Logotyp på utskrifter

Det Goda Mötet.nu (Kompetens i samverkan)

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet i Kalmar län
KontaktpersonJohn Heyne
E-postjohn.heyne@rfkl.se
Telefonnummer072-7153311
Beviljat ESF-stöd4 486 295 kr
Total projektbudget4 486 295 kr
Projektperiod2011-06-06 till 2013-12-31
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Fritidsgårdsverksamhet är en arbetssektor som påverkas mycket av förändringar i samhället samt kräver en duktig och engagerad personal. Det är dessutom en sektor sårbar för nedskärningar och kommunala prioriteringar. Det här projektet tar sikte på minskad ohälsa genom ökad kompetens och samverkan för 130 fritidsledare i 14 kommuner, tillsammans med aktörer från ideell sektor samt utbildningsväsen. Det övergripande målet för projektet är att yrkesgruppen fritidsledare genom kompetensinsatserna får ökade möjligheter att möta samhällets förändrade krav och behov.

Bakgrund

Fritidsledaryrket är speciellt i många avseenden. Personalen arbetar huvudsakligen kvällstid till skillnad från övriga kommunalanställda. De arbetar ofta ensamma mot ungdomar eftersom det bara finns en eller två fritidsledare närvarande på en fritidsgård. Det är dessutom ett mycket krävande yrke eftersom det består av många olika roller. Fritidsledare måste inte bara agera som aktivitetssamordnare utan också som ”social arkitekt”, ledare, förälder, polis, och psykolog. Det kräver stark självkänsla hos fritidsledaren men också ett starkt engagemang. Samtidigt är det bara en bråkdel av fritidsledarens kompetens och arbete som syns för allmänheten. Ofta upplevs känslan av yrkesstolthet bland fritidsledare som svag eftersom det råder en saknad av bekräftelse från samhället för deras professionella yrkesutövande. På samma gång är deras profession sårbar för kommunala prioriteringar eftersom fritidsgårdsverksamhet inte är en obligatorisk verksamhet. Sammantaget leder detta till en utsatthet som fritidsledare och desto mer behov av stöd och kompetensutveckling.

Ett nödvändigt och ofta underprioriterat inslag i utvecklingssatsningar är kompetensutveckling direkt riktad mot yrkesgruppen fritidsledare. Fritidsledaryrket är en profession som påverkas mycket av att samhällets utveckling. En av de största utmaningarna för fritidsledaren är att möta förändrade krav i sin yrkesroll genom växande behov bland nya utanförskapsgrupper. Ett allt för stort inslag inom fritidsektorn är höga ohälsotal kopplade till stress och upplevelse av svårigheter att klara yrkets förändrade krav och förutsättningar. För att klara ”övergången” samt professionens ändrade förutsättningar behövs utbildning i verktyg och metoder. Det här projektet ämnar att utbilda och kompetensutveckla fritidsledarna och ge arbetslagen nya verktyg i arbetet med ungdomar i utanförskap, i syfte att stärka dem i sin yrkesroll.

Projektet bygger på en utökad mellankommunal samverkan som utgår från nätverket ”Det Goda Mötet”, som består av Kalmar läns kommuner och Eksjö. Nätverket bygger på kunskap, erfarenhetsutbyte och kompetensinsatser, med tematiska mötesplatser och högskoleutbildningar som i Regionförbundets regi har anordnats för vuxna som arbetar med unga, framför allt på ungas fritid. Arbetet har resulterat i ett stabilt ”lokal-regionalt” nätverk med chefer för fritidsgårdar och allaktivitetshus för unga i länet (se bilaga). Genom projektet utökar vi nätverket för yrkesgruppen fritidsledare och bistår med kompetensutveckling och nya verktyg för att bättre hantera samhällets förändrade krav på yrkesgruppen. Projektet har 130 deltagare från 14 kommuner, 3 ideella organisationer (inklusive transnationalitet med Lettland) och Fryshuset.

