Logotyp på utskrifter

Framtidscentrum

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGislaved Näringsliv AB
KontaktpersonSofia Marica
E-postsofia@gna.se
Telefonnummer0371-80600
Beviljat ESF-stöd3 415 214 kr
Total projektbudget6 430 347 kr
Projektperiod2011-06-01 till 2014-05-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektet syftar på att hitta nya arbetsmetoder som leder till minskad arbetslöshet bland människor med invandrar bakgrund. Nya metoder som ställer individen i centrum kommer att utnyttja på ett bättre sätt individens egna drivkrafter för att nå sina egna mål.
Genom att bygga en neutral plattform (centrum) vill projektet stärka samarbete mellan organisationer som jobbar med invandrare för att underlätta och förkorta invandrarens väg till egen försörjning (i form av en anställning eller självanställning i eget företag).

Bakgrund

Gislaveds kommun med sin industriella struktur har sedan 1950 talet varit beroende av en utländsk arbetskraftsinvandring. Detta behov beräknas kvarstå även för framtiden. Erfarenheten från denna invandring har genom åren varit mycket positiv och man har haft en erkänt positiv utveckling av integrationen av dessa människor. Under de senaste 10-15 åren har bilden tyvärr förändrats och i dag finns många invånare med utomnordisk bakgrund som lever isolerade i samhället och har mycket svårt att ta sig in på arbetsmarknaden (speciellt kvinnorna bland dessa grupper har det särskilt svårt att bryta de kulturella och sociala normer som finns för ta steget ut till arbete och egen försörjning). Orsakerna till detta är säkert flera, där vissa är mer påtagliga än andra. Här kan nämnas bristande informationsflöde, en arbetsmarknad med förutfattade meningar, bristen på stöd för att lyfta upp och förverkliga egna initiativ samt en kulturellt betingad könsdiskriminering. För att råda bot på dessa problem är vi övertygade om att det krävs nya vägar och angreppssätt. Generella behov som föreligger är att bryta upp befintliga strukturer, attityder och könsmönster, skapa bättre informationsflöden samt att skapa förutsättningar för individen att ta egna initiativ. Genom riktat och behovsanpassat stöd med särskilt fokus på kvinnors situation ska projektet hitta och ge målgruppen konkreta verktyg för att närma sig arbetslivet och bidra till en mer jämlik och jämställd arbetsmarknad. I bilaga 1 till ansökan har en redogörelse för folkmängden i Gislaveds kommun lämnats om hur fördelningen ser ut mellan olika invandrargrupper, fördelade på män och kvinnor.
Mobiliseringsfasens målgrupp: Totalt antal arbetslösa invandrare i Gislaveds kommun är 309 och av dessa är 176 långtidsarbetslösa och 38 ungdomar. Integrationsfrågan är ej ett lokalt bekymmer i Gislaved, utan finns i hela landet. Varje ansatts och vilja för att skapa olika lösningar är väl investerade pengar som kommer hela samhället till del.
Problem:
- Det är oftast en väldigt lång väg från den tidspunkt då en invandrare kommer till Sverige tills de hittar en anställning. En sådan situation leder oftast till att individen blir frustrerad, känner sig otillräcklig då han/hon känner sig som en ekonomisk börda för samhället.
Alla borde tänka på att det är lättare att förebygga problemet än att åtgärda dem.
- De flesta invandrare vill arbeta, men deras kunskap om regler på arbetsplatsen och hur det svenska samhället fungerar är för liten och pga. denna okunskap uppstår ofta problem. Baserat på det faktum att personer från olika kulturer har olika kunskap, måste man komplettera deras brister individuellt, om vilka regler som gäller i samhället och på en arbetsplats.
-Idag går bra resurser (välutbildade invandrare) förlorade pga. att man saknar individuell fokus.
Ger man inte individen en bra vägledning så kommer inte individen inte kunna utnyttja sina resurser. Samhället tappar pga. detta en tillgång, arbetskraft som kanske bara behöver en motivation för att utveckla det svenska språket fortare och i och med det snabbare komma in på arbetsmarknaden.
- En individ som inte har möjlighet att använda sina resurser i Sverige kommer att tappa kraft och kommer slutligen inte ha ork för att kämpa för sin framtid. Samhället får en belastning i form av en sjukskriven person eller en person som kommer leva på socialbidrag.
- Många invandrare är omedvetna om vilka möjligheter som finns för dem i Sverige, hur kan de utnyttja sina resurser och vad kan de göra för att komplettera brister. Det finns inte en neutral plats dit man kan man gå och få kompletterande svar på alla dessa frågor. Idag går man istället från en organisation till ett annan och har man tur (eftersom man ofta inte vet till vem man skulle vända sig vid olika problem), är tillräckligt envis så får man en bra vägledning,.
- För en vuxen invandrare är det ofta nedvärderande att gå och söka hjälp på arbetsförmedlingen eller socialkontoret, en myndighet. Det krävs en neutral plats där alla invandrare kan gå och känna sig trygga och inte förnedrade. Det behövs en plats utan stämpeln – ”förlorare”. Tack vare det löser man snabbare problem och förkorta invandrares väg till sin egen försörjning.
- Många organisationer jobbar redan för att hjälpa invandrare med arbetslöshets problem men ofta jobbar de parallellt, vilket gör att arbetet blir mindre effektivt.
- Den somaliska gruppen av kvinnor är ofta isolerade från samhället. Det är inte många somaliska kvinnor jobbar i nuläget. Deras kultur skiljer sig mycket från den svenska kulturen. Det krävs en extra insats för att jobba med den gruppen och hjälpa dem att integrera sig med samhället. Detta kan man nå genom att visa att de inte tappar av sin identitet, om dem börja jobba utan tvärtom kommer de ha mer tillgångar i samband med den nya livsstilen i Sverige.

