Logotyp på utskrifter

EU-kompetens Småland Blekinge

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet i Kalmar län
KontaktpersonKarin Alkeberg
E-postkarin.alkeberg@rfkl.se
Telefonnummer0480-448334
Beviljat ESF-stöd8 023 922 kr
Total projektbudget8 023 922 kr
Projektperiod2011-06-01 till 2013-11-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektet ”EU-kompetens Småland Blekinge” är en gemensam satsning för fyra län. Målgruppen är de fyra regionförbunden, deras medlemmar (kommuner och landsting) och tre lärosäten. På individnivå är syftet att stärka förtroendevalda och tjänstemän i sitt arbete genom att höja deras kompetens i EU-frågor. Projektet syftar också till att tydliggöra kopplingen mellan den europeiska och den lokala nivån samt att tydligare påvisa vikten av att vara en aktiv part i Europasamarbetet för att nå tillväxt i regionen. Sammanlagt planeras projektet omfatta drygt 400 deltagare genom kompetensutvecklingsinsatser i form av utbildningar och seminarier på olika nivåer och teman, inklusive transnationalitet för en mindre grupp. Projektet innehåller även metodutveckling i form av EU-coachning, som kommer att ske som en pilot under projektet

Bakgrund

Samarbetet inom EU har en avgörande betydelse för regioner och kommuner i dess medlemsländer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har länge använt sig av uttrycket ”60 procent” som en uppskattning av hur stor påverkan EU har på kommuner, landsting och regioner. Det som avses är andelen ärenden med EU-koppling på den politiska agendan under ett genomsnittligt fullmäktigemöte.

EU-medlemskapet har gett den lokala och regionala nivån både begränsningar och utökade möjligheter. Medlemskapet har fört med sig nya lagar och regler för verksamheten, samtidigt som kommuner och regioner fått tillgång till nya resurser och arenor för informationsutbyte som, rätt nyttjat, kan hjälpa dem att utveckla sin verksamhet både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

EU:s processer och byråkrati är ofta komplicerad - det är utan tvekan svårt för de flesta att förstå och koppla EU:s alla delar till det arbete som olika aktörer bedriver på hemmaplan. Detta kan bekräftas genom att titta på antalet konsulter och experter som säljer sina tjänster på området, men att anlita dessa är en lösning som blir alltför kortsiktig och dyr i längden. Kommuner och regioner bör avsätta resurser för ett aktivt arbete, men detta bortprioriteras ofta då man upplever att Bryssel är ”långt borta”. I och med detta förlorar man möjligheten att vara med och påverka, och nyttja de möjligheter som medlemskapet medfört. Som förtroendevald på lokal eller regional nivå finns således ett stort behov av EU-kompetens för att kunna göra sitt arbete på bästa sätt. Denna kompetens saknas idag – även om det kan finnas ett par enstaka personer med EU-kunskaper inom en kommun, ett landsting eller en region, finns mycket sällan resurser för att höja kompetensen generellt eller att utbilda nyckelpersoner. Insikten finns om att EU-kunskap krävs inom samtliga områden, och att EU-nivån bör ses som en arena att bevaka med samma naturlighet som den nationella, men den är svår att omsätta i praktiken inom det ordinarie arbetet utan bra verktyg och instrument.

I kommunerna och landstingen har man idag valt att arbeta med EU-frågor på olika sätt. I ett par, ofta större kommuner, kan man arbeta strategiskt med kunskapsinhämtning, lobbyarbete och deltagande i EU-projekt. Man har EU-samordnare på hel- eller deltid som stöttar organisationen i övrigt. I mindre kommuner saknas däremot ofta särskild EU-kompetens, förtroendevalda och tjänstemän blir då lämnade på egen hand att hantera frågan, vilket ofta resulterar i passivitet och frustration. Kompetensbristen leder därmed till ett sämre utfört arbete, där inte alla aspekter tas in i beslutsprocessen. Just nu står EU dessutom inför ett viktigt skede – den nuvarande budgetperioden löper ut 2013, och arbetet med nya strategier och fonder har tagit fart. Oavsett hur kommande fonder utformas är det tydligt att en framgångsrik implementering av EU:s strategier kring tillväxt och sysselsättning (Europa 2020) kommer att bero på hur kommuner, regioner och nationer kan leverera resultat. Kommuner och regioner måste därför vara rustade för att använda EU:s resurser på bästa sätt i form av strategiska insatser som gynnar både den lokala och den europeiska nivån. Genom höjd kompetensnivå inom området kan också verksamheten utvecklas som ett resultat av projektet. Det regionala utvecklingsarbetet i framtiden kommer allt mer vara tätt knutet till europapolitiken och de strategier som EU gemensamt beslutar om, ex Europa 2020. Genom att öka kunskapen kring denna dimension kan en förståelse skapas lokalt och regionalt för hur EU:s mål om smart och hållbar tillväxt för alla kan skapas ”underifrån”. För att EU:s långsiktiga strategi ska kunna genomföras på ett sätt som ger verkliga effekter krävs ett ägande från den lokala och regionala frågan och för det så krävs kunskap. En ökad kunskap i dessa frågor bidra till ”bättre” skrivningar i regionernas nya utvecklingsstrategierna framöver. På så vis får projektet effekter på längre tid framöver, eftersom dessa ligger till grund för kommande programskrivningar, hur vi fördelar 1:1-medel osv. I allt väsentligt så ger högre kunskap mer underbyggda strategier och stöd för att göra mer kvalificerade prioriteringar i det regionala utvecklingsarbetet.

