Logotyp på utskrifter

Digital kompetenshöjning

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareAllbo Lärcenter
KontaktpersonErik Engsbråten
E-posterik.engsbraten@alvesta.se
Telefonnummer047215470
Beviljat ESF-stöd1 448 575 kr
Total projektbudget1 448 575 kr
Projektperiod2010-01-18 till 2011-05-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

En allt större del av vuxenutbildningen sker i dag på distans via Internet. För att kunna möta denna utveckling och för att säkerställa kvaliteten i kommande distansutbildningar kommer lärarkåren vid sex lärcenter i Kronoberg att i detta projekt genomgå fortbildning i distansutbildningspedagogik.

Bakgrund

Sedan många år har landets lärcenter erbjudit studenter att följa utvalda högskolekurser genom att föreläsningar har sänts i realtid via videolänk från högskolan ut till de olika lärcentren. De senaste åren har dock denna teknik blivit alltmer föråldrad, och samtidigt som utbudet av länkade kurser har minskat har högskolorna i hög utsträckning utvecklat Internetbaserade distanskurser som gör studenterna helt oberoende av studieort. Därmed har också behovet av videolänkade utbildningar minskat drastiskt. Samtidigt har vi inom lärcentren insett att de nya distansutbildningsformerna skulle kunna innebära stora fördelar för vår verksamhet, men för att kunna utnyttja dem måste en omfattande fortbildning av lärarkåren äga rum, och det är det som är tänkt att ske inom det planerade projektet.

Med detta som bakgrund har förprojekteringen varit inriktad på följande:

- Att inventera intresse och kompetens bland lärarna inom samarbetsorganet Lärcenter Kronoberg (LCK).
- Att undersöka vilka fördelar- och nackdelar som finns med Internetbaserad distansundervisning
- Att undersöka inom vilka områden det krävs fortbildning, och vad denna bör bestå av.
- Att bygga upp en struktur för en fortbildningsorganisation.
- Att förankra fortbildningsorganisationen och dess verksamhet inom LCK.

En omfattande enkät skickades ut till 100 av LCK:s lärare, och förutom att den visade att intresset för att bedriva distansundervisning och för fortbildning inom distansutbildningspedagogik var mycket stort, gav den intressant information om lärarnas bedömning av egna och elevers datorkunskaper, för- och nackdelar med distansundervisning inom olika ämnen samt lärarnas egna erfarenheter av distansundervisning. Sammantaget kan sägas att resultatet av enkäten var mycket uppmuntrade inför det planerade projektet.

Inom ramen för förprojekteringen har också genomförts en pilotkurs där lärare har provat på olika distansundervisningsformer, samtidigt som de har diskuterat pedagogiska frågor.

Utöver detta har omfattande litteraturstudier skett och diskussioner har förts med en extern expert, samtidigt som projektgruppens egna erfarenheter har tagits in i analysen av för- och nackdelar med Internetbaserad distansundervisning och de krav som den ställer på lärare och elever. Kortfattat kan resultatet av detta arbete sammanfattas med konstaterandena att distansundervisning innebär helt andra utmaningar och möjligheter än traditionell undervisning.

Distanskurser är emellertid långt ifrån ett entydigt begrepp, då det kan det omfatta allt från gammaldags brevkurser till undervisning med hjälp av IT-teknologi. På senare år har distansundervisning dock kommit att bli synonymt med undervisning via webbaserade s.k. lärplattformar eller LMS (Learning Management Systems), som ger studenter tillgång till kurser via en vanlig webbläsare.

Även om det finns många varianter av LMS har de alla tre stora fördelar.