Projektet består av två huvudsakliga delar:
1) Förändringens fyra rum – kompetensutveckling i syfte att stärka fritidsledare i arbetslag, i förändringsarbete samt minska ohälsa.
2) Samarbete med Fryshuset – kompetensutveckling och etablering av ”Fryshusandan” i syfte att ge fritidsledarna en gemensam värdegrund, samt förse fritidsledare med utbyte av verktyg, metoder och kunskap mellan storstad och landsbygd, i syfte att ge fritidsledarna bredare kompetens och tillhörighet i ett större nätverk.

Projektet vilar delvis på den förprojekteringen "Hållbar utveckling inom arbetslaget" (Förändringens fyra rum), medan Regionförbundet och Kumulus har stått för egna förberedelser (Fryshuset, nätverk), vilket tillsammans med bredden av deltagare motiverar en mobiliseringsfas före aktiviteternas genomförande.

Förändringens fyra rum:
Förprojekteringen Hållbar utveckling inom arbetslaget genomfördes under andra halvan av 2010, samt under januari 2011, med Kalmar kommun som projektägare. Under förprojekteringen har Kalmar kommun, Hultsfreds kommun och Vimmerby Folkhögskola samverkat med att tillämpa och introducera kompetensutvecklingsmetoden Förändringens fyra rum inom respektive organisationers fritidsledargrupper. Tekniken som kompetensutvecklingsmetod vinner ett allt större erkännande på den svenska arbetsmarknaden och används även av Fryshuset. Den regionala appliceringen på arbetslag i fritidsgårdsverksamhet är dock ett nytt innovativt grepp. Metoden står dessutom med sin inriktning på delaktighet i motsats till den traditionella typen av kompetensutveckling inom fritidssektorn, som till stor del har fokuserat på värdegrundspolicys och kursutbildning (envägsinformation).

Förprojekteringens syfte var att studera huruvida metoden Förändringens fyra rum kan skapa ett bättre arbetsklimat genom förbättrad kommunikation inom arbetslaget, samt hur kompetensutveckling med metoden kan genomföras med konsulthjälp på ett effektivt sätt. Målet med att utbilda personalgrupperna i metoden är dels att förbättra de kommunikativa förutsättningarna i arbetslagen och dels att bistå den enskilde fritidsledaren i förändringsarbete, vilket utgör en nödvändig grund för vidare kompetensutbildning. Vidare kan insatsen stärka arbetslagens sammanhållning, underlätta konfliktlösning och i förlängningen resultera i minskade ohälsotal. Förprojekteringen uppvisade mycket lovande resultat i dessa avseenden, varför ett bredare genomförande med Förändringens fyra rum är högst intressant (se bilaga slutrapport).

Samarbete med Fryshuset:
År 2010 genomförde Kalmar län i samarbete med Fryshuset de enda regionalt samordnade Fryshusanda-konferenserna i landet som bjöd in till dialog mellan politiker, tjänstemän och unga. Under konferenserna väcktes frågan om hur Fryshuset kan stötta länets fritidsledare och ge landsbygden tillgång till långsiktig kompetensutveckling med nya verktyg, metoder och kunskap. I syfte att öka samverkan i länets fritidsgårdsverksamhet ämnar projektet att bidra med utbildning i gemensam värdegrund med utgångspunkt från Fryshusandan. Att samtliga fritidsledare omfattas av samma värdegrund och får tillgång till nya verktyg innebär en samordnad professionalisering av fritidsledaryrket i länet. Det innebär dessutom en känsla av en ny större kontext för de anställda inom fritidssektorn. Genom samarbetet får fritidsledarna ökad kunskap och kompetens i arbete mot ungdomar i utanförskap, vilket stärker deras position på arbetsmarknaden och ökar deras karriärvägar. De ska genom projektet erhålla samma tillgång till kunskap, utbildning och utvecklingsmöjligheter som i nuläget endast finns i Sveriges storstadsregioner. Fritidsgårdsverksamheten i Kalmar län ska således utgöra ett slags fjärde Fryshus i landet, för både anställda och besökare.