Förutom det arbete som bedrivs på hemmaplan har de flesta regioner representanter på plats i Bryssel. Tanken med kontoren är att kunna bedriva en nära dialog med EU:s aktörer, samtidigt som man har en koppling till en hemmaorganisation. Samspelet med dessa bör ske kontinuerligt, så att kontoret kan agera enligt de behov som finns i kommuner och regioner – ett behov som inte alltid är lätt att definiera när kunskaperna saknas. Man kan tycka att kunskaperna borde finnas på plats efter 15 års medlemskap – arbetssituationens krav har ju inte förändrats nyligen- samtidigt ser vi att det i praktiken finns stora brister.

Regionen Småland Blekinge öppnade i juni 2010 ett gemensamt Europakontor i Bryssel - Sydsveriges Europakontor Småland-Blekinge. Huvudmän är Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet Jönköpings län, Region Blekinge och Regionförbundet södra Småland samt Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Blekinge Tekniska Högskola. Europakontoret sysslar med EU-bevakning, informationsspridning, kunskapsöverföring och kontaktskapande samt koordinerar lobbying kring gemensamma intressen.

I och med igångsättandet av Europakontoret, har huvudmännen identifierat ett behov av kompetenshöjning i regionen, som skulle kunna lösas genom en samlad insats för strategiskt utvalda nyckelpersoner. I det arbete som bedrivs krävs en tydlig koppling till organisationerna hemma, och det blir ofta tydligt att förtroendevalda och tjänstemän saknar kunskap för att tillgodogöra sig information och bidra på ett aktivt sätt till utvecklingsarbetet. Detta hämmar dem i deras roller, och försvårar yrkesutövningen. Många av tjänstemännen har också enbart ansvar för EU-frågor på en liten del av sin tjänst, och har fått frågorna ”i knät” när ens kompetens egentligen finns i sakfrågor. Detta kan göra det svårt att ta steget till nya arbetsuppgifter eller arbeten, eftersom EU-kunskap förutsätts idag. Ett kompetensutvecklingsprojekt för denna målgrupp skulle både bidra på individuell nivå genom kompetenshöjning som gör personer tryggare i sin yrkesroll och mer professionella, samt även bidra till en positiv regional utveckling då man i större utsträckning kan nyttja de möjligheter som unionen ger, genom exempelvis lobbying kring regler och projekt. Rörligheten på arbetsmarknaden för dessa personer kan också öka, när tryggheten i yrkesrollen och kunskaperna ökar. En acceptans skapas, som även främjar fortsatt lärande i de organisationer som ingår.

Det är också så att kommuner och regioner spelar en betydande roll när det handlar om genomförande av EU:s politik. EU:s mål kan enbart bli verklighet om alla aktörer i kedjan från europeisk till lokal nivå känner ett ansvar för de uppsatta målen och är beredda att arbeta för att de blir verklighet. Att höja EU- kompetensen är därför en direkt insats för att förbättra sysselsattas arbetsvillkor och möjlighet att utföra sitt arbete, men även en satsning för att öka engagemanget för EU:s sysselsättningspolitik i stort. Genom att EU:s politik medvetandegörs för förtroendevalda, kan kopplingen till den europeiska politiken och engagemanget bli större. Här finns idag brister som projektet bidrar till att åtgärda. En samlad satsning som berör ett stort antal personer på olika nivåer samtidigt, skapar synergieffekter som ger ett mervärde inte bara för de organisationer som deltar utan även för regionen i stort. Ett sådant mervärde är svårt att få till stånd inom ramen för ordinarie kompetensutveckling för enskilda personer.

Syfte

Projektets syfte är tvådelat – syftet kan anges både på individ- och på övergripande nivå. På individnivå är syftet att stärka förtroendevalda och tjänstemän i sitt arbete genom att höja deras kompetens i EU-frågor. Individerna blir mer professionella och utvecklas genom att de får verktyg för att kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt, där även den europeiska nivån tas i beaktande i allt som görs. Individerna känner sig tryggare i sin yrkesroll och upplever att de har förbättrade förutsättningar att klara av sina nuvarande arbeten samt eventuella tillkommande arbetsuppgifter. Kompetensutvecklingen främjar även rörlighet. På en mer övergripande nivå syftar projektet till att stärka kunskap och kompetens om EU och Europa i hela Småland Blekinge för att bättre ta tillvara de möjligheter som finns att tillgå och därigenom utveckla kommuner, landsting, regioner och högskolors verksamhet. Projektet ger ökad kunskap om EU:s program för tillväxtarbete samt ökad kunskap om den dess påverkan. Projektet syftar också till att tydliggöra kopplingen mellan den europeiska och den lokala nivån samt att tydligare påvisa vikten av att vara en aktiv part i Europasamarbetet. En ökad europakompetens och ett förbättrat samarbete mellan lokal, regional, nationell och internationell nivå ger också regionen ökade möjligheter att nå tillväxt via nya projekt och utveckla det gemensamma arbetet.

Målsättning

Projektets mål är som följer:

1. 440 personer deltar i projektet.
2. Varav 270 personer deltar i utbildningsinsatser, varav 15 dessutom deltar i transnationellt utbyte.
3. Varav 110 personer deltar i EU-seminarier.
4. Varav 60 personer deltar i praktisk kompetenstveckling med stöd från EU-coach.
5. 90 % av deltagarna upplever att de fått bättre förutsättningar att klara av sina nuvarande arbetsuppgifter.

Observera att mål 1,2,3 och 4 är preliminära och kan komma att förändras under mobiliseringsfasen, beroende på den kartläggning som genomförs. Uppdaterade mål sätts i mobiliseringsrapporten inför genomförandet.

På en mer långsiktig och övergripande nivå är målsättningen med projektet att skapa bättre lokala och regionala förutsättningar för att vara mer aktiva i europasamarbetet i stort, ökade transnationella utbyten och kontakter, ökad rörlighet på arbetsmarknaden samt ett fortsatt lärande i organisationerna. På sikt kan projektet också leda till verksamhetsutveckling hos respektive organisation då ökad kompetens kan leda till andra strategiska prioriteringar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet har varit i kontakt med processtödet för tillgänglighet under arbetet med ansökan, och fått ökad kunskap om tillgänglighet. Under mobiliseringsfasen kommer projektet att undersöka om någon av deltagarna har särskilda behov med avseende på tillgänglighet. Frågor kring detta kommer att ställas till målgruppen under kompetensanalysen, så att allas behov kan tillgodoses. Målgruppernas olika förutsättningar kommer att ligga till grund för planeringen av projektets aktiviteter. Eftersom de tre högskolorna i regionen finns med i projektet, kommer projektledaren att söka samverkan med dem särskilt kring denna fråga under mobiliseringen. Högskolorna har stor erfarenhet av att anpassa utbildning efter särskilda behov, och deras erfarenheter kan bidra till att projektet utformas på bästa sätt.

De lokaler där utbildningar hålls ska vara anpassade efter personer med särskilda behov, med utgångspunkt i Handisams checklista. Krav kommer att ställas på upphandlade utbildningsleverantörer så att detta uppfylls. I de fall som projektledaren själv anordnar aktiviteter, kommer endast lokaler att användas som kan beakta de särskilda behov som finns hos målgruppen. Alternativkost ska erbjudas vid seminarier och kurser, och eventuella allergier tas i beaktande.

Utbildnings- och informationsmaterial ska vara tillgängligt för alla. Krav kommer att ställas på upphandlade utbildningsleverantörer så att detta uppfylls. En del av utbildningen kan komma att hållas på engelska – i det fall deltagarna saknar tillräckliga kunskaper måste samma utbildning erbjudas på svenska, även detta kartläggs under mobiliseringsfasen.

