Logotyp på utskrifter

EIO- Småland och Öarna

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareEIO Medlemsservice AB
KontaktpersonUlf Pettersson
E-postulf.pettersson@eio.se
Telefonnummer013-25 30 40
Beviljat ESF-stöd7 443 208 kr
Total projektbudget7 443 208 kr
Projektperiod2012-01-09 till 2014-04-09
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Detta projekt är ett initiativ från EIO och deras medlemmar för att möta de förändrade förutsättningarna som sker inom branschen. Branschen har många olika positiva och negativa utmaningar framför sig så som tillgången på arbetskraft och arbetskraftens kompetens. Med en bransch i förändring där det sker förändringar i efterfrågan, behov av diversifiering av tjänster samt förändringar av kompetenskrav och generationsskiften. Allt detta skapar ökade krav på de företagen och personerna som ingår i projektet. För att kunna möta dessa förändringar så vill vi genomföra projekt som möter dessa förändringar genom att ge strategisk kompetensutveckling en mer central roll. Genom att arbeta med långsiktig strategisk översyn av branschens framtida utvecklingsbehov samtidigt som vi kopplar samman detta med organisatorisk utveckling och strategisk individuell kompetensutveckling hoppas vi att kunna öka förutsättningarna för konkurrenskraftigare personal och medlemsföretag.

Bakgrund

Elinstallationsbranchen har under de senaste åren genomgått en stor förändring. I den cykliska globala ekonomin har vi sett inbromsning som skedde under 2008 och framåt samt den ekonomiska återhämtningen och nu återigen verka gå in i en allt mer global ekonomisk osäkerhet där återhämtningen bromsar in. Detta cykliska beteende påverkar i allra högsta grad vår bransch där vi ser variationer i efterfrågan och osäkerhet kring olika investeringsbeslut både hos individer och aktörer som agerar på marknaden så som politiska investeringar-kommunala och nationella samt att investeringstakten minskar hos olika byggföretag m.m. Detta medför förändringar i efterfrågan (där vi i nära framtid med stor säkerhet kommer att få se en nedgång i efterfrågan på investeringar av privatpersoner samt att byggföretag skjuter upp sina investeringsplaner på nybyggnationer av bostäder i och med ökad osäkerhet i räntor och BNP tillväxt m.m. Vidare är osäkerheten kring ROT avdrag både en möjlighet men även ett hot mot den nuvarande marknaden och våra medlemsföretag då det inte är en permanent lösning utan en tillfällig skattestimulans från regeringen. Det är därmed svårt att överskåda hur ett ev. beslut om att ta bort denna kommer att påverka branschen) både vad gäller kvantitet så väl som kvalitet samt att nya tjänster och efterfrågan på helhetslösningar förespås förändras. Tidigare erfarenheter visar att nedgångar i ekonomin förändrar individernas och därmed marknadens efterfrågan-nya efterfrågemönster uppstår. Behoven av diversifiering av tjänster gör att det nu är oerhört viktigt att var lyhörd för att skapa ett så bra utgångsläge som möjligt för att när konjunkturen återigen vänder stå bered att kunna möta marknadens krav. Som en reaktion och med anledning av förändringarna har branschorganisationen EIO fått i uppdrag av sina medlemmar att driva utvecklingsprojekt samt genomföra en strategisk genomlysning i form av en framtidsstudie om möjligheter och hot mot branschen (2005-2010) (se bilaga 1).
Även om analysen fastställer att det går bra för branschen och att det finns många utvecklingsområden så fastställer man två stora övergripande hot mot branschen.-Tillgång på arbetskraft och Arbetskraftens kompetens. Dessa är avgörande för att branschen skall kunna utvecklas och möte både de positiva och negativa utmaningarna som man nu står inför.
Vidare så visar man på att-Branschen blir mer komplex och tekniktät vilket bidrar till förändrade krav och att fler personer med högre utbildning, mer teoretiskt inriktning och kompetens, livslångt lärande och förändrade sätt att arbeta krävs. Denna förändring medför i sin tur förändrade krav på organisationerna att kunna tillfredställa den förändrade yrkeskårens krav. Denna utveckling sker parallellt med utvecklingen av att nya regler innebär att branschen går från detaljstyrning i föreskrifter till standard vilket medför möjligheter för att utveckla nya lösningar men det ställer även nya krav på de anställda och medför att man måste arbeta med förhållningssätt hos företagenoch de anställda när arbetsinnehållet och styrningen förändras. -Branschen går från att vara en elinstallationsbransch till att bli en elteknikbransch vilket medför att nya marknadsområden kan utvecklas under förutsättning att det finns rätt kompetens att tillgå-Ytterligare resultat från studien är att skråtänkandet är på väg att försvinna dvs. man har svårare att som företag och anställd vara nischade utan måste ha en bredare kompetens och kunna arbeta med flera områden för att kunna vara konkurrenskraftig. Detta medför utvecklingsbehov vad gäller organisation och individuella kompetenser. - Om branschen inte lyckas förändras och möta den lägre och förändrade efterfrågan finns risker för att branschen inte kan växa, minskade marknadsandelar samt står inför övertalighet där vi har en stor del av de anställda med kompetenser som inte matchar marknadens krav.
Nationellt så är det ca 2 500 företag som är medlemmar i EIO. Av dessa är ca 800 enmansföretag. De har tillsammans drygt 22.000 anställda (ca 23.000 om man räknar med enmansföretagen). Andelen småföretag är relativt stor, men av de ca 22.000 anställda arbetar ca hälften i de 10 största koncernerna i branschen. Som i många andra branscher (se te.x. Almis slutsatser och arbete ang. kommande problem med generationsväxlingar och ägarskiften i småföretag) så finns det stora kommande problem och utmaningar med kommande generationsskiften. Då medlemsföretagen består av många mindre företag så gör det oss särskilt sårbara och det är viktigt att vi som bransch och berörda intressenter- branschorganisationer, fack, utbildningsleverantörer agerar i denna fråga och försöker att hitta gemensamma strategier för lösningar. Den stora andelen småföretagare hos våra medlemmar medför även att det många gånger saknas strukturerade system för hur man systematiskt kan arbeta med kompetensutveckling inom företagen. Bristen på egna funktioner som arbetar med dessa frågor skapar hot mot individerna i form av att de inte får en regelbunden kompetensutveckling och därmed att individerna och företagen hotas av en missmatchning vad gäller faktisk kompetens och efterfrågad kompetens. Ett arbete för att skapa regelbundenhet, strukturer och systematik kring dessa frågor kan på många sätt vara avgörande för individerna och företagens möjligheter till att kunna konkurrera på marknaden. Detta samt ovanstående medför också att det finns stora behov av att arbeta med organisatorisk utveckling och kompetensutveckling i ledarskap och affärsutveckling för att skapa förhållningssätt inom organisationerna där konkurrenskraft och vilka underliggande faktorer, så som kompetensutveckling som bidrar till konkurrenskraft hamnar i ett allt större fokus och får en tydlig strategisk plats i diskussionerna och utvecklingsarbetet.
Allt detta pekar tydligt på att kompetens är en strategisk förutsättning för att kunna fortsätta att utvecklas både som enskild anställd men även som organisation och förmågan till konkurrenskraft för branschen som helhet. Utmaningarna i detta är att hur kan vi som bransch, företag och individ skapa bättre beredskap och ett de rätta förhållningssätten till att befinna oss i konstant förändring. För att göra detta så måste vi strategiskt arbeta med dessa frågor samt attityder till lärande- individuell och organisatorisk, entreprenörskap, nyföretagande och tillväxt av nya och befintliga verksamheter.
Framtidsstudien hade fokus på åren 2005-2010. Då denna togs fram var inne i i en högkonjunktur. Vi vet dock att ekonomin och efterfrågan för våra företags tjänster är väldigt cykliskt och detta innebär att vi dels behöver arbeta för att motverka den nedgång i efterfrågan som vi i nuläget säkerligen står inför samtidigt som vi har ett längre perspektiv där vi analyserar och arbetar med frågeställningar om hur vi kan rusta inför att konjunkturen återigen går upp. Hur kan vi under denna period arbeta med strategisk kompetensutveckling kopplat till organisatorisk utveckling för att på bästa sätt skapa möjligheter för de anställda och företagen att vara konkurrenskraftiga? Dvs. slutsatserna är fortfarande relevanta.För närvarande och parallellt med att mobiliseringsfasen så tas nu en ny strategisk översyn fram. Med hjälp av denna så avser vi att under mobiliseringsfasen genomföra djupare kartläggningar och analyser över hur vi kan möte de nya möjligheterna och utmaningarna både på individnivå men även inom de olika medlemsföretagen. De övergripande frågeställningarna kommer att vara att fastställa målsättningar för branschen som helhet men även för respektive företag där vi kan koppla individuella utvecklingsmål och aktiviteter till organisatoriska förändringsprocesser för att på sätt få till en långsiktig hållbar utveckling i branschen, företagen och för de anställda för att på så sätt kunna vara mer konkurrenskraftiga och öka bidraget till den regionala utvecklingen.

Målsättning

Det övergripande målet är att de deltagande personerna skall kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga genom tillförseln av strategisk kompetensutveckling i enlighet med de målsättningar som finns i Lissabonstrategin och det nationella Socialfondsprogrammet för att öka EU konkurrenskraft. Genom strategisk utveckling på individuell- och organisatorisknivå vill vi kunna skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig bransch som kan bidra till den nationella och regionala utvecklingen. Långsiktiga mål är även att genom projekten få tillstånd en långsiktig utvecklingsprocess med starka inslag av systematisering och skapandet av långsiktiga strukturer för kontinuerligt lärande och där man ser kompetensutveckling som en strategisk del av företagens verksamhet. Avgörande för att kunna genomföra dessa långsiktiga mål är även skapa arenor för att olika relevanta intressenter kan mötas i en gemensam utvecklingsprocess kring dessa frågor.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Arbetet med Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet utgår från samma angreppssätt och metodologi. Grunden är att alla individer skall ha rätt att delta på lika villkor och utifrån sina egna förutsättningar och inte utestängas från arbetsmarknaden.

Olika dimensioner av tillgänglighet så som Fysisk tillgänglighet, tillgänglig information och kommunikation samt tillgängligverksamhet kommer att analyseras och beaktas. Även när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning så behöver vi inom branschen skapa mer underlag och göra fler analyser för kunna utveckla detta arbete. Detta arbete måste även det utgå från analys av faktorer som utestänger och analyser över hur vi kan inkludera dessa personer. Synsättet inom projektet och utgångspunkten i detta arbete kommer även här vara vilka frågor som handlar om internt arbete (så som t.ex. rekrytering) men även externt (så som t.ex. bemötande). Frågan om Vad som gör att människor stängs ute och Varför det är så behöver utvecklas och analyseras vidare. Många gånger så handlar det dock även här precis som när det gäller jämställdhetsintegrering om kultur, normer samt olika former av strukturer som utestänger personer eller skapar beteenden i organisationerna som bidrar till utestängning. Delar av dessa faktorer kan man arbeta för att förändra inom ramen för projektet andra handlar om faktorer där man inte har mandat eller inte "äger" frågeställningarna eller lösningarna. För att kunna sätta in mer aktiva åtgärder inom de områden där man själva kan påverka dessa strukturer så behövs ytterligare analyser och undersökningar.
I och med det så behövs det även här så som vad gäller jämställdhetsintegreringsarbetet tas fram analyser på branschnivå och företagsnivå. Vidare måste det fastställas vilka andra faktorer utanför vårt mandat som påverkar detta för att kunna identifiera intressenter och stakeholders för att på så sätt identifiera sätta att påverka och uppmärksamma dessa aktörer om hur de kan bidra till att lösa delar av dessa problem. Det som dock är tydligt att strukturer och normer i samhället är svåra att påverka och behöver arbetas med över lång tid och på ett systematiskt processinriktat sätt. Så hur kan vi och de intressenter som identifieras arbeta för dessa frågor kring strukturer för utestängning på arbetsmarknaden och bidra till att utveckla mekanismer för inclusion på arbetsmarknaden och inom branschen blir avgörande utgångspunkter i detta arbete.
Under arbetet med ansökan har kontakter tagits med processtödet för tillgänglighet för att få stöd i detta arbete. Framförallt har kontakter tagits med processtöden i region Mellersta Norrland där vi i nuläget bedriver ett förprojekt i egen regi. De har ställt sig positiva till att koordinera processtödet för tillgänglighet för samtliga projekt så att vi på sätt kan skapa ökat kunskapöverföring, enhetlighet och genomslag i samtliga projekt. Som ett led i detta har vi även påbörjat utvecklingen av enkäter osv. med utgångspunkt i ett samarbete med handikappförbundet och deras material. Viktigt att vi kan hitta stöd i detta på nationell nivå såväl som på regional nivå för att försöka skapa genomslag för dessa frågor på bästa sätt. Under mobiliseringsfasen kommer ett intensifierat samarbete att ske med processtödet för att skapa metoder kring hur vi skall gå tillväga för att skapa SWOT- analyser gällande tillgänglighetsperspektivet i projektets olika delar och nivåer. Dessa analyser kommer sedan att ligga till grund för strategidokument och åtgärdsplaner för beaktandet av tillgänglighet på samtliga nivåer inom ramen för projektet dvs. nationell, regional, företag och individer. Vidare kommer dessa analyser att vara underlag för att ta fram för projektet mätbara målsättningar till genomförandefasen kopplade specifikt till tillgänglighet. Hur detta arbete specifikt kommer att se ut under mobiliseringsfasen och genomförandefasen kommer att behöva utvecklas ytterligare under projektets gång men utgångspunkterna i inclusion, utestägningsfaktorer, representativitet, samverkan mellan olika intressenter som fack, utbildningsanordnare osv. samt kompetenshöjande insatser kommer att särskilt undersökas och vara viktiga faktorer i detta utvecklingsarbete.

Transnationellt samarbete

Ej aktuellt

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Habo
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult