Logotyp på utskrifter

Bryggan Två

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsenheten
KontaktpersonAnders Bengtsson
E-postbryggan2@vetlanda.se
Telefonnummer072-7128270
Beviljat ESF-stöd10 700 410 kr
Total projektbudget26 749 248 kr
Projektperiod2011-06-01 till 2013-06-30
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Vi vill på ett strukturerat sätt testa och utveckla nya och innovativa arbetssätt för att hjälpa målgrupperna närmare arbetsmarknaden genom att bl a:
- skapa ett behov hos arbetsgivarna att medverka som mentorsföretag
- hitta former för att ge praktikanter stöd under praktiktiden
- hålla arbetsgivarna informerade om möjligheter till olika former av ekonomiska stöd
- skapa ett effektivt underlag för att kartlägga vuxna invandrares och långtidssjukskrivnas kompetens
- skapa förutsättningar för samtliga målgrupper till fysiskt och psykiskt välbefinnande
- bygga upp en samverkan med föreningslivet
- testa coacher med utländsk bakgrund, som även får rollen "fadder" för sina landsmän
- hitta meningsfulla arbetsuppgifter för funktionshindrade
- producera CD-skivor och MP3-filer med enkel språkundervisning från de tre största "invandrarspråken" till svenska.

Bakgrund

Vetlanda har bedrivit Fixit-projektet (med syfte att hjälpa ungdomar mellan 16 och 24 år att få fotfäste på arbetsmarknaden) under åren 2006-2007, vilken verksamhet blev permanent efter projekttidens utgång. Samtidigt har Sävsjö bedrivit ett invandrarprojekt, IKIS dvs Interkulturella insatser.
Under 2009 och 2010 har ett nytt projekt, Bryggan till arbetslivet, bedrivits i samverkan mellan Sävsjö och Vetlanda kommuner med målgrupperna arbetslösa personer med invandrarbakgrund och IV-elever som har svårt att hantera skolmiljön. Den senare målgruppen har visat sig uppskatta den hjälp de kunnat få av projektets personal och efter projektets slut sista december 2010, permanentades delar av Bryggans verksamhet inom Njudungsgymnasiet Vetlanda, samt inom båda arbetsmarknadsenheterna i Vetlanda och Sävsjö kommuner.
En stor del av projekt Bryggan inriktades på att etablera begreppet och starta samverkan med sk. "Mentorsföretag", vilket syftade till att hitta normer och förhållningssätt för att förbereda såväl praktikanter som arbetsplatser till ett utvecklande av praktikperioder. Projektresultatet visar att de grundvärderingar som finns hos arbetsgivarna är fasta och påtagliga, att en förändring av deras synsätt kring att vara Mentorföretag inte låter sig göras i en handvändning. Inom detta område finns alltså mer att utveckla där Bryggans erfarenheter kan processas med samverkande kommuner och arbetsförmedling och försäkringskassan. Samarbetet med en andra aktörer gör, att vi i en förlängning inte bara vill samverka med flera arbetsmarknadsenheter/socialförvaltningar, utan även påbörja samarbetet med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och gymnasiet i andra kommuner, som har presumtiva deltagare som kan ingå i utlysningens målgrupper.
Till detta vill projektet också pröva sk. "Mentorsfamiljer" där en nyanländ familj får hjälp med integrationen av en familj som är etablerad i samhället. Erfarenheterna från det tidigare projekt Bryggan är att många av de nyanlända har ringa kunskaper hur man agerar i det nya samhället. En Mentorsfamilj skulle kunna vara en bryggan som gör detta avstånd mindre på kortare tid.
En strategisk samverkan mellan dessa aktörer, som alla har projektets målgrupper som potentiella deltagare, anser vi vara en nödvändighet. Detta kräver dock en hel del av dessa aktörer vad gäller strategisk planering och - framför allt - kommunikation. Arbetsbelastningen hos de flesta aktörer är mycket stor, t o m så stor att man ofta inte hinner ifrågasätta en utplacering av en deltagare i denna typ av projekt, trots att detta måste innebära en avlastning och en möjlighet till utvärdering av nya och innovativa metoder. Det begränsade merarbetet vid överlämnandet betraktas dock ofta som en för hög tröskel.