Lösning:
- Jobba utifrån en individs behov. Se på tillgångar, möjligheter. Istället för att försöka anpassa en individ till de möjligheterna som finns i en kommun borde man tänka mer globalt och se hur det svenska samhället kan ha nytta av de resurserna som finns hos en individ. Om det inte finns behov av den typen av kompetens i en kommun, tittar man bredare, på de angränsande kommunerna, hela län även på hela Sverige.
- Skapa ett neutral plattform där alla aktörer, inklusive arbetsgivare, jobbar tillsammans för att förkorta invandrarnas väg till sin egen försörjning. Tack vare det minskar man den totala tidsåtgången, men samtidigt kan lägga mer tid på varje individ.
- En neutral plats, en plats som inte har en negativt association, där varje individ kan vara i centrum och få en hjälp som kommer förkorta dennes väg till egen försörjning.
- Jobba extra för gruppen somaliska kvinnor för att bryta deras negativa mönster och hjälpa dem integrera sig fortare med det svenska samhället.
- Lägga ett stor fokus på utveckling av svenska språket hos invandrare.
Ett konkret mål (jobbet) kan förstärka deras motivation för att prestera hårdare sin utveckling av språket.
- Bra exempel kommer att öka motivation hos både invandrare som arbetsgivare. Arbetsgivare som är nöjda med en invandrares arbete är mer benägna att anställa invandrare. Invandrare som ser positiva exempel från andra som har lyckats få ett arbete (eller har skaffat sin egen försörjning tack vare en egen firma) kommer bli mer motiverade till att arbeta hårdare med bl.a. att läsa mer svenska.
- Anpassa och använda ett verktyg som Kompas i Tyskland har tagit fram. Verktyget ger en komplett bild om en individ. Man ser individens styrkor och brister. Med verktyget från Kompas får man en mer individuellt och kompetent vägledning som är mer individanpassad.

Syfte

Mobiliseringsfasen
Syftet med projektet är att:
- Identifiera, dokumentera och analysera såväl goda exempel, framgångsfaktorer och hinder i Gislaved när det gäller exempel på innovativa åtgärder för integration av invandrare på arbetsmarknaden.
- Sprida den genererade kunskapen bland ansvariga politiker och tjänstemän och väcka nya diskussioner för att påskynda integrationsprocessen. Viktiga frågeställningar är: vilka framgångsfaktorer kan identifieras då det gäller integration av flyktingar och invandrare på arbetsmarknaden? Vilka hinder finns i integrationsarbetet? Hur tar man invandrarnas resurser och kompetens tillvara? Hur ser det regionala samarbetet ut? Hur ser samspelet ut mellan olika aktörer i integrationsarbetet ut på kommunnivå?
Avsikten med de metoder som vi avser använda i projektet är att ge deskriptiva bilder (enkelt, rakt beskrivande bilder) av hur olika nyckelpersoner tänker runt framgångsfaktorer och hinder. För det andra att försöka utforska i en mer kvalitativ tradition (undersökande) om det finns fenomen som tolkas kan kopplas till mer generella förhållanden. Studien ska bygga på kartläggning för att fånga och försöka förstå invandrar-samordnarnas erfarenheter av olika fenomen, som berör hinder och möjligheter för integration på såväl arbetsmarknaden som i övriga samhället.
- Generera kunskap om vad som leder till framgång resp. vilka hinder som finns när det gäller innovativ integration av invandrare på arbetsmarknaden. Ett tema kan vara att undersöka och diskutera hur man på ett mer innovativt sätt kan komma åt dold kompetens bland invandrare, lyfta fram den och göra den synlig som en resurs i samhället.
- Fånga, förstå och tolka viktiga fenomen som är frigörande och skapar mening i integrationsprocessen. Det finns en rad studier där man studerat vilka faktorer som under introduktionstiden motverkar en snabb integration på arbetsmarknaden. Några av de viktigaste resultaten är att det finns brister då det gäller tidig kartläggning, individuella planer med tydliga mål för en egenförsörjning samt utarbetade strategier för att nå målen. När individens egenkontroll minskar så minskas också känslor av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.” Integrationsarbetet bromsas upp. Viktiga framgångsfaktorer verkar vara sådant som eget handlingsutrymme, adekvata krav och social support samt ett nytänkande kring integrationsarbetet. Genom att lära av varandra kan möjligheter skapas att få nya idéer och utveckla nya arbetssätt, för att påskynda integrationen på arbetsmarknaden, framför allt då det gäller innovativitet bland invandrare. En utgångspunkt är att undersöka hur innovativitet kan tas tillvara på ett bästa sätt. En annan är hur dold kompetens bland invandrare kan lyftas fram och bli en synlig resurs i samhället.
Genomförandefasen
Syftet med projektet är att:
- Hitta arbetsmetoder som leder till minskad arbetslöshet bland människor med invandrarbakgrund. Vi vill utgå utifrån individens behov. Vi vill utnyttja individens egna drivkrafter för att nå sina egna mål. Vi vill hjälpa invandrarkvinnan att bryta kulturella hinder för utveckling.
- Stärka samarbete mellan organisationer som jobbar med invandrare och att alla berörda aktörer kan hitta en gemensam arbetsmodell som kommer att spara deras resurser och ge en positiv effekt i form av minskad arbetslöshet bland invandrare. Viktigt är att näringslivet blir en viktig del i detta samarbete.
- Skapa en neutral plats, en plats som inte har en negativ association kan göra att fler personer kommer att söka hjälp i god tid och tack vare det kommer deras väg till sin egen försörjning förkortas. Individen blir tryggare och med det mer påverkbar.

