Logotyp på utskrifter

Framtid Kronoberg

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörvaltningen för Arbete och Välfärd
KontaktpersonTina Storbjörk
E-posttina.storbjork@vaxjo.se
Telefonnummer0470-439 01
Beviljat ESF-stöd21 005 679 kr
Total projektbudget40 511 356 kr
Projektperiod2012-01-02 till 2014-12-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Framtid Kronoberg är ett länsomfattande projekt med målsättningen att minska ungdomsarbetslösheten, stärka ungas kompetens, öka inträdet på arbetsmarknaden för långtidssjukskrivna samt att öka samverkan i länet. Detta ska uppnås genom utveckling av en modell för informellt lärande, stärka baskunskaper hos deltagarna, coachning och individuellt anpassade insatser för att stärka individen och öka anställningsbarheten. Samverkan med näringslivet fokuserar på företagens sociala ansvarstagande och på att möta arbetsgivarnas kompetensbehov med möjliga insatser. Särskilda näringslivsagenter kommer att arbeta med att matcha deltagare med arbetsplatser och stödja handledarna på företagen. En bärande idé i projektet är samverkan som metod till nytta för deltagarna. Målsättningen med samverkan är att åstadkomma kompletterande strukturer i länet istället för parallella och att deltagarna får del av kvalitativa insatser och tillgång till hela länets arbetsmarknad oavsett var i länet man bor.

Bakgrund

Några av de största utmaningarna för oss här i södra Småland är en åldrande befolkning, stor ungdomsarbetslöshet samt en stor del utrikesfödda som av olika anledningar inte integrerats på arbetsmarknaden. Regionfullmäktige antog 2009 "Mötesplats södra Småland, Regionalt utvecklingsprogram - strategi för Kronobergs län". I programmet identifieras fyra utmaningar för regionen varav ett område är:
•Kompetens- och arbetskraftsförsörjning – Konkurrenskraftig kompetens i en föränderlig värld
Inom området kompetens- och arbetskraftsförsörjning finns mål, varav de viktigaste för detta projekt är:
•Främja ökad interaktion mellan utbildningsväsende och arbetsmarknad
•Främja möjligheter till validering av kunskaper och kompetens
•Stödja nyskapande insatser som underlättar in/återgång till arbetslivet
•Motverka diskriminering på arbetsmarknaden och verka för att könssegregeringen på arbetsmarknaden bryts

Under våren 2008 avtog den starka efterfrågan på arbetsmarknaden och såväl 2008 som 2009 präglades av en tydlig försämring med färre rekryteringar och ett stort antal varsel. Personer som var på väg in på arbetsmarknaden ex unga drabbades. Unga har svårare än äldre att ta sig ur långvarig arbetslöshet och tidiga arbetslivserfarenheter spelar en viktig roll för etablering på arbetsmarknaden.

2008 fick landshövding Kristina Alsér regeringens uppdrag att samordna regionala insatser för att möta turbulensen på arbetsmarknaden. Resultatet blev en framtidsgrupp som arbetade med att kraftsamla länet. Tio arbetsgrupper bildades varav en handlade om inkludering av unga. Som en del i detta arbete skrevs under 2008 en rapport, Ung och utanför, kartläggning av arbetet med unga i utanförskap i Kronobergs län 2007-2008. Rapportens syfte var att få en överblick över hur man i Kronobergs län arbetar med de unga som är i utanförskap. I rapporten identifieras möjliga utvecklingsområden där förbättrade samverkansformer utpekades som centralt. Vidare ansökte man om ESF-medel för en förstudie vars huvudsyfte var att identifiera potentiella förbättringar av strukturer för arbetet med unga.

Under 2010 initierades ett så kallat runda bordssamtal om ungdomsarbetslöshet i Växjö kommun där Växjö kommun, Arbetsförmedlingen, Svenskt näringsliv, Företagarna och McDonald’s deltog. Dessa samtal resulterade i åtgärder för att stimulera arbetsmarknaden och minska ungdomsarbetslösheten ex unga söker jobb åt unga och söka feriearbetsplatser. I denna grupp initierades återigen frågan om ett gemensamt ESF-projekt. En arbetsgrupp bildades för att blåsa liv i idéerna och erfarenheterna från Framtid Kronoberg.

För att få ytterligare underlag och kunskap till projektansökan lät Försäkringskassan och Växjö kommun under 2011 genomföra en studie i syfte att kartlägga målgruppen som är födda mellan 1986-1966 och som uppbär aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller försörjningsstöd med läkarintyg. Resultatet av studien visar att:
•I samtliga populationer är förankringen på arbetsmarknaden bristfällig, utbildningsnivån är relativt ofullständig och psykiska diagnoser dominerar ex lindrig utvecklingsstörning, aspergers syndrom, ADHD, personlighetsstörning, ångest- och depressionstillstånd. Endast ett fåtal har fysiska diagnoser bl a fibromyalgi, whiplashskada
•I populationen individer som uppbär försörjningsstöd med läkarintyg (sk 0-klassade) är en större andel utrikes födda. Det är övervägande psykiska diagnoser i denna grupp: lindrig utvecklingsstörning, panikångest, posttraumatisk stress, depression
Ytterligare underlag utgör Kompetensforum Södra Småland där en viktig del är prognosarbete och viktiga strategiska frågor för Kronobergs fortsatta tillväxt. Rapporten ”Kompetensbehovet i södra Småland 2010” visar att bristyrken i faktiska antal i Kronobergs län är: vårdpersonal, säljare, inköpare, mäklare, ingenjörer, fordonsförare, försäljare detaljhandel, grundskollärare, byggnadshantverkare och besöksnäring.

Arbetsgruppen lät även bjuda in Lars Behrenz, docent vid Linnéuniversitetet som bedriver forskning om arbetsmarknaden, bland annat utvärdering av arbetsmarknadspolitik, migrationsforskning och forskning kring diskriminering på arbetsmarknaden. Enligt Lars Behrenz är följande faktorer viktiga för att arbetsmarknadspolitiska insatser ska vara framgångsrika:
1)Det ska finnas drivkrafter för arbete. Systemet måste ställa krav och inte understödja passivitet.
2)Förmedlingsstöd. Det måste finnas personal som stödjer. Intensifierade förmedlingsinsatser har positiv effekt. Förmedlare som har särskilt ansvar för företagskontakter positivt.

En omvärldsanalys med metoden TAIDA har genomförts med frågeställningen: Vilka förändringar i omvärlden påverkar ungas förutsättningar för ekonomisk och social trygghet? Följande huvudsakliga förändringar identifierades som påverkar frågeställningen:
•Sociala och ekonomiska klyftorna ökar
•Ökad invandring
•Ökade kunskaps- och utbildningskrav i arbetslivet
•Ökad psykisk ohälsa
Konsekvenser av dessa förändringar har analyserats och förslag för att möta förändringarna har diskuterats, ex:
•Utveckla samverkan med näringslivet
•Mentorskap – yrkesmän och yrkeskvinnor med socialt engagemang
•För att rusta ungdomar och arbetslösa för framtidens arbetsmarknad bör insatserna inriktas på att täcka kunskapsluckor och erbjuda (längre) utbildningar och kompetensutveckling.
•”formalisera” det informella lärandet, arbetsplatsförlagt lärande

Hur stor är målgruppen i Kronobergs län?
De relevanta variablerna arbetslöshet, andel med sjukersättning och aktivitetsersättning samt andel med ekonomiskt bistånd redovisas av respektive myndighet i olika åldersgrupper. Den nedan angivna statistiken täcker därför inte in hela målgruppen 16-29 år vilket är viktigt att notera. Dessutom är det viktigt att påpeka att gruppen ekonomiskt bistånd även ingår i statistiken över arbetslösa eftersom man måste vara arbetssökande om man har ekonomiskt bistånd.
Andel öppet arbetslösa 20-24 år, 2010 varierar något mellan kommunerna i länet. Växjö kommun har lägst andel öppet arbetslösa (13,1%) i länet och Tingsryd högst (18,6%). I antal finns i hela länet knappt 2000 personer mellan 18-24 år som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd (maj 2011). När det gäller sjuk- eller aktivitetsersättning är det ca 600 personer i länet mellan 16-29 år som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Personer med ekonomiskt bistånd i åldern 20-24 år i Kronobergs län är ca 1200.

Slutsatser från arbetsgruppens kartläggning
•Arbetslösheten för unga ökar
•Andelen unga som erhåller ekonomiskt bistånd ökar
•Andelen unga som varken studerar eller arbetar ökar
•Av de unga som inte har slutbetyg från gymnasiet är arbetslösheten mycket hög och utanförskapet stort.
•Antalet unga förtidspensionärer ökar
•Unga som invandrat har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden
•Kronobergs län har grupper: unga och invandrare som står utanför arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivare upplever kompetensbrist
•Länet har sammansatt god tillgång på arbetstillfällen och flera starka sektorer: industri, handel, service och vård.

Sammanfattning
Deltagarnas behov:
•Kompetenshöjning
•Arbete, inkomst och självförsörjning
•Inträde/tillträde till arbetsmarknaden
•Erkännande av lärande (intyg)
•Nätverk

Företagens behov:
•Skapa intresse för yrket/branschen/företaget
•Säkra kompetensförsörjningen
•Vill ta socialt ansvar
•Stärka företagskulturen, skapa stolthet och extra dimension till arbetet

Kommunernas/AF/FK behov:
•Gynna utvecklingen och tillväxten i kommunen
•Kompetensförsörjning hos företagen i kommunen
•Inkludering av unga i utanförskap

Mobiliseringsfas
Ytterligare fördjupad kunskap och analys om problembilden, målgruppens behov och förutsättningar samt företagens behov och förutsättningar ska göras. Expertgruppen ska rådfrågas för kompletterande kunskaps- och analysmaterial. Deltagarnas behov ska kartläggas.

Målsättning

• Minska ungdomsarbetslösheten i Kronobergs län bland ungdomar 18-29 år
• Ökad samverkan i Kronobergs län till nytta för arbetslösa ungdomar
• Säkra kompetensförsörjningen i näringslivet och offentlig sektor i länet
• Långsiktigt stärka ungas kompetens och konkurrenskraft på arbetsmarknaden
• Ökad återgång/inträde på arbetsmarknaden eller i reguljär utbildning för långtidssjukskrivna ungdomar 16-29 år

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi har tagit hjälp av det processtöd avseende tillgänglighet som erbjuds av ESF-rådet för att säkerställa tillgänglighet i projektet. Vidare processtöd för tillgänglighet och utbildning kring tillgänglighet kommer att nyttjas under mobiliseringsfasen för att säkerställa tillgänglighet i genomförandefasen av projektet.

Målgruppen
Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är nästan dubbelt så hög som bland befolkningen i stort. Bland unga som har ofullständig grundskole- eller gymnasieutbildning finns ofta någon form av funktionsnedsättning/psykisk ohälsa, med eller utan diagnos. Individer med funktionsnedsättning/psykisk ohälsa finns ofta utanför systemet. Projekt Framtid Kronoberg ska ha möjlighet att ta in ersättningslösa i projektet tack vare att medfinansiering inte endast bygger på deltagarersättning. Projektet ska ha beredskap för vilka deltagare som ska komma att delta genom kartläggning av deltagarnas behov, vilket ska ske i ett tidigt skede. På så sätt ska eventuell funktionsnedsättning och/eller psykisk ohälsa kartläggas i ett tidigt skede.

Försäkringskassan och Växjö kommun lät under 2011 genomföra en studie i syfte att kartlägga målgruppen som är födda mellan 1986-1966 och som uppbär aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning eller försörjningsstöd med läkarintyg för att få ökad kunskap om målgruppen. Psykiska diagnoser dominerar ex lindrig utvecklingsstörning, aspergers syndrom, ADHD, personlighetsstörning, ångest- och depressionstillstånd. Endast ett fåtal har fysiska diagnoser bl a fibromyalgi, whiplashskada. Kartläggning hade också till syfte att bedöma och uppmärksamma om stödinsatser behövs i målgruppen och i så fall vilka. Basala faktorer så som levnads- och matvanor har stark påverkan på hälsan. Det finns ett starkt samband mellan arbete och hälsa. Kartläggningen visar också att det finns många aktörer som erbjuder olika rehabiliteringsinsatser men att det saknas överblick och information om alla aktörer och deras verktyg.

Erfarenheter från Resurs Araby och ordinarie verksamhet
Växjö kommun bedrev 2007-2010 ESF-projekt PO 2 ”Resurs Araby”. Lärdomar och erfarenheter av Resurs Araby har gjorts och utgör en viktig kunskapsgrund för detta projekt. När det gäller fysisk funktionsnedsättning finns ofta en organisation kring individen och individen har oftast tillgång till de hjälpmedel som behövs. Det man fick erfara i Resurs Araby var att när de neuropsykiatriska funktionshindren samt psykiska och sociala funktionshinder (ex social fobi) var ofta outredda (även dyslexi) vilket innebär att man inte fått tillgång till rätt hjälp. En mycket viktig insats blir då att utreda funktionshindret för att individen ska få rätt hjälp. När detta är gjort finns bättre förutsättningar att ge hjälp, stöd och anpassningar av arbetsplats. I Resurs Araby använde man arbetsträning tillsammans med stöd av ex arbetsterapeut och arbetspsykolog med mycket bra resultat för just denna målgrupp. Informellt lärande är en bra metod för lärande, för denna målgrupp som också ger deltagaren intyg på lärandet.

Tillgängligt projekt
I Framtid Kronoberg ska lokaler vara tillgänglighetsanpassade där verksamhet för projektet genomförs, det gäller för samtliga kommuner. Deltagares behov så som (tekniska) hjälpmedel, anpassade arbetsuppgifter, anpassad arbetstid, anpassat arbetstempo och tillgängliga lokaler ska mötas i största möjliga utsträckning. Anpassning av arbetsplatser kan göras med hjälp av Arbetsförmedlingen.
I projektet ska finnas resurser ex en pedagog och tillgång till arbetsterapeut och arbetspsykolog som har kunskap om psykisk funktionsnedsättning och diagnoser. Mycket kunskap och kompetens finns inom deltagande organisationer som kan användas men även tjänster kan köpas av externa aktörer för att ge individen ytterligare stöd och hitta kreativa lösningar. Det är viktigt att rigga en organisation runt individen för att kunna stödja individen samt stöd och handledning till arbetsplatsen. Arbetsträning och informellt lärande i kombination med nödvändigt stöd till både deltagare och arbetsplatsen är en viktig del av projektets metodik för målgruppen. Lärande, intyg av lärande, arbetslivserfarenhet och nätverk är viktiga förväntade effekter. Att kunna erbjuda utbildning med rätt stöd och hjälpmedel och i en miljö som inte är skollik (eftersom skolmiljön associeras av många med misslyckande) är en viktig del i projektet.
Framtid Kronoberg ska ha ett tillgänglighetsanpassat språk och utformning när det gäller information och kommunikation i projektet.

Utbildning
När det gäller fysiska funktionsnedsättningar finns i större utsträckning nätverk, kunskap och tillgängliga hjälpmedel. Men trots att det finns hjälpmedel för personer med fysisk funktionsnedsättning är arbetslösheten mycket hög på grund av negativa attityder och okunskap hos arbetsgivare. Kunskapen och tillgången till hjälpmedel när det gäller psykisk funktionsnedsättning är bristfällig. Därför behövs kompetenshöjning/utbildning hos projektmedarbetarna, handledare på arbetsplatser mfl för att försöka påverka attityder och för att kunna sätta in rätt insatser och stöd för personer med både psykisk och fysisk funktionsnedsättning.

LOU
Vid upphandling av tjänster exempelvis insatser för deltagare ska krav på tillgänglighet ställas i upphandlingsunderlag.
Organisation och nätverk
Viktiga aktörer som finns tillgängliga i regionen är ArabyMacken, Atrium, Nätverket SIP (funkibatorn), Idé och kunskapscentrum (IKC), öppna kanalen vilka kan användas för både kunskap, expertis och insatser.

Mobilseringsfasen
Under mobiliseringsfasen ska styrgrupp, projektråd, deltagarråd och handledare på arbetsplatser ges utbildning kring tillgänglighet i projektet genom ESF processtöd för tillgänglighet. En konkret plan för tillgänglighet i projektets genomförande ska göras under mobiliseringsfasen.

Strategisk påverkan
Projektets arbete och de kunskaper och erfarenheter som görs i projektet kommer att ha stor påverkan på medverkande aktörers ordinarie verksamhet efter projektets slut. De verktyg och möjligheter att arbeta med individuellt designade insatser och kreativa lösningar som ges genom projektet och utfallet av dessa insatser och lösningar som undersöks i utvärderingen kommer att påverka kommunernas, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens insatser för denna målgrupp framöver.