- De erbjuder möjligheter till s.k. asynkrona studier, vilket innebär att studenterna inte är tvingade att delta i kursmomenten på bestämda tider, vilket gör det möjligt att anpassa studier efter yrkes- och familjeliv.
- Då de ligger på vanliga hemsidor krävs ingen dyr teknik och inga snabba uppkopplingar.
- LMS medför per automatik att studenterna tvingas till en helt annan typ av reflektion över sina kunskaper än vid traditionell undervisning, vilket gör att både aktivitet och inlärning stimuleras. Såväl forskning som projektgruppens egna erfarenheter visar att detta leder till högre kvalité på undervisningen, samtidigt som det ger fördjupad kunskap hos eleverna (se även exv. Sorensen 'Intellectual Amplification through Reflection and Didactic Change in Distributed Collaborative Learning', 2003).

På grund av de många fördelarna med LMS är det detta format för distansundervisning som kommer att bli aktuellt för det planerade projektet. Emellertid kräver denna typ av undervisning mycket av lärarna: Förutom inblick i hur man praktiskt använder LMS krävs det också kunskap och medvetenhet om de speciella pedagogiska förutsättningar som gäller för undervisning via LMS, vilka skiljer sig från traditionell undervisning i allt från pedagogisk teori till praktiskt hantering av olika undervisningssituationer. Exempelvis kan det röra sig om följande:

- Orsaker till, och sätt att hantera, LMS-undervisningens särskilda krav på återkoppling till studenterna.
- För- och nackdelar med synkrona och asynkrona kursmoment.
- De speciella förutsättningarna för gruppdynamik och gruppgemenskap vid LMS-undervisning.
- Hur man använder traditionellt och egenproducerat undervisningsmaterial på LMS.
- Hur man som lärare hanterar stressen som ligger i att man förväntas vara tillgänglig hela tiden, vilket är ett stort problem i sammanhanget (se exv. Eliasson, 'Distansundervisning ger lärare mer stress i arbetet', Universitetsläraren, nr. 3, 2009).
- Distansundervisningens speciella examinationsformer.

Allt detta är bara några exempel på de speciella förutsättningar som gäller för distansundervisning via LMS, vilket visar på att ett fortbildningsprojekt av det slag vi planerar att genomföra är viktigt.

Anledningar till ökad användning av LMS vid lärcentren
Med tanke på att en ökad distansundervisning via LMS nödvändiggör stora fortbildningsinsatser är det kanske inte alldeles självklart att öka utbudet av distanskurser inom LCK. Men, som vi har kommit fram till under förprojekteringen, är vinsterna med detta så pass stora för såväl organisationen som för lärare och elever, att vi finner det vara väl motiverat att göra denna satsning. Dels för att det innebär en kraftig höjning av kompetensen hos lärarkåren inom LCK, dels för att det möjliggör framtida satsningar att nå nya studentgrupper och dels för att det finns en lång rad positiva aspekter med LMS-baserad distansundervisning, exv. följande:

- Ökad tillgänglighet för alla studentgrupper, då studenterna inte kommer att vara beroende av att komma till lärcentret för undervisning.
- Möjligheter att nå nya studerandegrupper, som inte kan följa en undervisning på bestämda tider
- Stora möjligheter att samordna resurser mellan lärcenter.
- Distansundervisning ger ofta bättre kursresultat och fördjupade kunskaper.
- LMS-baserad distansundervisning utvecklar de studerandes kommunikativa kompetenser, i och med att den tvingar de studerande att omforma sina tankar och sitt tal till skriftspråk så att det blir föremål för reflektion och förändring (se exv. Reneland 'A Changing Experience. Communication and meaning-making in web-based teacher training', 2009). Detta är i sin tur något som vi ser som särskilt viktigt för länets lärcenter, då vi har en mycket stor andel invandrarelever, som med hjälp av LMS-baserad undervisning automatiskt får mer språk- och skriftträning än vid traditionell undervisning.
- LMS ger möjligheter till en interaktion mellan alla inblandade parter på ett sätt som inte finns inom traditionell undervisning.
- Det finns viktiga jämlikhetsaspekter i denna typ av undervisning. Dels för att den möjliggör också för dubbelarbetande kvinnor att studera (se vidare nedan) och dels för att den väsentligt ökar möjligheterna för heltidsarbetande att fortbilda sig, vilket blir allt viktigare på en konkurrensutsatt arbetsmarknad.
- Distansundervisning lämpar sig väl för elever från studieovana miljöer, vilket gör att det framtida ökade utbud av LMS-baserade kurser som kommer att bli en följd av detta projekt, kommer att innebära stora möjligheter att öka länets generellt låga utbildningsnivå.
- Då universiteten i allt högre grad erbjuder LMS-baserad undervisning kommer den verksamhet med videolänkande föreläsningar som bedrivs i dag vid inom en snar framtid att vara föråldrad och överflödig, vilket också innebär att lärcentren kommer att tappa studenter. En satsning på fortbildning av våra lärare är således också ett sätt att i god tid möta en kommande förändring av förutsättningarna för att bedriva vuxenutbildning.

Syfte

Det sökta projektets syfte är att fortbilda lärare vid lärcentren i Alvesta, Ljungby, Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge och Älmhults kommuner (det vill säga lärcentren inom samarbetsorganisationen Lärcenter Kronoberg) i distansutbildningspedagogik. Detta för att vi längre fram skall kunna utveckla LMS-baserade kurser inom flera områden vid de aktuella lärcentren, och därmed uppnå de många fördelar med LMS-baserad undervisning som beskrivits ovan.

Ett underliggande syfte är också att ordna kortare informations- och demonstrationstillfällen om LMS-baserad distansundervisning för skolledare i länet, för att etablera LMS som ett pedagogiskt instrument för framtiden på alla utbildningsnivåer.

Målsättning

Projektets mål är följande:

- 100 lärare (= c:a 90% av lärarkåren) vid de aktuella lärcentren skall genomgå kompetenshöjande fortbildning i distansutbildningspedagogik under projektperioden.

- En organisation som skall stödja kommande utveckling av LMS-baserade distanskurser skall etableras.

- Rektorerna vid de berörda lärcentren skall ges grundläggande kunskap om LMS-baserad distansundervisning och distansutbildningens speciella pedagogiska krav och förutsättningar.

- Det skall anordnas utbildnings- och informationsträffar om LMS-baserad distansundervisning för skolledare på alla nivåer i Kronoberg län.

Målet för framtiden, det vill säga. efter att projekttiden är slut, är att LMS-baserad distansundervisning skall bli en självklar och välutvecklad del av undervisningen vid de berörda lärcentren, och att lärcentren därigenom skall kunna nå helt nya studentgrupper. Framtida mål är också att utveckla helt nya typer av kurser som ligger utanför de utbildningar som finns i dag, såväl vid lärcenter som hos andra utbildningsanordnare (se vidare i bifogad bilaga) samt att finna sätta att samordna lärarresurser inom Lärcenter Kronoberg.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Allbo lärcenter arbetar med tillgänglighet för personer med funktionshinder utifrån fyra integrerade delar:

- Fysisk tillgänglighet
Detta innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram i och arbeta i våra lokaler, och då våra byggnader används i skolverksamhet är lokalerna redan fullständigt handikappanpassade. Exempelvis finns handikappsanpassade toaletter, hiss till alla plan och trösklar saknas in till undervisningslokalerna. Allbo lärcenter har också genom åren haft många deltagare med funktionshinder, och vår erfarenhet är att deltagarna har klarat av studierna mycket bra, trots sina funktionshinder.

- Tillgänglig verksamhet
Allbo lärcenter arbetar mycket målmedvetet med värdegrundsfrågor, vilket bl.a. omfattar ständiga utvecklingar av och diskussioner kring likabehandlingsplaner, mobbingplaner och jämställdhetsplaner, och ett medvetet arbete med att implementera planerna i verksamheten. Allt i syfte att göra våra verksamheter välkomnande för alla människor, oavsett ålder, kön, religion, etnicitet eller funktionshinder. Viktigt för arbetet med värdegrundfrågor är också att fokusera på att skapa en öppen miljö med rak kommunikation och att arbeta för att språkbruk och beteenden leder till goda relationer mellan alla människor som på något sätt är involverade i Allbo lärcenters olika verksamheter.

- Kommunikativ tillgänglighet
Förutom att våra lokaler är anpassade för syn- och hörselskadade har vi också tillgång till Alvesta kommuns många olika former av hjälp och stöd till syn- och hörselskadade och andra funktionshindrade, vilket innebär att funktionshindrade projektdeltagare kommer att kunna erbjudas kvalificerat och individuellt utformat stöd.

- Informativ tillgänglighet
Vi strävar ständigt efter att göra all vår information så tillgänglig som möjligt, oberoende av media. Målet är att all informationen skall vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den, och vi arbetar därför med olika former av hjälp för dyslektiker och syn- och hörselskadade. Under åren har vi exempelvis haft många studenter som har haft dyslexi, varför den mesta litteraturen finns inläst, och i de fall litteratur inte finns inläst har vi rutiner för att se till att det sker. Också i dessa sammanhang har vi god hjälp av att ha tillgång till Alvesta kommuns olika former av hjälp och stöd till funktionshindrade.

Utöver dessa mer generella aspekter av tillgänglighet kommer vi att tillfråga alla kursdeltagare om de är i behov av hjälpmedel eller särskilt stöd, om de har särskilda krav på lokaler eller arbetsmiljö, eller om de har allergier som vi måste ta hänsyn till vid de tillfällen vi har fysiska träffar.

Vi kommer också att behandla tillgänglighetsaspekter inom de planerade utbildningarna, exv. skall de fortbildade lärarna utbildas i de 'User Agent Accessibility Guidelines' (UAAG) som tagits fram av organisationen WAI (Web Accessibility Initiative, se http://www.w3.org/WAI).
Det kommer också att vara ett krav att projektledare och utbildare genomgår de utbildningar i tillgänglighet som anordnas av ESF:s projektstöd, och det skall tydligt framgå i utvärderarens uppdrag att utvärdering av projektets tillgänglighetsaspekter skall vara en viktig del av utvärderingsarbetet.

En mycket viktig tillgänglighetsaspekt är också att LMS-baserad distansundervisning möjliggör för funktionshindrade att få tillgång till utbildning i högre grad än vad som nu är fallet. En fortbildningsinsats som den som planeras inom projektet skulle med andra ord på sikt avsevärt öka utbildningsmöjligheterna för funktionshindrade, vilket ytterligare understryker de viktiga empowerment-, eller egenmaktsaspekter som finns i en satsning på LMS-baserad distansundervisning, som nämnts ovan under 'Jämställdhetsintegrering'.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegreringsarbetet i det planerade projektet har två sidor:

-En konkret, som handlar om att få en jämn könsfördelning i fortbildningsgrupperna och om att få eventuellt teknikrädda män och kvinnor att delta i fortbildningen.
-En som handlar om jämställdhetsaspekter av de distansutbildningar som planeras komma till stånd efter projektets genomförande.

Den 'konkreta' sidan kommer vi att hantera genom att vi kommer att göra fortbildningen obligatorisk för lärarna vid LCK, vilket innebär att alla, såväl män som kvinnor, kommer att delta. Och den ojämna könsfördelningen i lärarkåren kommer vi att hantera på så sätt att vi delar upp de sex fortbildningsgrupperna så att det blir en så jämn könsfördelning som möjligt, och i inga fall skall det vara helt könshomogena grupper.

När det gäller den andra aspekten av jämställdhetsintegreringsarbetet kommer vi under fortbildningen att lägga stor vikt vid att behandla frågor kring teknik och genus, exempelvis attityder kring att datorer och IT är en manlig domän och på vad sätt IT och datoranvändning har med könsroller och genusrelaterade och socioekonomiskt betingade maktrelationer att göra. Exempelvis kommer stort fokus att ligga på diskussioner kring forskning som har visat att den viktigaste skillnaden mellan mäns och kvinnors datoranvändning är att kvinnor över lag är mindre intresserade av tekniken bakom maskinerna än vad män är. Istället ligger deras intresse på hur maskinerna kan användas i olika sammanhang. Man har också sett att datorintresset bland män ofta handlar om ett allmänt teknikintresse som är ett sätt för män att uttrycka manlighet, och är därför är en del av deras sociala och kulturella identitet på ett sätt som det sällan har för kvinnor. Samtidigt är det också så att det i dagens samhälle sannolikt är vanligare att kvinnor använder datorer i arbetet, då service- och kontorsyrken är kvinnodominerade, så med andra ord är kvinnor den största användargruppen av en teknik som ofta anses som manlig. Och hur dessa faktum påverkar användningen av datorer i samhälle och undervisning är något som kommer att diskuteras ingående under den planerade fortbildningen.
Som en illustration till problematiken kan man se resultatet av den enkät som gjorde under förprojekteringen, där 90% av de lärare som redan i dag bedriver någon form av distansundervisning svarade att de inte upplevde att det fanns någon påfallande skillnad i datorvana/kompetens mellan manliga och kvinnliga studenter. En slutsats av detta är att eventuella könsrelaterade hinder för LMS-baserad distansundervisning, som från elevhåll inte kräver stort mycket mer kunskaper än vad som krävs för allmän Internetanvändning, inte ligger i datorvana eller tekniska kunskaper, utan i attityder som kan verka avskräckande.
Allt detta har i förlängningen också att göra med genusfrågor inom pedagogiken, och det finns således goda förutsättningar att knyta samman den allmänna diskussionen kring datoranvändning och kön med pedagogiska frågor.
En annan viktig genusfråga som kommer att ges stort utrymme är den generella obalans som finns mellan mäns och kvinnors utbildningsnivåer och studieresultat, det vill säga att kvinnor i allmänhet både har bättre betyg än män, och att det också är kvinnor som i större utsträckning går vidare till högskolan. Orsakerna till, och följderna av detta faktum kommer att diskuteras inom kursen, och i synnerhet kommer vi att fokusera på hur distansutbildning kan bli ett medel för att höja mäns låga utbildningsnivå i Kronobergs län.

Inom projektorganisationen kommer vi att ha goda förutsättningar att föra diskussioner kring alla dessa frågor. Dels på grund av att projektledaren har stora kunskaper om genusfrågor och jämställdhetsarbete, och även har mångårig erfarenhet av att undervisa i genusteori på universitet, och dels genom att det kommer att vara ett krav att de som anställs inom projektet så snart som möjligt deltar i de utbildningar och workshops som anordnas av ESF:s processtöd för jämställdhetsintegrering. Vi kommer också att betrakta tidigare arbete med jämställdhetsintegreringsarbete som starkt meriterande för de som söker arbete inom projektet.

En annan viktig del i planen för jämställdhetsintegrering är att det tydligt skall framgå i utvärderarens uppdrag att utvärdering av projektets jämställdhetsintegrering skall vara en viktig del av utvärderingsarbetet. Likaså skall det vara ett krav att deltagarna i fortbildningsverksamheten själva reflekterar över och utvärderar projektets jämställdhetsarbete i de utvärderingar de själva skall göra under utbildningen.

Transnationellt samarbete

Projektet har ingen transnationell verksamhet.

Samarbetspartners

  • Allbo lärcenter
  • Kommunal vuxenutbildning
  • Komvux Älmhult
  • lessebo utbildningscenter
  • Lärcenter Uppvidinge
  • Tingsryds Lärcenter

Deltagande aktörer

  • Allbo lärcenter
  • Kommunal vuxenutbildning
  • Komvux Älmhult
  • lessebo utbildningscenter
  • Lärcenter Uppvidinge
  • Tingsryds Lärcenter

Kommun

  • Alvesta
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Tingsryd
  • Uppvidinge
  • Älmhult