Målsättning

För att uppfylla syftet med att finna nya vägar för att bryta utanförskapet och få de utlands födda i arbete förväntas projektets mobiliseringsfas ge svar på följande frågor:
- Vilka kompetensutvecklingsinsatser behövs för att målgruppen skall nå egenförsörjning?
- Vilka företag eller organisationer har behov av arbetskraft och kan ge arbete eller praktik?
- Hur kan man främja entreprenörskap inom målgruppen?
- Hur ska man arbeta för att generera samma möjligheter till ovanstående för såväl kvinnor som för män?
För att få svar på frågorna avser projektet genom en vetenskaplig undersökning kartlägga bl.a. följande:
- Hur jobbar man idag för att hjälpa människor med invandrarbakgrund komma fortare med sin egen försörjning?
- Vilka är för- respektive nackdelarna med nuläget?
- Hur arbetar andra kommuner och länder med liknande problematik och med vilka resultat?
- Hur ser målgruppen på möjligheterna till arbete genom kompetensutveckling eller att t.ex. starta eget och i så fall vilken hjälp behöver de för att komma dit?
- Finns det ett behov bland de utlands födda att starta ett Centrum för integrering i arbetslivet och i så fall vad förväntar sig målgruppen av ett sådant centrum?
- Vilket stöd behöver arbetsgivare i kommunen för att ta emot och anställa invånare med utländsk bakgrund?
- Hur kan vi implementera jämställdhetsperspektivet bland invandrargrupper?

Målsättning i genomförandefasen
Framtidscentrum kommer att bidra till:
1.Minskning av målgruppernas arbetslöshet i kommunen (mäts med statistik på procentuellt antal arbetslösa i målgruppen)
2. Målsättningen är att 50 % av deltagarna (80 personer som delta i projektet) kommer in på arbetsmarknaden antingen genom en anställning eller egen anställning
3. Närmare och effektivare samarbete mellan berörda partner som har fokus på att hjälpa människor med invandrar bakgrund att förkorta deras väg till sin egen försörjning (se p.1)
4. En snabbare etablering på arbetsmarknaden (via statistik)
5. Att fler invandrare startar egna företag (via statistik)
6. Att mer invandrar kvinnor är anställningsbara (mäta ett ingående status och utgående resultat bland deltagare)
7. Ökning av integreringen till det svenska samhället (mäta ett ingående status och utgående resultat bland deltagare)
8. En snabbare språkutveckling hos invandrare (mäta ett ingående status och utgående resultat bland deltagare)
9. Ökad kompetens hos människor med invandrarbakgrund (mäta ett ingående status och utgående resultat bland deltagare)

