viktig aktör på den regionala arbetsmarknaden. Gotlands kommun har genom Lövsta Landsbygdscentrum genomfört en förprojektering i form av en behovsanalys inrikatad på företagens kompetensbehov. Förprojekteringen har dels pekat ut specifika kompetensutvecklingsbehov hos ett 60-tal företag dels visat på behovet av utökad samverkan mellan näringsliv och utbildningsaktörer. Arbetet med förprojekteringen har, ånyo, gjort tydligt att utbildningsnivån på Gotland är lägre än riket i övrigt och att jämställdhets- och tillgänglighetsaspekterna vad gäller kompetensutveckling behöver lyftas fram som angelägna områden att vidareutveckla genom medvetna insatser.

Samverkan
Behovet av samverkan mellan näringslivet och utbildningsanordnarna är stort och förprojekteringen har visat på en positiv utvecklingspotential. En framgångsfaktor i detta sammanhang är att Gotlands kommun förbereder en ny kommunal nämnd och förvaltning med ansvar för vuxnas lärande. Två av parterna i detta genomförandeprojekt kommer att ingå i den nya nämnden. Övriga fyra parter representerar på olika sätt det gotländska näringslivet. I förprojekteringen lades hörnstenarna för ett hållbart och långsiktigt samarbete. I genomförandet är en av målsättningarna att hitta en struktur för hur en framtida samverkan ska organiseras och få en bestående effekt. Den samverkan som byggs inom projektet och relationen till den nya kommunala nämnden och förvaltningen ger helt nya förutsättningar för samverkan, till gagn för kompetensutveckling på Gotland.

Kompetensutveckling - tre grupper
Den kompetensutveckling som planeras i detta projekt bygger på det som företagen själva anser vara viktiga för respektive företags egen utveckling. Vissa behov sammanfaller och gemensamma utbildningar ska anordnas under genomförandet t ex i företagsutveckling och marknadsföring/försäljning. Analysen i övrigt visar på ett brett spektrum av utbildningar, t ex språk, konstruktion och dekoration.

Småföretagargruppen
Ett 30-tal småföretag är med i projektet. De har en geografisk spridning över hela ön. I den här gruppen finns ett mycket blandat utbildningsbehov som kommer att tillfredsställas individuellt. För att gynna utbytet mellan dessa företag samt möjligheten till utvärdering kommer de att ordnas i kluster kring tre lärcentrum, Fårösund, Hemse och Roma.

Skinn- och designgruppen
Förprojekteringen har uppmärksammat ett stort behov av kompetensutveckling på området skinn- och design. Ett generationsskifte kommer inom kort att ske inom skinnkonfektionsområdet. Det är därför angeläget att kompetensutveckling sker och och att nya företagsstrukturer skapas. En ettårig utbildning i Skinn- och design ingår därför i projektet. Gotlands Läns Hushållningssällskap har ett särskilt samordningsansvar för den här gruppen som består av 18 företag.

Industrigruppen
Gotlands har under senare tid drabbats av flera industrinedläggningar. Det gör det särskilt angeläget att satsa på just den gruppen företag. Analysen av dessa 9 företag har pekat ut en av de gemensamma utbildningssatsningarna. Här anses marknadsföring och försäljning vara en nyckelkompetenser. Föreningen Tillväxt Gotland har här ett särskilt samordningsansvar.

Utvärdering som metod
Förprojekteringen har på många sätt varit en tid för lärande och planerna för hur genomförandeprojektet ska gå till har reviderats och förbättrats under resans gång. Målet att bygga en ny form för samverkan kring den gotländska näringens behov av kompetens har blivit en högst angelägen fråga. För att lyckas med detta och samtidigt få en god dokumentation av processen kommer en formativ utvärdering att genomföras löpande under projektet. Utvärderingen av kompetensutvecklingsinsatserna görs dels på traditionellt sätt av utbildningsanordnarna dels av projektet med syfte att mäta hur utbildningen påverkat företagets syn på sig självt och sin utveckling.

Strategisk påverkan
Den långsiktiga effekten av projektet är dels att många företag på Gotland fått tillgång till kompetensutveckling dels att en ny form för samverkan är etablerad mellan näringsliv och utbilningsanordnare. Detta är den största enskilda satsningen på kompetenslyft för småföretagare och kommer att bidra till ett stärkt näringsliv och förbättrad inomregional balans för tillväxt och välfärd på hela Gotland

Syfte

Syftet är att stödja företagens utveckling genom relevant kompetensutveckling riktad till ägare och medarbetare samt skapa en ny struktur för samverkan mellan näringsliv och utbildningsanordnare.

Målsättning

1. Mål: Deltagande företags individuella kompetensutveckling är genomförd. Effekt: Varje företag har fått ny kompetens till stöd för företagets utveckling, allt ifrån företagsutveckling till marknadsföring.

2. Mål: En ettårig utbildning i Skinn- och design är genomförd. Effekt: Samverkan mellan deltagande företag är väletablerad, ny kompetens är tillförd och ett generationsskifte i branschen har underlättats.

3. Mål: En ny form för samverkan mellan näringsliv och utbildningsanordnare är organiserad. Effekt: Näringarnas kompetensbehov kan effektivt analyseras och tillfredsställas.

4. Mål: Styrgruppens planering för egen utveckling är upprättad tillsammans med utvärderaren och genomförd. Effekt: Gruppen har utvecklats och samverkan mellan parterna har stärkts.

5. Mål: Jämställdhetsintegreringen fungerar i projektarbetet och är ett känt begrepp för alla deltagare. Effekt: Jämställdshetsfrågan behandlas inte som ett särskilt område utan är integrerat i planering, genomförande och uppföljning.

6. Mål: Tillgänglighetsmålet är tvåfaldigt: 1. Alla deltagare kan delta i projektets aktiviteter utifrån sina förutsättningar. 2. Alla deltagare har ökade kunskaper kring tillgänglighet. Effekt: Deltagare med funktionsnedsättning stöter på färre hinder och mer förståelse.

7. Mål: Tre orter på landsbygden, Fårösund, Roma och Hemse, är etablerade som tydliga lokala mötesplatser. Effekt: Tre arenor för aktiviteter i samverkan används.

8. Mål: Utvärderingar är genomförda och analyserade. Effekt: Visar projektarbetets styrkor och svagheter. Ger underlag för förbättringar och blir till vägledning för andra.

9. Mål: Rapport över projektet är sammanställd. Effekt: Resultatet är säkrat för framtiden.

10. Mål: Deltagande parter och andra intresserade har fått del av projektets resultat. Effekt: Resultatet pekar på vägar framåt och har kommit till nytta för andra.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Utifrån kunskapen om att 15.7 procent av den svenska befolkningen (16 - 67 år) har någon form av funktionsnedsättning kan man anta att det i detta projekt kan finnas ca 58 personer som är i behov av anpassning (grov beräkning). Arbetet inom projektet anpassas dels generellt ur tillgänglighetsperspektiv dels individuellt.

Generella anpassningar
Alla deltagare har rätt att bli bemötta på samma sätt. Därför kommer lokaler att väljas utifrån tillgänglighet (parkering, dörrar, toaletter, teleslinga mm.). Projektinformationen kommer att vara tillgänglig i flera medier. Kunskapen om dolda nedsättningar ska ökas och anpassningar ska göras som t ex korta pauser, tillgång till vilsamma miljöer mm.

Individuella anpassningar
Även om generella anpassningar görs så kan det finnas behov som inte tillfredsställs. Det är angeläget att tidigt i projektet kartlägga vilken typ av nedsättningar som finns bland deltagarna för att kunna göra tillgängligheten så god som möjligt på individnivå. Samtidigt kan det vara svårt att få fram vilka behov som verkligen finns då dolda nedsättningar också är vanliga. Projektet startar med en upptakt för alla företagsledare som deltar. Med hjälp av dessa ledande personer ska en kartläggning planeras och genomföras.

Ökad medvetenhet
Genom att på ett medvetet och synligt sätt arbeta med tillgänglighetsfrågan i projektet är avsikten att väcka deltagarnas intresse och öka deras kunskaper. Detta med målsättningen att öka medvetenheten om tillgänglighetsperspektivet i stort.

Styr- och projektgrupperna kommer att ha tillgänglighetsfrågan som en stående punkt för reflektion. Den externa utvärderaren, som kontinuerligt följer projektet, bevakar att så sker. Vid minst ett tillfälle anlitar styrgruppen processtöd för tillgänglighet med syftet att "syna" arbetet och få hjälp med nya infallsvinklar och utvecklingsmöjligheter.

I utvärderingsrapporten ska projektets arbete med tillgänglighet beskrivas och analyseras.



Jämställdhetsintegrering

Fördelningen mellan kvinnor och män i projektet är tämligen jämn samtidigt som traditionella mönster tydligt framgår. Utifrån detta kommer projektet att arbeta på följande sätt.

Genomförande - övergripande
Styr- och projektgrupp (inkl projektledaren) kommer att vara uppmärksamma på jämställdhetsperpektivet i projektets alla delar och särskilt fokusera på fyra områden. Det handlar om:
1. hur kommunikationen utformas,
2. hur resurser fördelas,
3. hur utrymme ges för utvärdering och påverkan under projekttidens gång,
4. att deltagarna görs uppmärksamma på jämställdhetsfrågan och bereds möjlighet till reflektion.

1. Kommunikation
Styr- och projektgruppen ska vara noga med att den information som sprids är utformad så att inte skillnad görs på den kvinnodominerande gruppen i förhållande till den mansdominerade. Vad gäller kommunikationen ska samma förutsättningar ges för alla deltagare.

2. Resurser
Fördelningen av resurser ska göras utifrån de behov som kompetensutvecklingsinsatsen kräver och helt frikopplas från huruvida deltagarna är kvinnor eller män.

3. Utvärdering
Eftersom en formativ utvärderingsmetod kommer att användas är det meningen att ett kontinuerligt förbättringsarbete ska ske under projekttiden. Styrgruppen kommer att vara vaksam på att synpunkter/krav beaktas ur ett jämställt perspektiv. I utvärderingsrapporten ska projektets arbete med jämställdhetsintegrering beskrivas och analyseras.

4. Deltagarnas reflektion
Projektet startar med ett upptaktsmöte för alla deltagare. Vid detta tillfälle beskrivs projektets syfte och arbetsmetoder. Då kommer jämställdhetsintegreringen att beskrivas och ett första tillfälle för reflektion att äga rum. För de deltagare som önskar fördjupa sig i ämnet erbjuds en utbildning. Eftersom det i styr- och projektgrupperna finns kompetens på området kan en sådan utbildning enkelt och effektivt konstrueras efter deltagarnas önskemål och behov.

Styr- och projektgruppens metod
Grupperna kommer att mötas både var för sig och tillsammans under projektets gång. Jämställdhetsperspektivet kommer att vara en av de punkter som ständigt ska vara föremål för reflektion och förändring. Den externa utvärderaren, som kontinuerligt följer projektet, har som särskilt uppdrag att säkra att så sker. Vid minst ett tillfälle under projekttiden anlitas processtöd för jämställdhetsintegrering för att "syna" projektets jämställdhetsarbete och visa på nya infallsvinklar och utvecklingsmöjligheter.

Samarbetspartners

  • Coompanion Gotland
  • Företagarna Gotland
  • Gotlands folkhögskola
  • Gotlands läns Hushållningssäll
  • Kommunledningskontoret
  • Tillväxt Gotland

Deltagande aktörer

  • 3House Sweden AB
  • Atelje Syrén
  • Berglunds gräv och schakt
  • Björn Eriksson
  • Bröderna Bengtssons rör AB
  • BRÖDERNA WIMANS MEKANISKA VERK
  • Carinas Biluthyrning
  • CMI Composites AB
  • Djurmans Sten & Gravyr
  • Enricos Hushållservice
  • Expressive English
  • Föräldrakooperativet Bikupan
  • Föräldrakooperativet Loket ek
  • Gotlands Gummifabrik AB
  • Gotlands Snus AB
  • Gotlands Verktyg & Formsprutni
  • Gotlandsmjölet, Roma Valskvar
  • Graute Gård
  • Gute Sparbank
  • Gården Bra
  • Göran Winarve
  • Hajdes Skogsgården ek för
  • Heart of Sweden AB
  • Hemse Blomsterhandel AB
  • Hemöstris Skinnboa
  • Jörgen Sternhag
  • KMG Skrädderi och design
  • Labans Kvarn AB
  • Lifsungs AB
  • Lillys Skinn och Garn
  • Linjator Aktiebolag
  • Mix Formplast AB
  • Naronic AB
  • Närs Sparbank
  • Per Jakobsson
  • Roger Lindqvist
  • Roma Mediacenter AB
  • Rovide Form
  • Rute Woodcraft
  • Sandholme gård
  • Selene kollektivet
  • Sigsarve fårgård och turism
  • Sigsarve Lamb
  • Sindarve Lammgård
  • Sparbanken Gotland
  • Swedprod Graphics AB
  • Sylvis Döttrar AB
  • Tommy Gardarfve
  • Trelleborg Sigma Aktiebolag
  • Ulf Fredriksson Fastighetsserv
  • Valleviken SPA
  • Verdus Veranda
  • Visby Tunga Fordon AB
  • Workzone

Kommun

  • Gotland