Logotyp på utskrifter

Funktionshindrades rätt till arbete

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareAllbo Lärcenter
KontaktpersonErik Engsbråten
E-posterik.engsbraten@alvesta.se
Telefonnummer047215470
Beviljat ESF-stöd2 389 461 kr
Total projektbudget5 975 061 kr
Projektperiod2010-05-03 till 2012-09-28
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektets syfte är att genomföra en 2-årig yrkesinriktad utbildning för personer över 21 år med lindrig utvecklingsstörning till servicebiträde inom äldre- eller barnomsorg. Målsättningen är att de studerande ska ges möjlighet till ett meningsfullt arbete och möjligheten att lämna ett bidragsberoende och gå till egenförsörjning.
Ca hälften av utbildningen kommer att bestå av teori och hälften av praktik. Ungdomarna kommer att genomföra den teoretiska delen på Allbo Lärcenter i Alvesta och göra all sin praktik på anvisad praktikplats i hemkommunen. Samtliga studerande kommer att stöttas av handledare ute på sina praktikplatser under hela utbildningen. Handledarna kommer att fungera som projektets förlängda arm och förverkliga tanken som finns i begreppet 'Kunskapande i handling' (KASAM), alltså att omsätta teoretisk kunskap i praktik.

Bakgrund

I FN:s standardregler från 1993, som är ett tillägg till deklarationen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen, slås fast att alla barn och ungdomar måste få likvärdig utbildning, utifrån sina förutsättningar och att funktionshindrade inte får diskrimineras i arbetslivet (www.hso.se). Möjligheterna för personer med lindrig utvecklingsstörning att vidareutbilda sig efter gymnasiet är emellertid mycket begränsade, och ytterst få personer med funktionshinder får efter avslutad gymnasiesärskola arbete på den öppna arbetsmarknaden. Istället blir de erbjudna daglig verksamhet, som sällan är integrerad i övriga arbetslivet, och försörjning erhålls genom sjukersättning eller aktivitetsersättning, trots att många i gruppen skulle kunna tillföra samhället resurser genom att arbeta på en vanlig arbetsplats. I projektet Funktionshindrades rätt till arbete vill vi ändra på dessa missförhållanden, genom att skapa möjligheter för funktionshindrade med lindrig utvecklingsstörning att få och behålla ett arbete.

Projektet vänder sig till funktionshindrade med lindrig utvecklingsstörning, vilket är en grupp som ofta riskerar att hamna i dubbelt utanförskap. Dels för att de inte alltid upplever sig passa in bland gruppen funktionshindrade, och dels för att de har mycket svårt att komma in i de olika grupper med icke-funktionshindrade som de istället söker sig till. Detta innebär att de inte naturligt söker sig till det som erbjuds ungdomar med en utvecklingsstörning (som exv. Daglig verksamhet, Särvux och fritidsaktiviteter arrangerade för den aktuella gruppen - aktiviteter som i många fall också kan upplevas som understimulerande), samtidigt saknar man i många fall förmågan, drivkraften och hjälpen att kunna få ett arbete på en vanlig arbetsplats och på ett naturligt sätt ingå i ett arbetslag.

Möjligheterna för många i gruppen att med hjälp och stöd kunna utföra riktiga arbeten och komma in i nya sociala sammanhang är emellertid stor. Därför har vi under förprojekteringen undersökt möjligheterna för att kunna skapa en specialanpassad yrkesinriktad utbildning med orientering mot kommunal äldre- och barnomsorg, för målgruppen funktionshindrade med lindrig utvecklingsstörning som är 21 år och äldre. Behovet av en sådan utbildning har visat sig vara stort, då de utbildningar som i dag finns för gruppen vi vänder oss till är förutom Särvux i stort sett endast Folkhögskolor, vilkas utbildningar i regel är av allmän karaktär eller fokuserade på enskilda delar av de studerandes personlighet och förmågor, och inte är inriktade på att hjälpa eleverna till arbeten.

Förprojekteringen har därför varit inriktad på att identifiera vilka utbildningar och vilket aktivt stöd som skulle bidra till att funktionshindrade lättare ska komma ut i arbetslivet samt att skapa samverkan med kringkommunerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och handikapporganisationer. Vi utgick från en modell som inspirerats av ett projekt i Norrköping, där man genom speciellt inriktade utbildningsinsatser har kunnat hjälpa funktionshindrade till arbete inom den kommunala äldreomsorgen. Denna modell utvecklades på olika sätt under förprojekteringsarbetet, bland annat genom att vi både breddade och fördjupade de planerade utbildningsinsatserna, utökade de områden där målgruppen skall beredas möjligheter till arbete och utarbetade nya former för utformningen av vägledning av handledare på praktikarbetsplatserna.

Under förprojekteringen har vi haft kontakt med ett stort antal kommuner, samt med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och handikapporganisationer, och i samarbete med dessa har vi utvecklat såväl en samarbetsorganisation som en utbildning, som skall hjälpa målgruppen till ett meningsfullt arbete och i slutänden också en eventuell egenförsörjning.

Projektets arbetsmodell och möjligheter att finna lösningar på problemen
En viktig utgångspunkt för oss har varit det relativa handikappbegreppet, som innebär att det är i mötet med omgivningen som ett handikapp uppstår. Som en följd av detta har vi utformat den planerade utbildningen på ett sätt som skapar en miljö där projektdeltagarna inte blir, upplever sig eller betraktas som handikappade. Detta skall vi uppnå genom att vi ger projektdeltagarna en undervisning som baseras på specialpedagogiskt grundade och väl beprövade metoder för elever med särskilda behov, kombinerat med lärande i handling i form av praktik i kommunal äldre- och barnomsorg med stöd av handledare som i sin tur via projektet får kunskap och hjälp i arbetet med att strukturerat handleda de studerande under deras praktik.

Detta sätt att skapa betalt arbete för funktionshindrade på ordinarie arbetsplatser, med stöd och vägledning från ordinarie personal som agerar handledare, brukar gå under benämningen Supported employment, och det är en metod som med stor framgång i många år har används i USA, Canada och Norge. De senaste tio åren har den också börjat etableras på vissa håll i Sverige.

Som Sivert Antonsson, lektor vid Örebro universitet, har påpekat i boken Stödets betydelse. Supported employment i kampen för arbete och att bryta utsatthet (2003) behövs hjälpande åtgärder för att personer med funktionshinder ska nå, få och behålla ett arbete, och en framgångsrik metod som han förespråkar är just Supported employment, vilket också är den metod som kommer att genomsyra det planerade projektet.

Inriktningen på den utbildning som kommer att vara grunden för projektdeltagarnas Supported employment kommer att vara ett framtida arbete som servicebiträde inom äldre- eller barnomsorgen. Inom båda dessa yrkesområden finns personer som är vana att arbeta med människor och som förväntas ha en förmåga att kunna stötta projektets studerandegrupp på ett bra sätt. Under förprojekteringen har vi också gjort en inventering av arbetsuppgifter inom de berörda verksamheterna som skulle kunna vara lämpliga (och mindre lämpliga) för målgruppen, och vi har funnit att det finns goda möjligheter att hitta en mängd passande arbetsuppgifter.

Med tanke på det funktionshinder som den aktuella gruppen har tror vi att ett förändringsarbete måste få ta tid. Därför vill vi att utbildningen bör bedrivas över en tvåårsperiod med teoretiska studier som växlas med mycket praktik. En mer detaljerad beskrivning av utbildningens upplägg, innehåll och utformning finns i den bilaga som skickas med denna ansökan.

I första hand kommer vi att ha projektdeltagare från Alvesta, Växjö, Älmhult, Uppvidinge och Ljungby kommuner men kontakter har även tagits med Markaryds, Tingsryds, Värnamo och Osby kommuner, vilka har visat intresse för projektet, och som kommer att ges möjlighet att delta i mån av plats för projektdeltagare.


Projektets styrkor
I projektet kommer vi att kunna erbjuda en utsatt grupp, som ofta känner ett dubbelt utanförskap i sitt handikapp, en möjlighet till en helt ny form av utbildning som kan innebära en väg till egenförsörjning genom arbete och en väg in i nya sociala och yrkesmässiga sammanhang, vilket på många sätt kan komma att öka målgruppens livskvalité. Efter genomgången utbildning kommer också de funktionshindrade i sin roll som servicebiträden att kunna tillföra ett mervärde inom omsorgen i egenskap av extra personalresurser med möjligheter att ge en extra guldkant på verksamheter som i dag ofta är underbemannade och där personalen inte har tid med annat än det allra nödvändigaste.

Projektet kommer också att innebära att nya samverkansformer skapas mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunala förvaltningar och handikapporganisationer. - Samverkansformer som sannolikt kan komma också andra grupper tillgodo.

Ytterligare en styrka med den interkommunala samverkan inom projektet är att de små kommuner som kommer att samverka inom ramen för projektet kommer att ges möjlighet att erbjuda målgruppen omfattande och berikande insatser av ett slag som de av kostnadsskäl annars inte skulle kunna ha möjlighet att genomföra var för sig.

Syfte

Det sökta projektets syfte är att erbjuda en 2-årig yrkesinriktad utbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning, så att de kan beredas möjligheter att nå, få och behålla ett arbete ute på den öppna arbetsmarknaden.

Projektet skall:

- Erbjuda personer med lindrig utvecklingsstörning en 2-årig kommunövergripande yrkesorienterad utbildning med inriktning mot att arbeta som servicebiträde inom äldre - eller barnomsorg.
- Erbjuda en utbildning med en blandning av tillrättalagd undervisning och praktik med strukturerad handledning som är väl anpassad för personer med lindrig utvecklingsstörning.
- Hjälpa projektdeltagarna att gå från bidragsberoende till självförsörjning
- Motverka uteslutning av och fördomar mot funktionshindrade.
- Erbjuda stöd till projektdeltagarnas handledare ute på arbetsplatser.
- Utveckla och upprätthålla det nätverk och de samarbetsformer mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, handikapporganisationer och kommunala förvaltningar i regionen som byggts upp under förprojekteringen.
- Skapa ett regionalt nätverk mellan de handledare som är inblandade i projektet.


Syftet skall uppnås dels genom de modeller och metoder för en specialanpassad utbildning som utvecklats under förprojekteringen, och dels genom de former för samarbete och samordning mellan organisationer, myndigheter och förvaltningar som utarbetats under förprojekteringen.

Målsättning

Projektets effektmål är att:

- Minska utanförskapet hos gruppen unga med lindrig utvecklingsstörning.
- Erbjuda möjligheter för unga med lindrig utvecklingsstörning en möjlighet att gå från bidragsberoende till egenförsörjning.
- Minska uteslutning av och fördomar mot lindrig utvecklingsstörning.
- Upparbeta en varaktig samarbetsorganisation mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunala förvaltningar och handikapporganisationer, vilken skall arbeta för att samordna insatser för hjälp till och utbildning av personer med lindrig utvecklingsstörning.
- Öka projektdeltagarnas möjligheter till ett rikare liv, genom vidgning av deras erfarenheter, fördjupning av deras kunskaper och en breddning av deras kontaktnät, privat såväl som på andra plan.

Projektets resultatmål är att:

- Erbjuda 15 personer med lindrig utvecklingsstörning en yrkesorienterad utbildning med inriktning mot att arbeta som servicebiträde inom äldre - eller barnomsorg
- Minst 25 % av de studerande ska lämna ett bidragsberoende i form av aktivitetsersättning eller försörjningsstöd och gå till någon form av anställning och egen lön i form av lönebidragsanställning.
- Av de som inte erhåller en anställning med lönebidrag ska 75 % erbjudas fortsatt arbete på praktikplatsen som utflyttad Daglig verksamhet.
- De studerande efter genomförd utbildning skall ha utvecklat sin självständighet och blivit mer medvetna om sin egen möjlighet att påverka förutsättningarna för att nå, få och behålla ett arbete.

Ett viktigt delmål är också att erbjuda kvalitetsökningar i äldre- och barnomsorg i och med att projektdeltagarna, när de efter genomgången utbildning, på många sätt kommer att kunna tillföra ett mervärde på arbetsplatserna, i och med att de kommer att kunna avlasta den ordinarie personalen med enklare arbetsuppgifter, samtidigt som de kommer att kunna erbjuda den personliga kontakt som i dag är en bristvara i framförallt äldreomsorgen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Då projektet vänder sig till personer med funktionshinder har tillgänglighetsfrågor varit i fokus under hela förprojekteringen. Men då det i första hand inte är fysiska funktionshinder som projektdeltagarna kommer att ha, har vi koncentrerat oss på hur man skall kunna underlätta för deltagare med lindrig utvecklingsstörning, exv. genom anpassning av läromedel, informationsmaterial, lokaler, gruppstorlek, pedagogik m.m. Det finns också stor erfarenhet av att arbeta med lindrig utvecklingsstörning, då vi vid Allbo lärcenter och Alvesta gymnasium under många år har bedrivit särskoleverksamhet inom gymnasiesärskolan och särvux. Likaså har vi lokaler som är väl anpassade för personer med såväl fysiska som psykiska funktionshinder. Utöver detta kommer även de inblandade kommunernas LSS-handläggare att vara involverade i projektet, vilket garanterar en professionell handläggning av alla slags tillgänglighetsfrågor.


På ett mer generellt plan arbetar vi på Allbo lärcenter med tillgänglighet för personer med funktionshinder utifrån fyra integrerade delar:

- Fysisk tillgänglighet
Detta innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram i och arbeta i våra lokaler, och då våra byggnader används i skolverksamhet är lokalerna redan fullständigt handikappanpassade. Exempelvis finns handikappsanpassade toaletter, hiss till alla plan och trösklar saknas in till undervisningslokalerna. Vi har också klassrum och andra pedagogiska miljöer som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder
Allbo lärcenter har genom åren haft många deltagare med funktionshinder, och vår erfarenhet är att deltagarna har klarat av studierna mycket bra, trots sina funktionshinder.

- Tillgänglig verksamhet
Allbo lärcenter arbetar mycket målmedvetet med värdegrundsfrågor, vilket bl.a. omfattar ständiga utvecklingar av och diskussioner kring likabehandlingsplaner, mobbingplaner och jämställdhetsplaner, och ett medvetet arbete med att implementera planerna i verksamheten. Allt i syfte att göra våra verksamheter välkomnande för alla människor, oavsett ålder, kön, religion, etnicitet eller funktionshinder. Viktigt för arbetet med värdegrundfrågor är också att fokusera på att skapa en öppen miljö med rak kommunikation och att arbeta för att språkbruk och beteenden leder till goda relationer mellan alla människor som på något sätt är involverade i Allbo lärcenters olika verksamheter.

- Kommunikativ tillgänglighet
Vi har också tillgång till Alvesta kommuns många olika former av hjälp och stöd till syn- och hörselskadade och andra funktionshindrade, vilket innebär att funktionshindrade projektdeltagare kommer att kunna erbjudas kvalificerat och individuellt utformat stöd.

- Informativ tillgänglighet
Vi strävar ständigt efter att göra all vår information så tillgänglig som möjligt, oberoende av media. Målet är att all informationen skall vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den, och vi arbetar därför med olika former av hjälp för dyslektiker och syn- och hörselskadade. Under åren har vi exempelvis haft många studenter som har haft dyslexi, varför den mesta litteraturen finns inläst, och i de fall litteratur inte finns inläst har vi rutiner för att se till att det sker.
I projektet kommer vi att lägga särskild vikt vid att utforma information och läromedel, såväl tryckta som digitala, i lättläst form. Vid behov kommer vi också att samarbeta med Alvesta kommuns tillgänglighetskonsulter för att kunna ta del av kommunens olika former av hjälp och stöd till funktionshindrade.


Utöver dessa aspekter av tillgänglighet kommer vi att undersöka huruvida deltagarna är i behov av hjälpmedel eller särskilt stöd, om de har särskilda krav på lokaler eller arbetsmiljö på praktikplatserna, eller om de har allergier som vi måste ta hänsyn till.
Det kommer också att vara ett krav att projektledare och utbildare genomgår de utbildningar i tillgänglighet som anordnas av ESF:s projektstöd, och det skall tydligt framgå i utvärderarens uppdrag att utvärdering av projektets tillgänglighetsaspekter skall vara en viktig del av utvärderingsarbetet.

Jämställdhetsintegrering

En ledstjärna i arbetet med jämställdhetsintegrering kommer att vara tanken att jämställdhetsarbete inte är en kvinnofråga, utan något som berör både män och kvinnor. Detta perspektiv kommer att ligga till grund för arbetet med jämställdhetsintegrering i projektet.

Vi kan se två olika faser i jämställdhetsintegreringsarbetet. Den ena fasen är i rekryteringen av projektdeltagare och anskaffande av praktikplatser, och den andra fasen är under utbildning och praktik.

Den största svårigheten i den första fasen är att det inte är vi själva som kommer att välja projektdeltagare, vilket innebär en risk att handläggarna i kommunerna rekryterar deltagare efter traditionella könsmönster, dvs. i första hand kvinnor, då det rör sig om omsorgsutbildningar. Detta problem kommer vi att bemöta genom ett aktivt upplysnings- och påverkansarbete till handläggarna så snart projektet startar, för att göra dem medvetna om den könsrelaterade problematiken och få dem att sträva efter att välja lika många manliga som kvinnliga deltagare.

En svårighet som ligger i linje med detta är att det kan vara svårt att värva manliga projektdeltagare. Detta kommer vi att bemöta genom att göra utbildningen attraktiv genom att vi framhäver de många nya möjligheter till arbete och ökat socialt nätverk som utbildningen kommer att innebära för projektdeltagarna. I det informationsmaterial som vi kommer att ta fram inför rekryteringen av projektdeltagare kommer vi också att framhäva att detta är en utbildning som vänder sig lika mycket till män som till kvinnor.

Ett annat problem kommer att vara att vi inte själva styr vilka arbetsplatser projektdeltagarna skall göra sina praktiker på, vilket innebär att vi inte i förväg har någon uppfattning om könsfördelning bland personalen och inte kan veta hur man tidigare har arbetat med jämställdhetsintegrering på respektive arbetsplats, samtidigt som man inte kan bortse från risken att det kan finnas ett föråldrat könstänkande ute på arbetsplatserna där praktiken skall genomföras, vilket kan komma att innebära svårigheter för manliga projektdeltagare att arbeta på kvinnodominerade arbetsplatser. Detta kommer vi att bemöta genom att vi dels informerar oss hos kommunernas LSS-handläggare om varje arbetsplats, samtidigt som vi upplyser om att vi lägger stor vikt vid jämställdhetsintegreringsfrågor, och dels genom att vi kommer att arbeta aktivt med att diskutera jämställdhets- och genusfrågor med dem som skall agera som praktikplatshandledare ute på arbetsplatserna.

Beträffande den andra fasen, dvs. utbildning och praktik kan det komma att uppstå problem när manliga projektdeltagare gör praktik på traditionellt sett kvinnodominerade arbetsplatser. Detta kommer vi att motverka genom att noga förbereda praktikanten och arbetsplatsen innan praktiken startar, och genom att granska praktikplatsernas fysiska (och om det är möjligt även sociala) miljö utifrån ett jämställdhetsintegreringsperspektiv. Exempelvis genom att se till att det finns separata omklädningsrum och toaletter för kvinnor och män, att arbetsplatsens omgivningar känns trygga (exv. genom att vara ordentligt upplysta när det är mörkt, så att det känns tryggt för projektdeltagare att ta sig till praktikplatsen) och att arbetsmiljön i allmänhet inte är otrygg eller obekväm för det underrepresenterade könet. Vi kommer också att noggrant följa upp de manliga deltagarnas upplevelser av att göra praktik på kvinnodominerade arbetsplatser.
För att motverka den diskriminering som ligger i att män med funktionshinder ofta får mer resurser än kvinnor med samma förutsättningar (se ovan under redogörelsen för resultaten av SWOT-analysen) kommer vi att föra noggrann könsuppdelad statistik över på vilket sätt, under vilka villkor och med vilket resultat projektets resurser fördelas bland projektdeltagarna.

