Logotyp på utskrifter

G-kraft

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareAllbo Lärcenter
KontaktpersonRegina Linnros
E-postregina.linnros@alvesta.se
Telefonnummer0472-15468
Beviljat ESF-stöd6 355 915 kr
Total projektbudget16 108 175 kr
Projektperiod2009-11-02 till 2011-12-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektets syfte är att minska arbetslösheten hos utsatta grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta skall uppnås genom en flexibel och individanpassad modell för coachning och motivation i kombination med ett brett utbud av utbildningsinsatser och praktikplatser.

Bakgrund

Projektets syfte är att skapa förutsättningar i Alvesta, Växjö och Ljungby kommuner för att minska arbetslösheten, och därmed utanförskapet, hos människor som står långt från arbetsmarknaden.

Förprojekteringen har varit inriktad på följande:

- Att inventera behov av stödinsatser hos projektets målgrupper
- Att inventera näringslivets kompetensbehov
- Att bygga upp och förankra en projektorganisation
- Att utveckla modeller och metoder för att hjälpa målgruppen
- Att bygga upp nätverk

De övergripande slutsatserna från detta arbete är att behovet av insatser utöver det som kan erbjudas projektets målgrupper inom Arbetsförmedlingens och kommunernas ordinarie verksamheter är stort, och att det lågkonjunkturen till trots finns ett stort behov av arbetskraft inom vissa områden. Vidare har arbetet lett fram till en projektmodell som vi bedömer vara effektiv för att lösa såväl arbetslöshetsproblematiken hos utsatta grupper som näringslivets behov av utbildad personal.

Analys av utanförskapsproblematiken
Under förprojekteringen har ingående diskussioner förts med representanter för myndigheter, näringsliv och organisationer som på olika sätt arbetar med ungdomar, invandrare och långtidsarbetslösa äldre. Orsakerna till att de tänkta projektdeltagarna står utanför arbetsmarknaden är självklart till stor del individuella, men några gemensamma faktorer och allmänna drag, som inte har med generella strukturer på arbetsmarknaden att göra, kan man ändå urskilja, exempelvis:

- Ungdomar kommer inte in på arbetsmarknaden pga. bristande yrkeserfarenhet eller för att de saknar eller har fel utbildning.
- Invandrare kan ha språksvårigheter, mötas av fördomar eller sakna rätt utbildning.
- Långtidsarbetslösa möts med misstänksamhet av arbetsgivare just på grund av att de varit arbetslösa en längre tid.
- Äldre arbetslösa diskrimineras av åldersskäl, trots lång arbetslivserfarenhet och hög kompetens.
- Såväl män som kvinnor har problem att bryta könsrollsmönster på den könssegregerade arbetsmarknaden.
- Alla tre grupperna kan ha svårt att få jobb om de saknar körkort.

Gemensamt för grupperna är också den demoraliserande och nedbrytande känsla av att inte duga något till, som ofta hänger samman med en längre tids arbetslöshet och som lätt leder till en ond cirkel av ökad passivitet och en rörelse allt längre bort från arbetsmarknaden. Generellt har det också visat sig att vad som är viktigt för dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden är ett ordnat och välstrukturerat liv också under arbetslösheten, för att motverka passivitet och social utslagning. Behovet av stödjande åtgärder i form av personlig coachning, mental och fysisk träning, arbete för att ändra beteenden, attityder och tankemönster, jämställdhets- och integrationsfrämjande åtgärder och utbildningsinsatser av olika slag är med andra ord stort. Det är också detta som kommer att erbjudas deltagarna i Projekt G-kraft.

Det har också framkommit att en stor del av de arbetslösa i projektets målgrupp inte har särdeles stora brister i formell kompetens eller utbildning, och att de i många fall skulle kunna öka sin anställningsbarhet avsevärt med hjälp av relativt små insatser. Därför kommer vi att inrikta oss på att lotsa in projektdeltagarna till kortare branschutbildningar, och inte minst hjälpa dem att ta körkort för personbil, vilket är en av de insatser som vi kommer att kunna erbjuda inom ramen för det planerade projektet.


Projektets arbetsmodell och möjligheter att finna lösningar på problemen
Vad vi inom projektet framförallt kommer att kunna erbjuda är överblick och ett helhetsgrepp som ger nya möjligheter till övergripande samarbete. Nyckelord är individanpassning och flexibilitet, och vi kommer att arbeta enligt en modell som motverkar passivitet genom att vi erbjuder en välstrukturerad och sammanhållen verksamhet under en begränsad tid.

Från ett projektdeltagarperspektiv kan projektet schematiskt beskrivas som en trappa i fyra steg (utförligt beskriven i bif. bilaga), som för deltagarna allt närmre arbetsmarknaden. - En modell som har vunnit stort gillande bland våra planerade samarbetspartners:

- Det första steget inriktas på att stärka projektdeltagarnas självförtroende och ge struktur åt deras tillvaro genom en kombination av obligatorisk närvaro på projektaktiviteter, coachning och friskvård.

- Det andra steget fortsätter med de aktiviteter som ryms inom steg ett, men utöver detta inriktas arbetet mot inventering av mål och möjligheter, samtidigt som coachningen inriktas mot aktivt arbetssökande. Här kan också vissa vidare- och fortbildningsinsatser sättas in, likaväl som kortare praktikplatser.

- Det tredje steget är inriktat på aktivt arbetssökande. Den personliga coachningen orienteras alltmer mot yrkesrådgivning och arbetsmarknadsanalys. Här kommer också mer kvalificerade utbildningsinsatser och längre praktikplatser att komma projektdeltagarna tillgodo.

- Det fjärde steget handlar om måluppfyllelse, vilket innebär intensifiering av steg tre, med större fokus på personlig marknadsföring och tätare företagskontakter.

Mer konkret skall planeringen av deltagandet gå till så att projektdeltagarna, med stöd och hjälp av coacherna analyserar sin livs- och arbetslivssituation, sina erfarenheter, och vilka behov av personlig utveckling och av lärande, såväl formellt som informellt, som finns. Detta skall leda fram till en handlingsplan som både skall ta hänsyn till personen psykosociala behov och hans/hennes behov av kunskap och utbildning. Handlingsplanen skall innehålla följande tre delar:

- Plan för individens kompetensutveckling
- Plan för stärkande av individens fysiska och psykiska hälsa.
- Plan för stärkande av individens nätverk och kontakter, såväl socialt som på arbetsmarknaden.


Också omvärldens/arbetsmarknadens behov av kunskap och utbildning skall tas in i analysen, för att på bästa sätt öka individens möjligheter att få ett arbete (se vidare bif. bilaga). Sammantaget skall detta leda fram till ett paket av åtgärder som kommer att leda till både en bättre psykosocial situation och kraftigt ökade möjligheter till egenförsörjning genom arbete.


Projektets styrkor
Under förprojekteringen har vi kommit fram till att projektet har många styrkor, som innebär stora möjligheter att lösa de problem som det inriktar sig på att lösa. På en övergripande nivå är det helhetsgreppet och individanpassningen. Mer konkret är det faktum att vi på Allbo lärcenter själva bedriver en lång rad av de utbildningsinsatser som kan komma projektdeltagarna tillgodo, och att vi har ett väl upparbetat kontaktnät inom näringslivet. Projektet kan med andra ord enkelt dra fördel av redan etablerade strukturer.

Sett ur ett individperspektiv är det inte bara projektets helhetsgrepp som innebär stora fördelar. Viktigt är också att projektdeltagandet inte handlar om spridda insatser under lång tid, som det ofta blir för arbetslösa idag, utan om en intensiv och sammanhållen verksamhet, som motverkar passivitet. Vi vill också trycka starkt på att vi inom projektet kommer att lägga stor vikt vid empowerment-, eller egenmaktsaspekten, i och med att vi på många plan kommer att arbeta med att stärka utsatta grupper, så att de får kraft, makt och handlingsutrymme att kunna påverka sin livs- och arbetssituation (se vidare i bif. bilaga under Programkriterier/Lärande miljöer).

Slutligen innebär den stora erfarenhet av att driva ESF-projekt som finns vid Allbo lärcenter, det stora kontaktnät som vi har och vår stora vana att ha studerande ute på praktikplatser ytterligare något som borgar för att projektet kommer att kunna genomföras med gott resultat.

Syfte

Det sökta projektets syfte är att minska arbetslösheten och öka anställningsbarheten hos utsatta grupper som står långt från arbetsmarknaden.

Projektet skall:
- Hjälpa långtidsarbetslösa till arbete genom anställning eller eget företagande.
- Hjälpa projektdeltagarna att gå från bidragsberoende till självförsörjning.
- Ge stöd till projektdeltagare för gå vidare till studier.
- Motverka etnisk och köns- och åldersrelaterad segregering på arbetsmarknaden.
- Utveckla samarbetsformer mellan myndigheter, förvaltningar, utbildningsanordnare och näringsliv.

Syftet skall uppnås dels genom de nya former för samarbete och samordning som utarbetats under förprojekteringen, och dels med hjälp av den modell och de metoder för flexibla och individanpassade stödåtgärder som utarbetats för under förprojekteringen (se bif. bilaga).

Målsättning

Projektets mål är följande:
- Minst 40 % av projektdeltagarna skall gå vidare till någon form av anställning eller till eget företagande.
- Ytterligare 10-15 % av projektdeltagarna skall gå vidare till utbildning.
- 80 % av projektdeltagarna skall uppleva att de står avsevärt närmare arbetet än tidigare, tre månader efter att de lämnat projektet.
- Att ge arbetslösa en meningsfull sysselsättning under arbetslösheten, vilket förhindrar utanförskap och social utslagning.
- Att påverka projektdeltagarna att bryta traditionella könsroller på arbetsmarknaden.
- Att de samarbetsformer mellan myndigheter, förvaltningar, utbildningsanordnare och näringsliv, som utvecklats under projektet skall implementeras som en del i de inblandade parternas ordinarie verksamhet.


Ett delmål är att stödja och motivera projektdeltagare till studier inom det ordinarie utbildningssystemet. Förutom personlig coachning och en studie- och yrkesvägledarfunktion kopplade till projektet, kommer vi att kunna erbjuda projektdeltagare som är intresserade av studier att prova på att delta i någon av de utbildningar vi redan bedriver vid Allbo lärcenter, för att se om studier kan vara något som passar dem. Denna unika möjlighet ser vi som en stor fördel med projektet, som i stor utsträckning kommer att kunna vara till hjälp för lågutbildade personer från studieovana miljöer.

Underordnade delmål av betydelse för regionen är dels att behålla arbetskraft i närområdet, för att inte riskera att näringslivet kommer att hämmas av personalbrist vid en konjunkturuppgång, och dels kunna erbjuda näringslivet i de deltagande kommunerna den utbildade arbetskraft som de redan idag har brist på. Dessa mål kommer att kunna uppfyllas genom att vi inom projektets ram erbjuder relevant utbildning och fortbildning, vilket i sin tur inte bara kompetensutvecklar projektdeltagarna, utan också blir en anledning för dem att inte flytta från regionen. Som hjälp i detta arbete har vi också den inventering av näringslivets kompetensbehov som gjorts under förprojekteringen, varför vi kommer att kunna rikta utbildningsinsatser mot de områden där behovet av arbetskraft är störst.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Allbo lärcenter arbetar med tillgänglighet för personer med funktionshinder utifrån fyra integrerade delar:

- Fysisk tillgänglighet
Detta innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram i och arbeta i våra lokaler, och då våra byggnader används i skolverksamhet är lokalerna redan fullständigt handikappanpassade. Exempelvis finns handikappsanpassade toaletter, hiss till alla plan och trösklar saknas in till undervisningslokalerna. Allbo lärcenter har också genom åren haft många deltagare med funktionshinder, och vår erfarenhet är att deltagarna har klarat av studierna mycket bra, trots sina funktionshinder.

- Tillgänglig verksamhet
Allbo lärcenter arbetar mycket målmedvetet med värdegrundsfrågor, vilket bl.a. omfattar ständiga utvecklingar av och diskussioner kring likabehandlingsplaner, mobbingplaner och jämställdhetsplaner, och ett medvetet arbete med att implementera planerna i verksamheten. Allt i syfte att göra våra verksamheter välkomnande för alla människor, oavsett ålder, kön, religion, etnicitet eller funktionshinder. Viktigt för arbetet med värdegrundfrågor är också att fokusera på att skapa en öppen miljö med rak kommunikation och att arbeta för att språkbruk och beteenden leder till goda relationer mellan alla människor som på något sätt är involverade i Allbo lärcenters olika verksamheter.

- Kommunikativ tillgänglighet
Förutom att våra lokaler är anpassade för syn- och hörselskadade har vi också tillgång till Alvesta kommuns många olika former av hjälp och stöd till syn- och hörselskadade och andra funktionshindrade, vilket innebär att funktionshindrade projektdeltagare kommer att kunna erbjudas kvalificerat och individuellt utformat stöd.

- Informativ tillgänglighet
Vi strävar ständigt efter att göra all vår information så tillgänglig som möjligt, oberoende av media. Målet är att all informationen skall vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den, och vi arbetar därför med olika former av hjälp för dyslektiker och syn- och hörselskadade. Under åren har vi exempelvis haft många studenter som har haft dyslexi, varför den mesta litteraturen finns inläst, och i de fall litteratur inte finns inläst har vi rutiner för att se till att det sker. Också i dessa sammanhang har vi god hjälp av att ha tillgång till Alvesta kommuns olika former av hjälp och stöd till funktionshindrade.

Jämställdhetsintegrering

Utifrån SWOT-analysen har vi utarbetat en plan för hur vi skall integrera jämställdhetsarbetet i projektet. Exempelvis genom aktivt arbete med jämställdhets-, bemötande-, och attitydfrågor i coachning, gruppdiskussioner, föreläsningar och utbildningsinsatser. Projektdeltagarna skall även göra jämställdhetsanalyser av såväl arbetsmarknaden som sina respektive praktik- och utbildningsplatser, och frågor om mäns/kvinnors roller inom otraditionella yrken skall vara i ständigt fokus. För att detta skall kunna genomföras på ett bra sätt kommer hela projektteamet att redan i projektets inledning genomgå utbildningar i jämställdhetsarbete.

En annan viktig del i planen för jämställdhetsintegrering är att det tydligt skall framgå i den externa utvärderarens uppdrag att utvärdering av projektets jämställdhetsintegrering skall vara en viktig del av utvärderingsarbetet. Likaså skall det vara ett krav att projektdeltagarna själva reflekterar över och utvärderar projektets jämställdhetsarbete i de utvärderingar de själva skall göra när de lämnar projektet. Allt detta ligger väl i linje med det medvetna jämställdhetsarbete som sedan flera år bedrivs vid Allbo lärcenter, vilket bland annat innebär att vi har stor erfarenhet av praktisk jämställdhetsintegrering och stark medvetenhet om jämställdhetsproblematik.

Under förprojekteringen har vi också tagit till oss intressanta erfarenheter från hur ESF-projektet Resurs Araby, som bedrivs i Växjö, arbetar med jämställdhetsintegrering i grupper med utomeuropeiskt ursprung. Bland annat har de, som ett första steg i jämställdhetsintegreringen, arbetat med rena kvinnogrupper för att kvinnorna inte skall hämmas av männens närvaro. När grupperna efter ett tag har blandats upp har projektledarna upplevt en markant skillnad hos kvinnorna, som i mycket högre utsträckning än annars vågar ta plats och gör sina röster hörda. Inom projektet har de också aktivt sökt upp kvinnor i sin målgrupp, och kontaktat kvinnor i olika organisationer och nyckelgrupper, för att den vägen få in fler kvinnor i den ursprungligen ganska mansdominerade verksamheten. Inspirerade av Projekt Arabys goda resultat kommer vi att arbeta med liknande arbetsmetoder i vårt projekt, likaväl som vi kommer att lägga särskilda resurser på att uppmuntra kvinnor till egenföretagande (se mer om kvinnors egenföretagande i bif. bilaga). För även om man genom ett sådant arbetssätt i ett första steg skiljer ut och särbehandlar kvinnor, ser vi det ändå som att man i förlängningen skapar en bättre situation för kvinnorna genom att man kan stöda och uppmuntra dem på ett sätt som man inte kan göra i könsblandade grupper. Detta leder också i förlängningen till en ökad jämställdhet i samhället.

Vi kommer också att utnyttja den hjälp som erbjuds av projektstödet för jämställdhetsintegrering (ESF-jämt), som drivs av ESF och länsstyrelsen i Jönköping. Förutom att vi kommer att föra en ständig dialog med projektstödet för att kunna förbättra arbetet med jämställdhetsintegrering, kommer det att vara ett krav att de som anställs inom projektet så snart som möjligt deltar i de utbildningar och workshops som anordnas av processtödet för jämställdhetsintegrering. Vi kommer också att kräva av coacher, praktiksamordnare, studie/yrkesvägledare och projektledare att de skall arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering i projektet, exv. genom att motverka dåliga tendenser och uppmuntra alla positiva ansatser hos projektdeltagarna att bryta könssegregerande mönster och tankesätt. Inte minst kommer arbetet med attityder och värderingar att vara starkt inriktat på att bryta könssegregerande tankar och beteenden (se bif. bilaga under Programkriterier/lärande miljöer), och i synnerhet kommer arbetet att inriktas på att betona att jämställdhet inte bara är en kvinnofråga, utan något som berör båda könen, och att också män har allt att vinna på ett jämställdhetsintegrerat samhälle och en ickesegregerad arbetsmarknad.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Ljungby
  • Arbetsförmedlingen Växjö
  • Förvaltning för Arbete och lärande
  • Förvaltningen för Arbete och Välfärd
  • Socialförvaltningen

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Ljungby
  • Arbetsförmedlingen Växjö
  • Förvaltning för Arbete och lärande
  • Socialförvaltningen
  • Växjö kommun Arbete och Välfärd

Kommun

  • Alvesta
  • Ljungby
  • Växjö