Transnationellt samarbete

Växjö kommun är medlemmar i följande nätverk som kan användas för att söka partner/partners till projektet
•Union of Baltic cities (UBC)
•ECCAR (European Cities against Racism)
•Småland och Blekinges Brysselkontor
•REVES – European cities and regions for the social economy
•Inclusive Europe föreningen för yrkesroll och lärande (ej medlem men kan användas för att söka partner)
Viktigaste aspekterna i partnersök är:
•Målgruppen unga 16-29 år
•Erfarenheter av lärlingsmodeller eller andra modeller för informellt lärande
•Erfarenheter av kompetenshöjande insatser för unga i utanförskap
•Metoder för att arbeta med långtidssjukskrivna unga och deras återinträde på arbetsmarknaden
Det transnationella samarbetet bör fokusera på kunskapsöverföring, erfarenhetsutbyte och metodutveckling. Processutvärderingen av Framtid Kronoberg utgör ett viktigt verktyg för det transnationella utbytet varför utvärderingen även bör tillgängliggöras på engelska.
Mervärden/nytta
Med de transnationella aktiviteterna i projektet vill vi uppnå:
•Hitta gemensamma lösningar på gemensamma problem/utmaningar, ungdomsarbetslöshet. I vissa fall har vi mer gemensamt med regioner i andra länder än nationellt
•Hitta/utveckla praktiska lösningar/metoder inom utbildning och informellt lärande som kan anpassas till förändrade krav på arbetsmarknaden och öka integrationen i deltagande länder
•Öka arbetskraftens konkurrenskraft och rörlighet för att motverka negativa processer på (den gemensamma/EU:s) arbetsmarknaden.
•Tillföra ny kunskap till projektet och höja kompetensen hos medarbetarna i projektet
•Internationell medvetenhet och kunskap om EU:s utvecklingsinriktning inom policyområdet unga och arbetsmarknad
•Verksamhetsutveckling till nytta för deltagarna i projektet och i förlängningen till nytta för hela målgruppen i regionen
•Stärka konkurrenskraften för individer och för Kronobergs län.

Aktiviteter under mobiliseringsfasen består av att
•Söka partner/partners
•Besöka eller ta emot besök från utsedd partner/partners för att etablera samarbete
•Utarbeta genomförandeplan med tidplan och detaljbudget för de transnationella aktiviteterna i genomförandefasen
•Projektmedarbetarna i projektet ska delta i utformningen av genomförandeplan för att säkerställa att de transnationella aktiviteterna integreras med övriga projektaktiviteter samt är relevanta för att uppnå verksamhetsutveckling till nytta för deltagarna.
•Deltagarrådet ska också göras delaktiga i planeringen av de transnationella aktiviteterna är relevanta för att uppnå verksamhetsutveckling som kommer deltagarna till nytta.

Organisation
En transnationell koordinator kommer att utses i projektet och kommer att ingå i projektledningen.
Så stor del av medarbetarna i projektet som möjligt ska delta i de transnationella aktiviteterna under genomförandefasen för att säkerställa att kunskapen och erfarenheterna som görs kommer till gagn för deltagarna i projektet.
Deltagarrådet ska involveras i de transnationella aktiviteterna i projektet för att bidra till kunskaps- och verksamhetsutvecklingen i projektet

Finansiering
De transnationella aktiviteterna i projektet ska koordineras av en särskilt utsedd transnationell koordinator på 25% under projekttiden för att säkerställa att de transnationella aktiviteterna är integrerade i hela projektet. Under mobilseringsfasen kommer den transnationella koordinatorn att lägga ca 20% för att söka partners och etablera kontakt med denna/dessa genom besök. De transnationella aktiviteterna under genomförandet kommer att bestå av erfarenhetsutbyte i form av besök hos partners såväl som arrangerande av konferens för kunskaps- och erfarenhetsutbyte i länet. Deltagare från deltagarrådet ska även delta i de transnationella aktiviteterna.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Växjö
  • Förvaltning för Arbete och lärande
  • Förvaltningen för Arbete och Välfärd
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialförvaltningen
  • Socialkontoret
  • Socialkontoret
  • Växjö Lokalt försäkringscentra

Samarbetspartners

  • Allbo Lärcenter
  • Regionförbundet Södra Småland

Kommun

  • Alvesta
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Tingsryd
  • Uppvidinge
  • Växjö
  • Älmhult