Inom ramen för genomförandet kan även kompetenshöjning inom tillgänglighetsområdet komma att bli aktuell. Eftersom en del av projektet vänder sig till förtroendevalda, och en arbetsmarknad tillgänglig för alla finns med bland EU:s mål, finns en potential att sprida kunskap kring dessa frågor som kan få effekt i olika policies, strategier och insatser också utanför projektet. Projektet kommer att hålla fortsatt kontakt med processtödet under mobiliseringsfasen, för att ytterligare utveckla arbetet och dessa idéer.

Jämställdhetsintegrering

Eftersom projektet inte vänder sig till en specifik yrkesgrupp, utan brett till tjänstemän och förtroendevalda, finns goda förutsättningar för en jämn könsfördelning. Både kvinnor och män ska kunna delta i utbildningar. Styrgruppen har en jämn könsfördelning. Vid val av föredragshållare kommer gruppen också vara observant på att nå en så jämn könsfördelning som möjligt. Utbildningar ska hållas på tider och platser som tar hänsyn till både män och kvinnors förutsättningar. Behovsanalysen ska i sammanställningen redovisas uppdelat på kön, vilket gör att projektledningen kan säkerställa att båda könens erfarenheter finns med under planeringen av genomförandet. Det är också viktigt att fundera på hur informationsmaterial ska utformas för att tilltala både kvinnor och män.

Projektet har varit i kontakt med processtödet för jämställdhet under arbetet med ansökan, och har för avsikt att fortsätta samverkan under mobiliseringsfasen för att diskutera lämpliga åtgärder utifrån mobiliseringens utfall. Jämställdhetsutbildning bör vara en del i kompetensutvecklingsprogrammet, eftersom detta är ett prioriterat område i all EU:s politik, inte minst vid projektgenomförande. Det är därför av hög vikt att deltagarna lär sig mer om praktiskt arbete med frågan, för att kunna tillgodogöra sig EU-medel och strategier på bästa sätt.

Transnationellt samarbete

Projektägaren och dess samverkanspartners ser transnationella inslag som ett sätt att berika projektet och tillföra en ytterligare dimension. Transnationalitet ligger också väl i linje med EU:s politik, och är därmed ett naturligt sätt att utöva EU-tanken i praktiken. De flesta av regionens kommuner är idag ganska ovana att medverka i eller driva transnationella projekt och behöver få upp både kunskap och erfarenhet kring detta. Här kan också med fördel ett erfarenhetsutbyte komma till stånd mellan de kommuner som har större erfarenhet på området och de som i nuläget saknar kontakter och kunskaper. Då den framtida sammanhållningspolitiken pekar alltmer åt internationellt samarbete är denna typ av kompetens strategiskt viktig för alla regioners framtida utveckling.

Mobiliseringsfasen kommer att planera även de transnationella inslagen, beroende på de behov som finns hos målgruppen. Inom ramen för mobiliseringsfasen ska konkret målgrupp och samverkanspart kartläggas. Utgångspunkten är att nyttja etablerade samarbeten, framförallt kring Östersjön och Nordsjön, samt att ta stöd av Europakontoret vid val av partners. Här kan också mer eller mindre aktiva vänortskontakter användas. Det skulle kunna handla om konkreta utbyten av erfarenheter mellan oss och regioner i andra länder, möjlighet att göra en kortare praktik i en annan kommun/region etc. Insatserna ska vara konkreta och innebära ett mervärde – det handlar inte om traditionella studiebesök utan möten som ger nya inspel och en möjlighet att diskutera denna typ av frågor med personer som har liknande arbetsuppgifter. I budgeten finns upptaget kostnader för cirka 15 personer (resa och hotell). Tanken är att kommuner som idag inte har internationella kontakter prioriteras, eftersom det kan främja deras fortsatta transnationella arbete. Det är av högsta vikt att de transnationella aktiviteterna blir en integrerad del av projektet, och ses som en del av kompetensutvecklingen.

Även för de deltagare som inte kommer att vara med i de transnationella aktiviteterna, kan projektet främja internationella kontakter. Projektet omfattar EU-kompetens som kan göra det enklare för deltagarna att arbeta med internationella samarbetsprojekt inom sitt dagliga arbete – projektet främjar således transnationalitet på längre sikt.

Samarbetspartners

  • BTH, högskoleledningen
  • Linnéuniversitetet Ledarskap
  • Region Blekinge
  • Regionförbundet Jönköpings län
  • Regionförbundet södra Småland
  • Stiftelsen Högskolan i Jönköpi

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Habo
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult