Logotyp på utskrifter

Galaxhopen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGrimslövs folkhögskola
Kontaktpersonstefan Johansson
E-poststefan.johansson@natverketsip.se
Telefonnummer0470-22340
Beviljat ESF-stöd7 366 688 kr
Total projektbudget15 463 075 kr
Projektperiod2011-11-01 till 2014-06-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Galaxhopen är ett annorlunda, innovativt, intuitivt, processinriktat, kreativt, idérikt, spännande och inspirerande projekt. Personer långt ifrån arbetsmarknaden stärks i självkänsla, självförtroende, erfarenhetsmässigt och kunskapsmässigt. Fem aktörer, på olika geografiska platser, med stora olikheter samverkar och berikar varandra. Projektet har en stor del transnationell verksamhet med fem partnerländer ute i Europa. Projektet arbetar med ett oskrivet papper och fångar möjligheter i luften. Med hjälp av ny teknik och det digitala förbättras effektiviteten, tempot och kommunikationen. Tillgänglighet, den strategiska påverkan, att utveckla människor och att få mycket verksamhet att fortsätta efter projekttiden står i fokus. Deltagarna är med och avgör hur verksamheten ska utvecklas. Inspiration åstadkoms genom att alla inblandade får träffa nya personer och besöka nya platser. Projektet tar sin utgångspunkt i att det viktiga är det som vi ännu inte har kommit på.

Bakgrund

MÅLGRUPPER I UTANFÖRSKAP OCH ISOLERING

Det senaste året har över 6 000 unga människor mellan 20 och 30 år förtidspensionerats. Sedan 2003 har antalet närapå tredubblats. Varje år leds flera tusen ungdomar direkt in från särskola till förtidspension, medan lika många snabbt lämnar arbetslivet på grund av psykisk ohälsa. Att bryta denna utveckling är en av dagens största utmaningar, men består av en mycket komplex problematik. Antalet unga som får den här typen av ersättning har ökat markant under senare år. Under 1995 nybeviljades 1900 ungdomar förtidspension eller sjukbidrag. Tolv år senare, 2007, var motsvarande siffra 6700 ungdomar.Källa regeringen, http://www.regeringen.se/sb/d/11201/a/116751

Sysselsättningsgraden för inrikes födda i åldrarna 20-64 år i Växjö var strax över 80% år 2008. Bland utrikes födda i samma ålder i Växjö var siffran under 60%. Detta framgår i SCB:s rapport ”Integration – ett regionalt perspektiv” från 2010, som bygger på statistik insamlad under 2008. Vidare i rapporten skriver man att "Det är framförallt utrikes födda med förgymnasial utbildning som har låg sysselsättningsnivå. Störst skillnad i sysselsättningsnivå mellan inrikes och utrikes födda med förgymnasial utbildning är det i Växjö där det skiljer 31 procentenheter.". Andelen utrikes födda som har sysselsättning ökar i förhållande till hur länge de bott i Sverige. Siffrorna för hela landet, samma gäller även för Växjö, visar att bland personer som bott i Sverige i mindre än fyra år har endast en tredjedel sysselsättning. Sammanfattningsvis utifrån både ovan statistik samt våra egna erfarenheter och observationer ser vi ett stort behov av att arbeta med gruppen utrikes födda/invandrare. I första hand med de som har en lägre utbildningsnivå. Positivt i rapporten är att det är ungefär lika stor andel bland utrikes födda som bland inrikes födda som är egenföretagare. Siffran ser ungefär lika dan ut i hela landet. Att företagandet är lika stort bland utrikes födda ser vi som positivt, då en viktig del i vår verksamhet är entreprenörskap och att ge personer verktyg och kunskap för att skapa sin egen sysselsättning. Källa: Rapporten Integration – ett regionalt perspektiv - Statistiska Centralbyrån (SCB)