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

För att alla ska kunna delta på lika villkor i vårt projekt oavsett funktionsförmåga, kommer vi redan i förstudien skaffa oss en beredskap för att kunna välkomna alla deltagare. Inom detta område har man ofta inte kunskap om deltagarna i genomförandeprojektet, men sannolikheten är stor att man kommer att möta människor med olika funktionsnedsättningar. Med tanke på detta kommer vi inventera kunskapen om tillgänglighet och funktionsnedsättning bland projektledning, ägare och nyckelpersoner. Vi planerar att kolla upp tillgänglighet inom fyra olika områden:
1.Fysisk tillgänglighet
- Vilka behov har våra deltagare? (Beroende på om de har rörelsehinder, synnedsättning, hörselnedsättning, allergi, astma osv.)
- Vilka krav måste uppfyllas på projektets lokaler

2.Tillgänglig information Kolla upp möjlighet att:
-Ha information i punktskrift eller i ljudformat (för eventuella deltagare med grav synskada)
- Skaffa information om vårt projekt i alternativa format, t ex lättläst eller teckentolkat
-Titta över projektets hemsida, vad som krävs för att göra den tillgänglig enligt WAI (Web Accessibility Initiative)

3.Tillgänglig kommunikation.
Vi vill ge alla möjligheten att delta i diskussioner. Om behovet förekommer kommer vi att använda teckentolkning, teleslinga och vi tittar också över den akustiska miljön för personer med hörselnedsättning. Redan i denna fas kommer vi att tänka på de som har synnedsättning och som i framtiden kan behöva en tillgänglig webbplats och en datamiljö med intranät, som fungerar för talsyntes.

4.Tillgänglig verksamhet.
Bemötande och arbetsmiljö är centrala begrepp för att skapa en tillgänglig verksamhet. I vårt projekt kommer vi ha samarbete med människor från olika kultur. Mångfald är viktig redan i förstudiefasen och även i det försätta arbetet. Med tanke på att invandrare har mycket lättare att identifiera sig själv och söka hjälp från en person med invandrare bakgrund, vill vi i framtiden skaffa ett mångkulturellt centrum, tillgänglig till alla invandrare oavsett kulturell eller religiös bakgrund och olika fysiska hinder. I enlighet med aktivitetslistan planeras en utbildning för styrgruppen.

Jämställdhetsintegrering

I ett tidigt skede av projektet kommer det att genomföras en utbildning i jämställdhetsintegrering för styrgruppen som sedan har ett gemensamt ansvar för att implementera detta i projektets alla delar. Projektorganisationen ska aktivt verka för en jämställd fördelning av ansvar, befogenheter och resurser i styrgrupp, bland samverkansparter och deltagare på alla plan. Ett av projektets syfte är att synliggöra problemet att många män och kvinnor inom olika invandrargrupper inte har samma tillträde till arbetsmarknaden, kartlägga orsakerna till detta och söka lösningar och förståelse för att bryta mönstret. dvs. vi vill undersöka vilka behov de män och kvinnor som ingår i vår målgrupp har. Vi kommer att utreda av vilka anledningar kvinnor har det svårare? Vilka specifika idéer, traditioner, normer eller vanor är det som skapar detta? Och, i ett nästa skede, hur skulle detta kunna hanteras och motverkas? Den kunskap som vi på så sätt skapar ska sedan ligga till grund för de åtgärder (det vill säga genomförandeprojekt) som vi vill utföra. Konkret ska jämställdhetsarbete i en förprojektering utmynna i en SWOT - analys, där vår styrgrupp med hjälp av Vanja Carlsson (Projektstödjare jämställdhetsintegrering på ESF- jämt, Småland och öarna) analyserar projektets styrkor och svagheter, möjligheter och hot.

Transnationellt samarbete

Invandring och integration är en av de stora huvudfrågorna i det svenska samhället och alla parter söker nya infallsmöjligheter för att lösa problemen med anställningsbarhet, spänningar i samhället och inte minst könsproblematiken. Av denna anledning kommer vi att titta på hur andra kommuner men även länder har arbetat med utanförskapsproblematiken samt dela med oss av våra erfarenheter av projektet till de aktörer som kan tänkas vara berörda för att skapa ett större mervärde med projektet. Vi planerar att besöka London och projektet Soomaal Education & Development Agency Camden (SEDAC) för att få internationella integrationserfarenheter. Vi vill också besöka Kompas i Frankfurt (Tyskland) för att ta nytta av deras verktyg som underlättar ett arbete med invandrare. Verktyget ger en komplett bild om en individ. Man ser en individens styrkor och brister och tack vare det kan man få en kompetentare och bättre individuellt anpassad vägledning.

Medfinansiärer

  • AKTIEBOLAGET GISLAVEDSHUS
  • Gislaveds Gymnasium
  • Högskolan i Borås
  • HÖGSKOLAN PÅ HEMMAPLAN I GGVV-
  • Kommunledningskontoret

Samarbetspartners

  • AKTIEBOLAGET GISLAVEDSHUS
  • Gislaveds Gymnasium
  • Högskolan i Borås
  • HÖGSKOLAN PÅ HEMMAPLAN I GGVV-

Kommun

  • Gislaved