Ofta hinner man inte med en nödvändig uppföljning när man fått ut någon på praktik. Arbetsbelastningen gör att fokus läggs på de inskrivna som ännu inte har fått ut foten på arbetsmarknaden. I dagens samhälle är tempot högt, valmöjligheterna många och informationsbruset allt vidare i omfattning. Allt detta utbud måste hjärnan "processa", vilket ofta leder till stress hos inblandade aktörer. Omedvetet skapas många gånger ett motstånd mot nya uppgifter och engagemang. Många orkar inte engagera sig och effektiviteten blir därefter. Vi vill här hitta nya och annorlunda lösningar för att med automatik göra rätt saker och inte slösa vår dyrbara tid på meningslösa arbetsuppgifter (t ex möten med en stor del rapportering av fakta). Lösningen finns i den nya tekniken. Det gäller bara att utnyttja den på rätt sätt och skapa en arbetskultur där man på ett naturligt sätt "umgås" med den.
Invandrare har för det mesta en stark vilja att snabbt komma ut i arbete för att kunna försörja sig själva. Det stora hindret är språket! I många fall leder ett uteblivet arbete till passivisering, som i sin tur leder till begränsad självkänsla. Det finns alltså ett stort behov av att finna metoder för att påskynda utvecklingen av kunskaperna i det svenska språket.
Ungdomar, som inte klarar skolan och heller inte har kraften eller förmågan att få ett arbete, hamnar många gånger i ett utanförskap. Denna grupp befinner sig i en "gråzon" där de inte är registrerade i någon form av aktiviteter och därför ofta helt utan uppmärksamhet. Om denna grupp inte identifieras kommer utanförskapet att förstärkas och för varje dag ökar risken för att ett inträde i samhället i allmänhet, och arbetslivet i synnerhet, blir alltmer avlägset. Samhällsekonomiskt är detta ett problem som kan bli mycket kostsamt i förlängningen. Därtill kommer inte minst det lidande som drabbar den enskilde.
Regeringens nya förhållningssätt till långtidssjukskrivna innebär att en stor del av denna grupp förväntas stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket leder till ökad press på Arbetsförmedlingen att hitta arbete till de berörda. Behov finns att kartlägga dessa gruppers kompetens och intresse, samt att finna vägar in till en arbetsmarknad som harmonierar med de enskilda individernas förmåga. I den mån det finns motivationshöjande insatser för långtidssjukskrivna är de inriktade på att bygga upp individernas självkänsla och att utöka aktivitetsförmågan. Däremot görs detta i mycket liten utsträckning integrerat med aktivitet/praktik på en arbetsplats. Steget till arbetslivet skulle kunna minskas genom att man integrerar åtgärder som inriktar sig på att stärka individerna fysiskt och psykiskt, samtidigt som de får möjlighet att komma ut och prova aktivitet på en arbetsplats.
Trots att en del av aktörerna har erfarenhet av - och att projektansökan till viss del bygger på det avslutade Bryggan-projektet, anser vi att en mobiliseringsfas är nödvändig för att genomförandet av projektet ska bli så effektiv som möjligt från start. Tre nya kommuner samt arbetsförmedling och försäkringskassa deltar, vilket innebär krav på samordning i första hand. Detta plus en rad andra åtgärder, som är en följd av de nya tankarna och idéerna, (se Tids- och aktivitetsplan) måste klaras av under mobiliseringsfasen för att all tid under genomförandefasen ska kunna användas till just genomförande.

Syfte

Vi vill i detta projektet inte bara öka antalet aktörer, öka den geografiska spännvidden och vidareutveckla samverkan med mentorsföretag, utan vi vill utveckla nya innovativa arbetssätt som tillfredsställer de behov och löser de problem, som framkommit i utvärderingen av det avslutade projekt Bryggan.

Avsikten med projektet är att:
- vidareutveckla samarbetet med arbetsplatserna och öka motivationen - t o m skapa ett behov - hos arbetsgivarna att medverka som mentorsföretag.
- hitta lämpliga former för att ge praktikanter stöd under praktiktiden.
- på ett pedagogiskt sätt hålla arbetsgivarna informerade om möjligheter till olika former av ekonomiska stöd i samband med nyanställning.
- skapa en samverkan i en större geografisk krets för att möjliggöra för deltagarna att på ett enkelt sätt finna praktikplatser och/eller utbildningsplatser inom samverkanskommunerna.
- skapa en webbportal för information och kommunikation med inblandade aktörer, för uppföljning och löpande utvärdering av verksamheten och samtidigt ge omvärlden möjlighet att följa verksamheten i projektet.
- visa att en förhållandevis liten organisation kan skapa mycket på ett kostnadseffektivt sätt.
- på ett strukturerat sätt testa och utveckla nya och innovativa arbetssätt för att hjälpa målgrupperna närmare arbetsmarknaden.
- identifiera, fånga upp och hjälpa de ungdomar som befinner sig mellan skola och arbetsliv och som inte finns registrerade hos någon handläggare på någon myndighet. Projektets syfte att identifiera dessa personer sammanfaller med kommunernas uppföljningsansvar. Projektet bör därför jobba med att finna nya metoder och verksamheter för denna målgrupp som kan stimulera och motivera till studier, sysselsättning och eget ansvarstagande.
- skapa ett effektivt underlag för att kartlägga vuxna invandrares och långtidssjukskrivnas kompetens.
- finna nya och pedagogiska former för information om entreprenörskap och socialt företagande.
- på ett annorlunda sätt skapa förutsättningar för samtliga målgrupper till fysiskt och psykiskt välbefinnande med utgångspunkt från individens speciella situation (om man mår bra ökar förutsättningarna att få ett arbete) och att integrera detta med aktivitet/praktik på en arbetsplats.
- hjälpa långtidssjukskriva till en successiv ökning av aktivitet från några få timmar per vecka upp till individernas optimala förmåga.
- att hitta en lämplig plats för projektet i flödet i rehabiliteringssamverkan mellan FK och AF och att där - genom coachning individuellt och i grupp - utveckla innovativa arbetsmetoder för att stärka deltagarnas möjligheter att närma sig arbetsmarknaden.
- bygga upp en samverkan med föreningslivet för bl a invandrare som ännu inte fått jobb och inte kommit in i samhället samt för ungdomar som på ett eller annat sätt hamnat utanför samhället.
- utveckla coacher med utländsk bakgrund, som även får rollen "fadder" för sina landsmän.
- genom samverkan med handikapporganisationer och Handisam hitta meningsfulla arbetsuppgifter för funktionshindrade.
- utnyttja mångfalden i målgrupperna på ett effektivt sätt, som även leder till att invandrare och ungdomar som hamnat utanför samhället känner att de får nya kontakter.
- producera CD-skivor och MP3-filer med enkel språkundervisning från de tre största "invandrarspråken" till svenska. Vardagliga ord och fraser samt möjlighet till påbyggnad av speciella glosor för olika arbetsplatser kommer att bli ett pedagogiskt hjälpmedel som kan användas i stor utsträckning på fritiden, för att påskynda utvecklingen av invandrarnas svenskkunskaper.
- Generellt sett anser vi att alla de - i vart fall för medverkande aktörer - nya metoder vi vill testa ska ge ett mervärde för deltagarna genom bl a: en mera genomarbetad och förberedd praktiktperiod,
- skapande av en personlig coach även för arbetsgivare för att underlätta ekonomiskt vid nyrekrytering,
- ett ökat fysiskt och mentalt välbefinnande och därmed starkare självkänsla hos deltagarna,
- en öppning via en ny väg till arbetsmöjligheter i alla deltagande kommuner,
- ett nytt anpassat och lättanvänt register över deltagarnas kompetens och intressen tillgängligt för alla deltagande aktörer,
- en möjlighet för ungdomar i "gråzonen" att utan omedelbart krav på registrering hos myndighet få personlig coachning,
- en central plats (webbportalen) på nätet för intern uppföljning och utvärdering, men även med möjligheter att på ett enkelt sätt delge omvärlden vårt arbete,
- en samverkan med föreningslivet, som gör det möjligt för de som på ett eller annat sätt hamnat utanför samhället.
- utveckla ett faddersystem för familjer med utländsk bakgrund. En familj med goda kunskaper om det svenska samhället skall kunna bli en sk. ”Mentorsfamilj” som ”samhällsutbildare” och support till den nyanlända familjen.
- utveckla "fritidscoacher" med utländsk bakgrund, som kan hjälpa sina nyanlända landsmän att komma in i svenska samhället

Målsättning

Under mobiliseringsfasen bygger projektet upp sin organisation, Bryggan II. dvs. dataportalen, anskaffning av personal (coacher) och lokaler. Med erfarenheter från den lagda grunden i projektet Bryggan är det fullt rimligt att under projektperioden etablera en samverkan med minst 50 mentorsföretag i de 5 samverkande kommunerna. En sådan volym bör medföra minst 50 nya praktikantplatser (dvs minst 1 person/arbetsplats i genomsnitt). Då en arbetsgivare bör kunna ta emot praktikanter i olika omgångar (praktiktiden beräknas till 4-12 veckor, ett troligt snitt på ca 8 veckor) är det rimligt att anta att arbetsgivarna i genomsnitt kommer att kunna ta emot minst 2 personer på varje praktikplats, dvs totalt 100 praktikanter på årsbasis. (Detta ska dock ses som ett slutligt mål för projektet). I uppbyggnadsfasen av genomförandedelen av projektet måste givetvis målsättningen vara lägre när det gäller målet på årsbasis. Minst en gång per praktiktjänstperiod bör en coach besöka arbetsplatsen för en dialog med såväl arbetsgivare som praktikant.
En gång per kvartal ska AF och projektets coacher träffas för en uppdatering av kunskaperna om tillgängliga ekonomiska stöd vid nyanställning. Vid varje praktiks slutskede träffas arbetsgivare och coach för att diskutera om förutsättningar finns för anställning och för att coachen ska kunna informera om och vara behjälplig med ansökan om möjliga ekonomiska stöd.
Målsättningen är att minst 20 % av deltagarna kommer ut i jobb eller fortsatta studier.
Under mobiliseringsfasen bygger projektet också upp sin Webbportal som skall vara klar för användning vid genomförandefasens början. Ett förslag till lösning för kartläggning av invandrares och långtidssjukskrivnas kompetens skall utarbetas under mobiliseringsfasen. Kompetenskartläggningen skall omfatta både validerad och icke validerad kunskap.
Inom 8 månader från projektets start ska en pedagogisk utbildning i entreprenörskap och socialt företagande skapats. Utbildningen ska finnas tillgänglig minst en dag varje månad.
Projektet ska utveckla en lämplig metod för personer som befinner sig i en fysisk eller mental svacka. Målet är att minst 100 personer (20 per kommun) ska få möjlighet att stärka sig fysiskt och mentalt med olika typer av friskvård och "mental coachning" är här en arbetsmetod som skall prövas. Detta kan även rikta sig till långtidssjukskrivna som har behov av denna stöttning. (Åtgärden skall dock aldrig ersätta ev. medicinsk behandling).
Av de identifierade ungdomar som befinner sig mellan skola och arbetsliv ska minst 90 % ha registrerats hos någon handläggare hos någon myndighet och minst 25 % av dessa ska under projektperioden ha påbörjat studier eller fått praktikplats/anställning.
I varje deltagande kommun ska under projekttiden minst 10 personer ur målgrupperna ha fått medlemskap i någon ideell förening. Projektet ska kunna hjälpa till med medlemsavgiften i rimlig utsträckning.
Produktion av CD-skivor och MP3-filer för de två största invandrarspråken ska vara påbörjade och förhoppningsvis klara under mobiliseringsfasen och alla deltagare i projektet, som har behovet, ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i svenska språket med denna metod. Vid gott resultat ska motsvarande för ytterligare språk tas fram under genomförandefasen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I mobiliseringsfasen vill vi avsätta tid för att med hjälp av ESF:s processtöd ta fram innovativa tankegångar för att skapa ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder. Vi vill skapa gemensamma arbets- och förhållningssätt i alla deltagande kommuner.
Varje aktivitet i projektet ska innehålla en utredning om möjligheter till utökad tillgänglighet.

Möten har genomförts med ESF,s processtöd angående jämställdhetsintegrering vilka har haft ett stort inflytande på utformningen av projektets avsikt i denna del av ansökan.

Jämställdhetsintegrering

Med SWOT-analysen som grund ska webbportalen struktureras på ett sätt som gör det möjligt att - genom aktörernas löpande inrapporteringar - med fördelning på kön, i nutid följa antalet deltagare, vilka aktiviteter de genomgår, aktiviteternas omfattning i tid, kostnad och utfall. Vi vill även på lämpligt sätt följa arbetet med jämställdheten hos inblandade mentorsföretag i projektet.
All statistik, som rapporteras till webbportalen, ska alltså vara möjlig att fördela på kön. På så sätt skapar vi ett kunskapsunderlag, som gör att vi kan följa upp och utveckla jämställdhetsintegreringsarbetet under projektets gång.
Vi vill sträva efter att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden genom att stimulera och uppmuntra deltagarna att göra otraditionella val utifrån kön. Eventuella bilder på portalen ska t ex - där det är tillämpligt - visa män i typiska kvinnoyrken (och vice versa). Detta och spridningen av projektets erfarenheter leder förhoppningsvis till ett ökat arbetskraftsutbud i sig.
Alla som arbetar operativt i projektet ska genomgå en bas- och metodutbildning i jämställdhetsintegrering (en heldag), skräddarsydd för oss och kopplad till strukturen i webbportalen.
I samband med mobiliseringsfasens samordningskonferens avser vi att bjuda in ESF Jämt för att hålla ett arbetspass om jämställdhetsintegrering, vilket ska leda till ett gott engagemang hos samtliga aktörer.
Särskilda uppföljningsmöten ska inplaneras under projektets gång, till vilka ESF Jämt inbjuds för fortsatt dialog.
Deltagare i aktiviteten för starkare fysisk och mental hälsa kan ha en ohälsa som har sin grund i för stort ansvar i hemmet, sexualiserat våld mm. Vi ska vara lyhörda för dessa signaler och verka för ett nätverk av kompetenta rådgivare för varje enskilt fall.
Vi vill skapa en medvetenhet hos deltagande mentorsföretag om värdet i en könsneutral arbetsplats, som kan göra det lättare för en kvinna att känna sig välkommen i en mansdominerad bransch (och vice versa). Projektets medarbetare ska ha jämställdhetsdiskussioner som en naturlig del av kommunikationen med mentorsföretagen och få dem att inse vikten av och fördelar med att skapa en arbetsplats präglad av jämställdhet.

Transnationellt samarbete

Projektets idé med transnationellt samarbete är att ta del av har man arbetar med att exempelvis stödja människor ut i arbete i andra länder. Vi tror att vi kan få nya idéer och uppslag som vi kan använda oss av i Bryggan II. Detta kan exempelvis göras genom besök på en arbetsmarknadsenhet i Danmark, eller bjuda in föreläsare från andra länder. Alternativt kan projektet under mobiliseringsfasen även undersöka möjligheterna till transnationell samverkan genom kommunernas tidigare kopplingar till andra EU-länder, ex vis vänorter.
Vi tror att det kan bli en stor framgångsfaktor för Bryggan II att ta del av hur andra länder inom EU arbetar med dessa frågor. Den fria rörligheten (arbetskraft och tjänster) inom EU kommer troligen att beröra oss mycket mer i framtiden. En omvärldsbeskrivning och med följande analys blir viktig för att få uppslag till nya arbetssätt, som troligen avviker från traditionellt svenska tankesätt. Den fria rörligheten av arbetskraft inom EU skapar också nya möjligheter till utbyte av praktiktjänster mellan länderna.

Medfinansiärer

  • Af Hultsfred
  • Arbetsförmedlingen Sävsjö
  • Arbetsförmedlingen Vetlanda
  • Arbetsförmedlingen Vimmerby
  • ARBETSMARKNADSENHETEN
  • Arbetsmarknadsområde Nässjö
  • Försäkringskassan i Vetlanda
  • Försäkringskassan Västervik
  • Individ o Familjeomsorgen
  • Kommunstyrelsen
  • Personalkontoret
  • Socialförvaltningen

Samarbetspartners

  • Aleholmsskolan
  • Njudungs gymnasieskola
  • Omsorgsförvaltningen, Nässjö
  • Vimmerby Lärcenter

Kommun

  • Hultsfred
  • Nässjö
  • Sävsjö
  • Vetlanda
  • Vimmerby