Regionförbundet i Kalmar län vill genom projektet stötta yrkesgruppen fritidsledare att ställa om för att bättre möta samhällets förändrade krav och behov. Projektet tar ett innovativt grepp i avseende på samverkan genom att deltagarna förutom offentlig sektor även innefattar ideella organisationer (Fryshuset, Kumulus, Astrid Lindgrens hembygd), samt utbildningsväsen (Vimmerby Folkhögskola) och transnationalitet (NEXT, Lettland). Projektet ämnar att sträcka sig utanför de traditionella geografiska regiongränserna och skapa en ”storregion” som förutom Kalmar läns kommuner även innefattar Eksjö och Gotland. Satsningen på yrkesgruppen fritidsledare, bredden på deltagare, och samverkan mellan landsbygd och storstad gör projektet till en unik och innovativ satsning. Då projektet har ett stort antal deltagare med en stor geografisk spridning ser vi behov av att inleda projektet med en mobiliseringsfas på sex månader följt av ett genomförande av kompetensutveckling under två års tid.

Syfte

Det övergripande målet för projektet är: Att yrkesgruppen fritidsledare genom kompetensinsatser får ökade möjligheter att möta samhällets förändrade krav och behov.

Det övergripande målet uppnår vi genom att projektets aktiviteter arbetar med följande syften:

1) Förebygga yrkesgruppen fritidsledares ohälsa genom bättre kommunikation, engagemang, och konflikthantering i arbetslaget.

Utbildning i Förändringens fyra rum. Att kompetensutbilda fritidsledare i metoden Förändringens fyra rum förväntas att leda till ett bättre arbetsklimat och starkare grundtrygghet för de anställda i sina arbetsroller samt arbetslag. Metoden riktar sig mot individen som en del i kollektivet och hur de olika individerna formar en väl fungerande helhet. Syftet är följaktligen att stärka och utveckla individerna för att uppnå en starkare och mer sammansatt verksamhet. I ett aningen mindre övergripande perspektiv tillkommer en rad andra syften med projektet. Värt att notera är hur alla dessa delar hänger ihop med en väl fungerande verksamhet samt hälsan och den personliga utvecklingen hos individen.

Exempel på konkreta funktioner med insatsen:
- Att minska ohälsa bland fritidsledare genom att bättre kunna hantera stress och genom att bistå individer i förändringsarbete.
- Att öka kommunikation och samarbetsförmåga inom arbetslagen genom ökad tydlighet mellan ledning, arbetslag och individ
- Att våga stå upp för sina åsikter och övertygelser, samt att våga ta och ge kritik
- Att bättre förstå sin egen roll samt ha verktyg för att hantera konflikter och motgångar
- Att undanröja grunder för kränkande behandling och diskriminering
- Att förankra pågående mångfalds- och jämställdhetsarbete i verksamheten

2) Stärka yrkesgruppen fritidsledare genom ökad kompetens, ökade antal karriärvägar samt att stödja gruppen att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.

Genom samarbete med Fryshuset avser projektet att skapa en gemensam värdegrund för fritidsgårdsverksamheten i regionen, ge fritidsledarna tillgång till nya verktyg samt ett brett nätverk och en ny större kontext för fritidsledararbetet. Ohälsa inom yrkesgruppen fritidsledare kan ofta härledas till avsaknad av grundtrygghet i yrkesrollen, vilket bygger på att fritidsledaren ofta är ensam i sitt yrkesutövande och sällan får möjlighet till kompetensutveckling för att möta samhällets förändrade behov. Tillhörighet till ett större nätverk skulle innebära möjlighet att diskutera problem, utbyta erfarenheter, kontinuerlig kompetensutveckling, ökade karriärsalternativ och på så sätt brobyggande mellan verksamheter. Med Fryshuset kan våra fritidsledare skapa ett första ”virtuellt fryshus” på landsbygden, ett ”fjärde fryshus” i Sverige. Avsikten med samarbetet vidare att dra nytta av den rikedom i kompetens och verktyg som finns hos Fryshuset och den aktuella möjligheten till samverkan för att stärka vår regions fritidsledare.

Exempel på konkreta funktioner med insatsen:
- Att bredda fritidsledarnas kunskap och kompetens
- Att arbeta fram en gränsöverskridande värdegrund
- Att främja möjligheter att träffa representanter från fritidssektorn från hela Sverige
- Att bygga ett nätverk för yrkesgruppen vuxna fritidsledare mellan storstadsregion och landsbygd
- Att erhålla nationellt och internationellt erkända metoder, verktyg och kunskap i arbetet mot unga
- Att förbättra fritidsledarnas anställningsbarhet och karriärvägar i arbete mot unga

3) Att skapa en samverkan som långsiktigt kan förse fritidsledarna i Kalmar län, Gotland och Eksjö med kompetens, nya verktyg och kunskap i arbete med ungdomar.

Utöver de två ovan nämnda delarna, som båda utgör de huvudsakliga aktiviteterna, syftar projektet till att skapa en innovativ samverkan som beskrivet i bakgrundsavsnittet. Genom att åstadkomma en gemensam intern plattform (Förändringens fyra rum), en gemensam värdegrund i fritidsarbetet och tillsammans applicera nya verktyg i verksamheten (samarbete med Fryshuset), kan vi i regionen etablera en framåtanda i fritidssektorn. En vidare utsikt som kan etableras i respektive kommuner och samhällen genom samverkan är i avseende på fritidsledaryrket, att ”vuxna som påverkar unga i sitt dagliga arbete – påverkar också kommunens och regionens utveckling.”

Exempel på konkreta funktioner med samarbetet:
- Att fritidsledaryrket i regionen sätts i en ny kontext
- Att etablera en framåtanda inom fritidssektorn i regionen
- Att möjligheter ges till erfarenhetsutbyten i fritidssektorn från Sverige och internationellt
- Att förbättra fritidsledarnas möjlighet till geografisk rörlighet inom fritidssektorn
- Att etablera ett regionalt utvecklingsarbete och därigenom stärka och uppvärdera fritidssektorn
- Att vidare främja samordnade projekt av regional karaktär

Målsättning

Det övergripande målet för projektet är: Att yrkesgruppen fritidsledare genom kompetensinsatser får ökade möjligheter att möta samhällets förändrade krav och behov.

För att besvara det övergripande målet har projektet tre delmål som mäts enskilt.

1) Förebygga yrkesgruppen fritidsledares ohälsa genom bättre kommunikation, engagemang, och konflikthantering i arbetslaget.

Fritidsledaryrket är i hög grad utsatt för ohälsa och sjukskrivningar. En central aspekt i målsättningen för projektet är därför att förbättra fritidsledarnas ohälsotal. En viktig del i utvärderingen av fritidsgårdsverksamheten är fortlöpande enkäter i vilka personalen belyser upplevda problem i arbetet. I Kalmar kommun visade hälso- och arbetsmiljöenkäten för fritidsgårdsverksamheten året 2009 på en rad frågor som kan förbättras. 65,4 % svarade exempelvis att de ibland eller ganska sällan känner sig utsatta för hot eller våld i arbetet. Vidare visar enkäten i flera frågor att personalen upplever brister i kommunikation och styrning med ledningen för verksamheten. Noterbart slutligen är att på frågan om de anställda har allvarligt funderat på att byta jobb det senaste året, svarade hälften att så var fallet. Kalmar är inte heller unikt i sina siffror. Liknande hälso- undersökningar genomförs med regelbundenhet inom samtliga kommuner i regionen. Genom Det Goda Mötet vet vi även att fritidsledare upplever sig ensamma i sitt yrkesutövande, särskilt i de mindre kommunerna.

I projektet kommer metoden Förändringens fyra rum att användas som teknik för att öka kommunikation och skapa mer välmående arbetslag. En av styrkorna med Förändringens fyra rum är att metoden i sig syftar till att vara mätbar. I metoden ingår bland annat personlig dialektik, från vilken deltagaren kan mäta sin egen position i den så kallade ”outsiderskalan”. Förändringens fyra rum fokuserar på fyra individuella positioner: nöjdhet, censur, förvirring och inspiration. Testet utifrån personlig dialektik visar på var i cykeln individen befinner sig. Idén är att deltagarna vid två tillfällen, i början och i slutet, skall genomgå detta test och se sin personliga utveckling i siffror. Utöver personlig dialektik ingår ”organisationsbarometern”, ”teambarometern”, "jämställdhetsbarometern" och ”ledningsbarometern”, som är fyra ytterligare instrument för att mäta utveckling. Vår målsättning är att metoden skall visa framsteg i de mätinstrument som den tillhandahåller. Resultat presenteras och synliggörs mer utförligt i projektets slutliga utvärdering, utöver den inhyrda konsultens utvärdering vid varje utbildningstillfälle.
Målet är således att aktiviteterna ska leda till förbättrade ohälsotal (sjukskrivningsdagar)och ökad positiv respons från fritidsledare i personalenkäter.

Konkreta exempel på utvärdering för delmål ett:
- Hälsoenkät (mäts årligen inom verksamheten)
- Förändringens fyra rums mätinstrument
- Dokumenterade ohälsotal (via Försäkringskassan)
- Personalenkäter

2) Stärka yrkesgruppen fritidsledare genom ökad kompetens, ökade antal karriärvägar för yrkesgruppen fritidsledare samt att stödja gruppen att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.
Stigande ohälsotal hos fritidsledare är till stor del kopplat till rollförväntningar, målsättning, feedback, organisationsklimat. Förändringar i samhället har skapat nya utanförskapsgrupper som kräver utveckling av kompetens och verktyg hos fritidsledaren i arbetet mot unga. Arbetsrollen hos fritidsledaren upplevs som problematisk och stressfylld då verktyg saknas för att arbeta med samhällets utanförskapsgrupper. Fryshuset är idag den största aktören gällande kompetensutveckling av vuxna och har utvecklat 30 olika verktyg för arbete med unga i utanförskap. En målsättning för projektet är att fritidsledarna genom samverkan med Fryshuset upplever att de har fått en bredare kompetens och tillgång till verktyg för att bättre klara deras yrkesroll. Effekterna kommer att mätas genom en utvärderingsenkät som kommer att gå ut till samtliga länets fritidsledare i slutet av projektet.

Målsättningen är följaktligen att fritidsledaryrket ska präglas av personlig utveckling och möjlighet att växa i sin yrkesroll. Dessa mål ska utvärderas löpande under projektet genom utvärderingsenkäter i samband med aktiviteterna. Målen följs även upp inom fritidsgårdarnas ordinarie verksamhet och mäts med årliga hälsoenkäter.

Konkreta exempel på utvärdering för delmål två:
- Utvärdering vid varje seminarietillfälle
- Personalenkäter
- LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitik, som mäts med tre års intervall, nästa tillfälle 2012 (se bilaga)
- Quick Search (nätbaserad frågeenkät som genomförs i samband med projektavslutning)

Angående jämställdhet är målsättningen att fritidsverksamheten ska kunna erbjuda en mer jämställd service, vilket utgår från kompetens och jämställdhet hos fritidsledarna som personal. Idag är ungefär två tredjedelar av fritidsgårdarnas besökare pojkar. Genom aktiviteterna med Förändringens fyra rum och värdegrundsarbete kommer jämställdhetsperspektivet att understrykas inom verksamheten (läs personalgruppen). I förlängningen förväntas en mer jämställd service leda till en mer likvärdig könsfördelning hos fritidgårdsverksamhetens besökare.

Övergripande samhällsnyttiga effekter med projektet är växtkraft i fritidssektorn och i ungdomslivet i regionen i stort. Verksamheterna i projektet når en potentiell målgrupp (ungdomar) som är över 30 000 till antalet i regionen, och har därför en stor potentiell betydelse för samhällsutvecklingen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Styrgruppen kommer i projektets mobiliseringsfas att utarbeta styrdokument för hur utbildningen och övriga aktiviteter ska bedrivas, i syfte att säkerställa bästa möjliga tillgänglighet och jämställdhet. Under mobiliseringsfasen kommer dessutom särskilda behov att kartläggas inom målgruppen, i syfte att skapa medvetenhet om hur aktiviteterna på bästa sätt kan anpassas i utbildningssyfte.

Eftersom det är betydelsefullt att hela målgruppen deltar måste arbetet inbegripa en strukturell anpassning av aktiviteterna så att eventuella svårigheter eller kön inte behöver påverka en individs deltagande. Projektets genomförande förutsätter ett totalt och allomfattande deltagande från alla fritidsarbetare i samtliga kommuner i länet, samt från Eksjö, Gotland och studenter vid Vimmerby Folkhögskola. Av den anledningen är det vitalt att insatser och aktiviteter uppfattas som tillgängliga för deltagarna.

Exempel på strukturell anpassning som vi planerar för, är sådana som förutsättningar är idag, att information utges långt i förväg, att deltagare erbjuds möjlighet att samtala med ansvariga före aktiviteter så att dessa kan anpassas efter önskemål och behov, att utbildning sker i anpassade lokaler för ändamålet, att utbildningsmaterial anpassas efter målgrupp, etcetera.

Genom utvärderingar från förprojekteringen Hållbar utveckling inom arbetslaget framkom att utbildningen i Förändringens fyra rum bör anpassas med text och utformning efter fritidsledargruppens specifika bakgrund. Exempelvis ansågs materialet innehålla svårformulerade och ibland irrelevanta frågor, varför dessa kommer att skrivas om inför genomförandefasen. Dessutom kommer inhyrd konsult, i enlighet med bakgrundsarbetet som förprojekteringen stod för, att anpassa föreläsningsdagar utefter målgruppen i resonemang med styrgruppen.

I slutet av förprojekteringen hölls en föreläsningsdag med processtöd i tillgänglighet för styrgruppen om viktiga aspekter att tänka på i utformning av aktiviteter. Lärdomarna kombinerat med utvärderingar av aktiviteter samt styrgruppens kompetens, ligger till grund för det utarbetade tillgänglighetsperspektivet som ingår i genomförandet, och som är beskrivet ovan. Under utformandet av det här projektet har processtöd i jämställdhet och tillgänglighet konsulterats, vilket har legat till grund för tillgänglighetsperspektivet i projektet. Processtödet i tillgänglighet kommer under genomförandet att utnyttjas vid behov.

Jämställdhetsintegrering

Styrgruppen kommer i projektets mobiliseringsfas att utarbeta styrdokument för hur utbildningen och övriga aktiviteter ska bedrivas, i syfte att säkerställa bästa möjliga tillgänglighet och jämställdhet. Eftersom det är betydelsefullt att hela målgruppen deltar måste arbetet inbegripa en strukturell anpassning av aktiviteterna så att eventuella svårigheter eller kön inte behöver påverka en individs deltagande.

Med bakgrund av detta kommer frågan kring jämställdhet lyftas inom ramen för projektets aktiviteter.

- Under mobiliseringsfasen kommer en strategi utarbetas för hur den samlade kompetensen kring jämställdhet bland projektets deltagare ska utnyttjas på bästa sätt för genomförandet at projektets aktiviteter.
- Under mobiliseringsfasen kommer en fördjupad SWOT-analys inför projektets genomförande.
- Under mobiliseringsfasen kommer projektkoordinator att ta fram underlag för könsfördelningen bland projektets deltagare.
- Utbildning i Förändringens fyra rum anpassas efter hur långt respektive deltagare har kommit i sitt jämställdhetsarbete. I samråd med konsult kommer utbildningen att utformas efter varje arbetslags behov.
- I aktiviteterna rörande samarbetet med Fryshuset kommer deltagarnas pågående jämställdhetsintegrering att belysas. Projektet kommer inom ramen för samarbetet med Fryshusets samt dess värdegrundsutbildning att belysa kunskap, metoder och verktyg som berör jämställdhetsarbete.
- Samarbetet och utbytet med Lettland och NEXT är kopplat till att belysa ett transnationellt jämställdhetsperspektiv. I deras verksamhetsområde finns en motsatt könsfördelning som den i Kalmar län, med ungefär två tredjedelar flickor som besöker fritidsgårdsverksamheten. Genom att utbyta erfarenheter är målsättningen att bygga en bredare kunskap kring jämställdhetsperspektiv i fritidsgårdsverksamhet.

Gemensamt för samtliga aktiviteter är att kön inte ska spela roll för resultat eller målgruppens upplevelse av aktiviteterna. Det innebär att styrgrupp såväl som leverantörer av kompetensutbildningarna medvetet kommer att arbeta för att utforma aktiviteterna i enlighet med jämställdhetsperspektivet.

Den traditionella typen av kompetensutveckling kring jämställdhet har varit att fritidsledarna fått information kring aktuell värdegrundspolicy. Genom seminarium och utbildningstillfälle med Förändringens fyra rum och Fryshuset får fritidsledarna genom projektet möjlighet att lyfta jämställdhetsperspektivet från ”gräsrotsnivå” och kan därigenom forma diskussionen direkt anpassat till verksamheten.

Processtöd i jämställdhet kommer att utnyttjas av styrgruppen vid behov.

Transnationellt samarbete

Östersjöområdet är idag ett prioriterat område i utvecklingsstrategin för Kalmar län. Kumulus har sedan länge en samverkan med Lettland och den ideella organisationen NEXT som arbetar med fritidsgårdsverksamhet i Liepaja samt kranskommuner och stöttas av motsvarigheten till Regionförbundet. Representanter från Lettland var på studiebesök i Kalmar län i juni 2010 och besökte olika fritidsgårdsverksamheter i regionen. I samtal under besöket diskuterades hur vi eventuellt skulle kunna erbjuda utbyteserfarenhet mellan våra länders fritidsledare. Det är framför allt två områden vi inom utbytet skulle vilja fokusera på. 1)Lettland har i dagsläget en fritidsverksamhet som bygger till stor del på att unga lär unga. Dansklasser, smyckas tillverkning etc. hålls av unga under samordning av fritidsledare. Detta skiljer sig mycket från organiseringen på hemmaplan där ofta frågan väcks kring hur "våra" fritidsledare kan motivera unga att genomföra egna idéer. 2)Samtidigt ser vi att det skiljer mycket kring könsfördelningen på de unga som kommer till fritidsgårdarna mellan länderna. I Kalmar län är pojkar överrepresenterade medan det i Lettland är tvärt om med tjejer som till störst del uppsöker fritidsgårdarnas verksamhet. Utifrån dessa områden ser vi att det finns stora vinster att göra ett kunskapsutbyte.

Projektets 28 ”budbärare” kommer att besöka NEXT i Lettland under två dagar. Budbärarna kommer efter utbytet bära hem kunskap till sina hemkommuner. Vi ser att utbytet inom projektet är en början på ett vidare samarbete då Lettland närhet och prioritet inom regionen gör att kunskapsutbyte gällande ungdomspolitik, fritid och skola är mycket intressant.

Samarbetspartners

  • Verksamhetsledare
  • Vimmerby Folkhögskola

Deltagande aktörer

  • Borgholms Kommun
  • Eksjö kommun, Omsorg i centrum
  • Fryshuset Stockholm
  • Hultsfreds kommun
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltning
  • Kommunledningsförvaltningen
  • Kommunledningskontor
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kommunledningskontoret
  • Kultur- och fritidsförvaltningen
  • Ledningskontoret
  • Mörbylånga Kommun, Kommunledn
  • Regionförbundet i Kalmar län

Kommun

  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gotland
  • Hultsfred
  • Kalmar
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Oskarshamn
  • Torsås
  • Vimmerby
  • Västervik