Ungdomar är generellt en grupp som har svårare att få arbete. Extra prioriterat är det att arbeta med denna grupp nu när ungdomsarbetslösheten fortfarande är rekordhög. Ungdomsarbetslösheten är i allmänhet mycket högre än arbetslösheten bland hela befolkningen. Detta innebär inte nödvändigtvis att andelen arbetslösa unga (15-24 år) är stor. Många ungdomar studerar på heltid och varken arbetar eller söker arbete, så de inte ingår därför inte i arbetskraften. Men höga siffror när det gäller ungdomsarbetslöshet speglar de svårigheter som ungdomar har när de ska söka jobb. Ungdomsarbetslösheten i EU-27 var omkring dubbelt så hög som motsvarande siffra för den totala befolkningen, under det senaste årtiondet. Under 2009 års finanskris ökade ungdomsarbetslösheten markant i många länder. Sverige var inget undantag, här ökade ungdomsarbetslösheten till 25 procent, 5 procentenheter högre än för EU-27 snittet. Under 2010 låg ungdomsarbetslösheten kvar på en hög nivå i de flesta länder, även i Sverige. Som en jämförelse kan man lägga till att ungdomsarbetslösheten i början av 2000-talet låg på runt 15%. Källa: EU:s statistikkontor Eurostat


SLUTSATS

En klar och tydlig slutsats från förprojekteringen är att oerhört många människor av olika skäl hamnar i ett utanförskap som de inte har valt eller som de inte alltid själva kunnat påverka. Mycket ligger dolt i samhällets strukturer och attityder med olika fördomar och okunskaper. Det finns ett stort behov av att skapa plattformar, organisationer, verksamheter som öppnas upp för personer långt ifrån arbetsmarknaden och där de kan växa och utvecklas både som personer och kompetensmässigt i en rimlig takt hänsyn tagen till varje persons situation. Idag finns det inte verksamheter i tillräckligt stor omfattning så alldeles för många går och är helt sysslolösa.

En annan aspekt som hör till bakgrunden är att hela samhället är i förändring. Det har det alltid varit men under de senaste 10 åren har den här utvecklingen intensifierats genom en kraftig teknikutveckling. Unga personer idag som håller på att bli vuxna har med sig ett nytt tänkande vad det gäller organisationsformer, kommunikation, tillgänglighet (att vara ständigt uppkopplade med dator och telefon). De har också en mycket större teknik- och Internetvana än tidigare generationer vilket resulterar i ett annat beteende. Den här successiva förändringen påverkar hela samhället, dess organisationer och den befintliga traditionella arbetskulturen som finns idag. Det här skapar också en oönskad klyfta mellan generationer som i sig också kan ge ett utanförskap.

Med hjälp av det här genomförandeprojektet finns en strävan att laborera fram nya verksamheter, nya arbetssätt, nya metoder och nya informationssätt. Arbete kommer att ske med mycket entreprenörskap, nytänk, en flexibel organisation med korta beslutsvägar. Med andra ord är ambitionerna höga innehållande stor innovationsfaktor.


PROJEKTETS ÖVERGRIPANDE IDE

Det här projektets övergripande idé handlar om att inspirera människor och på så sätt få dem att vilja ta nya steg, våga och vidareutveckla sig inriktat på arbetsmarknad. Idén har hämtats ut boken Munken som sålde sin Ferrari.

Citat från boken: När vi inspireras av ett högre syfte, människor eller ett projekt så bryter sig våra tankar loss från sina bojor och vårt sinne expanderar. Vi överskrider våra begränsningar och vi befinner oss i en ny värld. Slumrande krafter, förmågor och talanger väcks till liv. Vi upptäcker att vår person är något större än vi kunnat drömma om.

Inspiration skapas och lockas fram genom att människor sammanförs med varandra samt att nya platser besöks.


SOCIAL INNOVATION

Respektive av de fem aktörerna som bedriver deltagarverksamhet kommer att genomföra, en för dem, nytänkande verksamhet. Det här kommer leda till en naturlig verksamhetsutveckling.

Det kommer att ske ett utbyte mellan de olika aktörerna. Deltagare kommer att sammanföras i stor omfattning med varandra. Även verksamhetsledare kommer att sammanföras med varandra på ett aktivt sätt.

Tre utvecklingsgrupper kommer att finnas mellan de olika aktörerna och ha uppgift att påverka verksamheterna och deltagarna. Gruppernas inriktning kommer att vara 1) Internationella frågor 2) Affärsutveckling 3) Entreprenörskap, verksamhetsutveckling.

Konkreta verksamheter kommer att startas upp och etableras i sådana former och inom sådana nischer att ingen konkurrenssituation uppstår. Deltagarna kommer att engageras inom dessa verksamheter i syfte att arbetsträna, kunna utveckla dem till sociala företag eller att få ett större nätverk. Konkreta och möjliga exempel på vad som planeras att starta upp är:

- Regionalt brukarstödcenter.
- Socialt företag för personer med ADHD/Asperger där deltagarna arbetar inom IT.
- Regional ledsagningsorganisation.
- Regional vän- och kompistjänst.
- Nationell arbetsförmedling för personer med funktionsnedsättning likt www.blatteformedlingen.se
- Digital support- och vägledningsorganisation.
- Företagsinkubatorer inriktade för specifika målgrupper.

Den internationella verksamheten i större omfattning har till syfte att inspireras till nya metodiker, koncept och verksamheter att starta upp i Sverige.


FÖRPROJEKTERING

En förprojektering har genomförts maj-oktbober 2010. Dock har den här iden utvecklats och vuxit så att det är nödvändigt med ytterligare en mobilseringsfas. Utvecklingen består av att det blivit fler aktörer, breddad målgrupp, organisationer från alla samhällssektorer och aktörer med olika metodiker. Resultatet från den tidigare förprojekteringen kommer genomföras inom ramen för Projektor ideell förening.

Syfte

Att arbeta med att påverka personer positivt så att de utvecklas både person- och kompetensmässigt på ett sådant sätt att de kommer i sysselsättning alternativt närmar sig arbetsmarknaden.

Vidare ska projektet syfta till att bryta isolering och utanförskap. Projektet ska erbjuda plattformar för deltagare där de kan utvecklas i sin egen takt och skapa verksamheter som kan ge egenförsörjning.

För deltagare nära arbetsmarknaden syftar projektet till att få personer ut i arbete. För deltagare långt ifrån arbetsmarknaden syftar projektet till att utveckla dem som personer, självförtroendemässigt och kompetensmässigt.

Projektverksamheten syftar till att ge deltagare nätverk och kopplingar till myndigheter, social sektor samt näringslivet.

Projektverksamheten syftar till att ge respektive deltagare plats och möjligheter till att dels påverka sin egen inritning samt även vara med och bestämma om gemensamma satsningar. Varje deltagare ses som en resurs där förutsättningar för ett utbyte ska ske.

Målsättning

ARBETSMARKNADSINRIKTAT

- Att under projektperioden ha haft minst 500 personer i deltagarverksamhet.

- Att 50% ska komma in i en sysselsättning utanför projektet exempelvis anställning, praktik, lärlingsplats, arbetsträning, utbildning.

- Att 75% ska ha erbjudits möjlighet till praktik, lärlingsplats, arbetsträning på en extern arbetsplats utanför projektet.

- Att 75% ska ha brutit utanförskapet.

- Att 75% ska ha brutit isolering och passivitet hemma.

- Att 75% ska ha kommit närmare arbetsmarknaden.

- Att fem stycken sociala företagsverksamheter ska ha kommit igång i slutet av och efter projekttiden.


AKTIVIETSINRIKTAT

- Att arrangera fem stycken spridnings-/inspirationsaktiviteter av större karaktär utanför själva deltagarverksamheten. Det här i syfte med att sprida vara erfarenheter, goda exempel och framgångsfaktorer.

- Att ha arrangerat en konferens där framgångsfaktorer, erfarenheter och goda exempel från projektet lyfts fram. Deltagare på konferensen är representanter från näringslivet och myndigheter så som Försäkringskassa, kommuner och Arbetsförmedlingen.

- Att genomföra fem kunskapsspridningskonferenser för både deltagare och verksamhetsledare i projektet.

- Att genomföra 14 samverkansaktiviteter i kommunerna Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd och Alvesta.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet är mer än bara för personer med funktionsnedsättning. Ibland kan en person ha en otränad förmåga inom något område exempelvis matematik, ibland kommer en person från ett annat land med en annan kultur och språk, ibland så upplever personer svårigheter i en social situation.

Tillgänglighet handlar om att skapa förutsättningar för alla personer att kunna delta på ett likartat sätt och där hinder, svårigheter både i det fysiska, digitala, sociala, kulturella, språkliga, tidsmässiga, kommunikationsmässiga byggs bort.


FYSISK TILLGÄNGLIGHET

Här handlar det om att personer ska kunna komma in i lokaler även om de har rörelsenedsättning och använder rullstol, rollator eller käpp. Det ska finnas ramper, dörröppnare och hissar till de lokaler vi bedriver verksamhet i.


INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET

Vad det gäller digital tillgänglighet så innebär det ett tekniskt arbete i olika digitala produktioner för att personer framförallt med synnedsättning ska kunna tillgodogöra sig informationen. Genom olika tekniker blir bilder synliga och upplägget får en logisk ordning. Teknisk kod och grafiska funktioner som försvårar undviks. Dokument som Word, PDFer behöver tillgänglighetsanpassas och även webbsidor. WC3-certifiering kommer att användas för att kvalitetstesta webbsidor.

Vad det gäller olika medier/format så behöver dessa vara anpassade. Här handlar det om att personer med hörselnedsättning ska kunna använda filmmediet genom att det ska vara textat. Det handlar också om att personer med synnedsättning ska kunna ta del av texter genom att de är inlästa. Genom samverkan med Handikapprörelsens Ide och kunskapscentrum har vi möjlighet till översättning till olika format.


KOMMUNIKATIV TILLGÄNGLIGHET

Inom den kommunikativa tillgängligheten kommer möjligheterna breddas till olika kommunikationssätt. Utöver med verbal kommunikation och digital kommunikation via e-post kommer ett antal andra digitala kanaler att användas. Det finns funktioner och program för realtidskommunikation i det digitala. Några exempel är Skype, MSN, Facebooks chat. Vidare finns i fildelningsplattformar där man kan sitta och arbeta på samma dokument i samma sekund oavsett vart man befinner sig (så länge man har dator med Internet). Vidare finns det olika projektdelningsplattformar, och system för att hålla reda på processer, åtgärder, händelser och kalenderaktiviteter. Det här är bra både på alla nivåer, verksamhetsledare emellan, deltagare emellan samt i de internationella kontakterna.

Personer kan ha olika sorters neuropsykiatriska diagnoser som gör att de befinner sig i en annorlunda värld där de uppfattar saker på ett annat sätt. Personer kan ha skador eller belastningar på hjärnan som gör att kognitiva svårigheter uppstår exempelvis vad det gäller logik, strukturer, uppfattning, orientering. Personer kan ha bristfälliga språkkunskaper vilket gör att man inte förstår den informationen som förmedlas. Det här kan bero både på att man inte kan det faktiskt språket i grunden men även att man inte kan behärskar en viss nivå på språket där kanske olika mer eller mindre avancerade termer används. På samma sätt som andra tillgänglighetsområden behöver vi som ledare bli medvetna om olika nedsättningar eller andra situationer som kan existera som gör att förståelsen är begränsad. En strävan kommer att ske för att hitta en nivå på information och kommunikation som träffar rätt hos mottagaren.

Många av har ett annat modersmål än svenskan. Arbete kommer att ske för att översätta från Svenska till andra språk. I det internationella utbytet med andra EU-länder är det också viktigt med goda engelskkunskaper. För att underlätta kommer det arbetas med språkliga mentorer i olika internationella sammanhang. Enklare språkliga utbildningar kommer finnas för studier av specifika termer som det specifika arbetsområdet. Det är exempelvis nödvändigt att i förväg veta vad ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, neuropsykiatriska nedsättningar, synnedsättning heter på engelska.


TILLGÄNGLIGHET I VERKSAMHETEN

Kunskapsmässig tillgängligheten handlar om att personer kan ha så pass bristfälliga kunskaper att svårigheter uppstår. Kunskapsinventeringar avseende våra deltagare kommer att ske. Det är viktigt att verksamhetsledare känner till utgångskunskaper så att kompetenshöjningsaktiviteter kan planeras på ett effektivt sätt. Viss kunskap är avgörande för att kunna interagera med samhället i allmänhet och arbetslivet i synnerhet och denna behöver tillhandahållas.

I den social tillgänglighet behöver ledare ha fingertoppskänsla kring att känna igen signaler och tecken som tyder på olika sociala svårigheter. Deltagare kan ha svårigheter att pratar inför grupp, ringa telefonsamtal, samtal med personer. Här behöver främjande förutsättningar skapas för att personer ska utvecklas och blomma ut socialt. Verksamhetsledarna behöver vara medvetna om olika svårigheter och olika verktyg och metoder man kan använda sig av för att överbygga svårigheterna.

Vanligtvid arbetas det efter tiderna 08-17. En strävan i det här projektet ska vara att genom digitala verktyg kommunikationsverktyg bredda tiderna då verksamhetsledare och andra personer i projektet är tillgängliga även under kväll och helg. Det här skapar en bättre och högre tidsmässig tillgänglighet.


ARBETSPLAN

Under mobiliseringsfasen påbörjas ett arbete för att kartlägga tillgängligheten Utav det blir det en rapport/analys som leder till en konkret handlingsplan.

Varje aktör som är med i projektet ska ha grundläggande kunskaper. Här kommer det skapas flera internutbildningar där alla aktörer får uppdaterad kunskap. Dessa internutbildningar kommer ske både i fysisk form men även i digital distansstudieform.

För att säkra upp att det sker en utveckling inom tillgänglighetsområdet kommer en nulägesbild av varje aktör skapas. Utifrån denna skapas en checklista med mätbara mål och för varje sexmånadersperiod testas av.

Inom ramen för tillgänglighetsarbetet kommer distansutbildningsmaterial att produceras. Det här kommer att kunna användas brett och tidslöst både inom projektet men även på sikt även gentemot exempelvis andra ESF-projekt.

Jämställdhetsintegrering

Se även tidigare stycke om jämställdhet.

Diskussioner och analyser om jämställdhet har resulterat i konstaterande att det finns problem och obalanser inom jämställdhetsområdet. Dessa finns ofta dolda i strukturerna och i beteenden utan att vdet märks.

I den här projektverksamheten kommer det arbetas med kompetenshöjning vad det gäller jämställdhet både hos verksamhetsledare, övrig personal samt deltagare. Det här för att just göra den osynliga bilden synlig, att gå från omedvetande till medvetande.

Metoder för medvetandegörande kommer bland annat att vara utbildning, uppvisande av statistik, att föra in en aktiv diskussion under möten och träffar. Förebilder kommer att lyftas fram där det behöver förstärkas.

Exempel på konkreta åtgärder och aktiviteter som planeras:

Skapa en internutbildning i ämnet jämställdhet.

Eftersträva en jämn könsfördelning hos deltagarna som är med i de olika verksamheterna.

Att aktivt arbeta med att hämta resurser, kunskaper, verktyg, metoder och modeller från www.jamstall.nu.

Att föra statistik över olika könsantal för olika situationer. Genom statistikförande blir en total bild över en situation tydlig och olika obalanser kan föras på tal och diskuteras för vidare åtgärder.

Att i viss verksamhet med deltagaraktiviteter arbeta med att dela upp könen och i annan verksamhet blanda könen. Båda varianterna kan genomföras och i olika situationer främja utvecklingen av jämställdhet. Exempelvis kan ena könet i en situation få möjlighet att ta plats. I ett annat exempelvis kan de båda könen få inblick i andra yrkesområden där det från början finns en viss könsminoritet i.

Att ha med en aktiv diskussion om jämställdhet i de olika verksamheterna med deltagare och i de situationer som de inte förväntar sig att diskussionen ska uppkomma.

Att arbeta med förebilder och lyfta fram dessa när de ingår i ett sammanhang som från början har en obalans i könsfördelningen. Exempelvis en man arbetande på ett dagis är en förebild för andra män och en kvinna på en bilverkstad är förebild för andra kvinnor.

Att säkra upp så den interna och externa kommunikation sker på ett korrekt jämställt sätt och där det statistikförs vad det gäller antal kvinnor/män i texter, på bilder, som förebilder och liknande. Det här kring informationsmaterial som trycksaker, webbsidor, tidningar med mera.

Att etablera samverkan med en eller flera organisationer som är jämställdhetsinriktade för att influeras och utveckla vår egen verksamhet vidare.

Att kartlägga och arbeta med situationer där det kan uppstå dubbel- eller flerfaldig diskriminering. I en viss situation kan det här handla om kvinna med funktionsnedsättning med invandrarbakgrund.

Att främja att kvinnor startar företag, kommer med i sociala företag, vågar ta nya steg som entreprenörer, tar ledande poster, engagerar sig i föreningsarbete i ledande roller. Det här är områden som normalt sett är mycket mansdominerade.

Transnationellt samarbete

Följande aktiviteter planeras vad det gäller transnationell verksamhet:

- Att genomföra en internationell research där vi hittar och studerar 50 olika internationella aktörer som har gemensamma nämnare och målgrupper som vi har.

- Att knyta kontakt med totalt fem partners i fem olika länder i Europa.

- Att samverka aktivt med andra internationella programområden så som Ung och aktiv, Grundtvig med flera.

- Att använda oss av digitala verktyg och kanaler för att ha ett aktivt utbyte mellan deltagare i Sverige och andra länder. Att laborera med teknikens möjligheter där vi utgår från det som finns etablerat och sen tar den vidare.

- Att samverka med utbytesstudenter och internationella program på universitet och högskolor i vår närhet.

- Att inkludera internationella volontärer i projektverksamheten som på olika sätt får influera det som händer.

- Att under projektet skapa förutsättningar för internationella avknoppningar utanför själva projektet i form av fem olika nya utbyten.

- Att arbeta med att göra vår information tillgänglig genom ett översättningsarbete till de språk som finns hos de internationella partners som vi kommer samverka med. Och här handlar det om att producera översatt material i tryckt form, på webbsidor, i filmer, podcasts med mera.

- Att arbeta för att skapa förutsättningar för ett Östersjösamarbete kommer igång då vår partnerregion är Sydsverige där det här är aktuellt.

- Att knyta an till våra olika städers vänorter där exempelvis Växjö kommun har ett upparbetat vänortssamarbete ute i Europa och även med andra länder utanför Europa.

- Att genomföra en föreläsningsturné i några olika europeiska länder där vi håller lite mer omfattande föreläsningar där för förmedlar metodik, inspiration, verktyg, arbetssätt till kanske fem olika nyckelaktörer.

- Att inom ramen för det transnationella utbytet genomföra ett antal utbytesresor med grupper.

- Att arbeta för att person/personer från vårt projekt kan vara med och arbeta i andra verksamheter ute i Europa en längre tid än vad som normalt sett ingår i ett utbyte på någon vecka.

Kontakt är etablerad med tre partnerorganisationer i lika många länder. Dessa är aktörer som arbetar med samma typ av målgrupper som projektets.

Förtydligande:
Då den här utlysningen först publicerades ställdes krav från ESF-rådet om att den transnationella delen skulle vara minst 20% av total projektbudget. Det här lockade oss då vi delvis arbetar med internationella frågor och då vi har visioner om vad vi skulle vilja göra om det fanns möjligheter. Med utgångspunkt av det här så skapade vi en rejäl andel av transnationell verksamhet där vi planerat aktivt utbyte med fem länder och utöver det mängder med olika andra sorters aktiviteter med internationell verksamhet. Det här finns mer i projektplanen. Senare ändrades det transnationella kravet och fick minskad procentsats men då hade vi redan planerat klart allt så vi korrigerade inget från den ursprungliga planen.

Inom den transnationella verksamheten så planerar vi att två personer ska arbeta på heltid. Dessa ska dels hålla aktiv kontakt med våra partnerskapsländer samt även de fem aktörerna. Dessa personer ska hålla i hela det stora internationella arbetet och arbeta med utbyten, förberedelser, resor, spridning av resultat, alla andra internationella aktiviteter. Det internationella arbetet är mycket viktigt för hela projektets grundtanke då sociala innovationer kommer att uppstå som ett resultat av kontakten med omvärlden utanför Sverige. Att arbeta själv och axla hela denna del är orimligt och då skulle en stor del bli bristfällig.

En stor del av den transnationella verksamheten är utbytesresor. Där kommer både personal att åka med men framförallt deltagare. Där kommer ju också aktörerna från de andra länderna att besöka oss i Sverige.

2012 planeras sex stycken utbytesresor.
2013 planeras sex stycken utbytesresor.
2014 planeras tre stycken utbytesresor.

Varje utbytesresa består av 10 personer med en styckkostnad av 15 000 kr. I det beloppet ingår allt som rör resans kostnader som resa, transfer, boende, traktamente, försäkring och andra reseomkostnader

Medfinansiärer

  • Af Jönköping
  • Allmänna arvsfonden
  • Arbete & Utbildning
  • Arbetsmarknadsenheten
  • ENKU
  • Förvaltning för Arbete och lärande
  • Kommunal vuxenutbildning
  • Kommunkontoret
  • Kommunledningsförvaltning
  • Lokalt Försäkringscenter Malmö
  • Region Skåne
  • Regionförbundet södra Småland
  • Växjö kommun Arbete och Välfärd
  • Växjö Lokalt försäkringscentra

Samarbetspartners

  • Arbetsmarknadsenheten
  • Arbetsmarknadsenheten Kristianstad
  • Furuboda Malmö
  • Furuboda Åhus
  • Kommunal vuxenutbildning
  • Landstingets kansli

Kommun

  • Alvesta
  • Kristianstad
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Malmö
  • Tingsryd
  • Uppvidinge
  • Värnamo
  • Växjö