Ytterligare en potentiell svårighet som vi har identifierat är att det kan bli svårt att diskutera abstrakta genusfrågor med den aktuella målgruppen. Detta står vi emellertid väl rustade för i och med projektteamets mångåriga och gedigna erfarenhet av arbete med funktionshindrade och deras gedigna specialpedagogiska kompetens.


Sammantaget kommer vi att vara väl förberedda för ett aktivt jämställdhetsintegreringsarbete i och med att vi under förprojekteringen har utarbetat en övergripande plan för hur vi skall arbeta med jämställdhets- och bemötandefrågor med såväl de funktionshindrade som med deras handledare på arbetsplatserna. Dessutom har projektledaren goda kunskaper om jämställdhets- och genusfrågor, samtidigt som det kommer att vara ett krav på att det övriga projektteamet skall genomgå ESF-jämt:s utbildning i jämställdhetsintegreringsarbete, så att de lär sig att hantera och motverka dessa svårigheter. Vi ser också att det ligger ett generellt stöd i hela projektets jämställdhetsintegreringsarbete i kravet på att jämställdhetsaspekter skall vara en central del av utvärderingsarbetet, då vi kommer att arbeta med en lärande processutvärdering, vilket innebär att återkopplingen från utvärderingen kommer att vara en god hjälp i arbetet med att ständigt förbättra jämställdhetsintegreringsarbetet på alla nivåer i projektet.

I kraft av allt detta kommer vi att ha goda möjligheter att lyfta jämställdhetsfrågor inom projektet, och göra projektdeltagare och samverkanspartners uppmärksamma på genusfrågor, som exv. vad är det i den kvinnodominerade sfären, såväl fysiskt som psykosocialt, som kan vara hindrande och diskriminerande men också vilka fördelar det kan ge om man bryter traditionella könsmönster.

Transnationellt samarbete

Projektet har ambitionen att under den tvååriga utbildningen göra minst en studieresa med lärare och projektdeltagare till något EU-land. Avsikten med detta är bl.a. att studera hur omvårdnaden om äldre eller barn fungerar i andra delar av Europa samt att sprida information om den möjlighet som skapats genom det här projektets genomförande. Inom projektteamet finns erfarenheter av tidigare studieresor (till bl.a Polen) med funktionshindrade.

Medel för denna planerade studieresa kommer emellertid inte att sökas från ESF, utan från Internationella programkontoret, inom ramen för programmet för livslångt lärande.

Vart studieresan kommer att gå, hur den kommer att organiseras och vilken/vilka organisationer som skall besökas har emellertid inte bestämts än, då den kommer att ligga för långt fram i tiden i förhållande till förprojekteringen.

Medfinansiärer

  • Nämnden för omsorg och hälsa
  • Omsorg och stöd
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialkontoret
  • Växjö Lokalt försäkringscentra

Samarbetspartners

  • Allbo Lärcenter
  • Arbetsförmedlingen Ljungby
  • Arbetsförmedlingen Växjö
  • Arbetsförmedlingen Älmhult
  • FUB Kronoberg
  • Institutionen för pedagogik...
  • Nämnden för omsorg och hälsa
  • Omsorg och stöd
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialkontoret
  • Växjö Lokalt försäkringscentra

Kommun

  • Alvesta
  • Ljungby
  • Uppvidinge
  • Växjö
  • Älmhult