Logotyp på utskrifter

Boot strap

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareCoompanion Högsby
KontaktpersonRonny Korsberg
E-postronny@coompanion.se
Telefonnummer070-5304227
Beviljat ESF-stöd162 042 kr
Total projektbudget239 042 kr
Projektperiod2008-08-11 till 2008-12-15
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektets syfte är att befrämja socialt förtagande, som ett koncept vilket han ge mäniskor möjlighet att bryta utanförskap genom eget arbete, genom att informera och mobilisera beslutsfattare i kommuner och landsting. Därigenom ge förutsättningar för kommande projekt.

Bakgrund

Sociala företag skapar arbete och mänsklig utveckling
Sociala företag och socialt entreprenörskap utvecklas idag i hela världen för att skapa arbetstillfällen och för att tillfredsställa behov som varken marknaden eller offentlig sektor tillgodoser. Dessa företag producerar varor och tjänster men skiljer sig på andra sätt från företag som vi är vana att möta. Socialt företagande och entreprenörskap är en fantastisk möjlighet att skapa nya hållbara företag och utveckla affärsområden som ger nya arbetstillfällen, samtidigt som nya grupper integreras på arbetsmarknaden. Eftersom de binder samman entreprenörskap, individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster inom olika sektorer har de också stor utvecklingspotential.

Ungefär en halv miljon människor i arbetsför ålder står idag utanför den svenska arbetsmarknaden och lever på passiva bidrag. Många kan och vill arbeta men vägen in på arbetsmarknaden är stängd. För många oavsett hur konjunkturerna utvecklas och hur behovet av arbetskraft ser ut. Orsakerna till utanförskapet varierar. Ett funktionshinder som innebär att arbetsplatsen och uppgifterna måste anpassas kan vara ett praktiskt hinder. Men ofta handlar det om okunskap och rädsla för vad det innebär att anställa och arbeta tillsammans med människor med till exempel psykiska funktionshinder eller bristande kunskaper i svenska språket. För andra har en lång sjukskrivning eller oturen att bli arbetslös i fel yrke eller på fel ort skurit av kontakten med arbetsmarknaden.

De sociala företagen driver affärsverksamhet med medarbetarna och deras förutsättningar i centrum. Några exempel är Vägen Ut-kooperativen och Basta arbetskooperativ som driver boende, arbetsträning och produktion för och med personer som ska slussas tillbaka till samhället efter fängelsevistelser eller mångårigt missbruk. Medlemmarna och medarbetarna har själva liknande erfarenheter och kan därför erbjuda en unik kompetens. Sociala företag skapar arbete och mänsklig utveckling. Nya sammanhang skapas, nya varor och tjänster produceras. Kanske inte i samma takt som i andra företag, kanske med fler inblandade personer, men med hög kvalitet och till marknadsmässiga priser.

Grunden för utvecklingen är enskilda människor som ser ett behov hos sig själva eller andra som varken den offentliga sektorn eller näringslivet kan eller vill tillgodose. Det kan vara behov av arbete för den som står utanför arbetsmarknaden, bostäder i delar av kommunen som inte räcker till, vård för missbrukare som inte är tillfredsställande eller något annat. Drivkraften är människors upplevelse av brist och deras vilja att själva göra något åt situationen. Eftersom det finns flera grupper som lätt kommer vid sidan av huvudfåran i samhällsutvecklingen kommer särskild vikt att läggas vid att unga, kvinnor, invandrare och funktionshindrade (fysiskt, psykiskt eller socialt) fokuseras i arbetet på alla nivåer.

Vad skiljer sociala företag från andra företag?
Det sociala företaget har som mål att tillgodose samhälleliga behov, samtidigt som de driver en affärsverksamhet. För att kunna göra detta har de sociala företagen alltid en relation till
offentlig sektor ekonomiskt och ibland verksamhetsmässigt.

Den ekonomiska relationen kan bestå av verksamhetsbidrag, försäljning av tjänster och platser för rehabilitering eller arbetsträning, olika anställningsstöd eller andra bidrag till medarbetarnas försörjning. De sociala företagen har sinsemellan mycket olika förutsättningar för sitt företagande eftersom de erbjuder arbete till personer med mycket skiftande arbetskapacitet och möjlighet till utveckling. Men trots att de sociala företagen är beroende av ett samhälleligt stöd strävar alla efter att öka andelen affärsmässig finansiering av företaget. Affärsmässighet och ekonomisk effektivitet inom ramen för företagets tydliga sociala ändamål och medarbetarnas delaktighet är en förutsättning för långsiktig överlevnad och omvärldens erkännande.

De sociala företagen är verksamma inom flera politikområden och beroende av samverkan med flera myndigheter och förvaltningar. Företagen och dess medarbetare berörs av samma beslut, lagar och förordningar som andra företag. Samtidigt är man i hög grad beroende av att arbetsmarknads- och socialpolitiska program och insatser anpassas både till företagens förutsättningar och till individernas behov. Det är en förutsättning för att kunna utveckla arbetstillfällen under tillräckligt trygga och stabila former. För att möta det stora behovet av nya arbetstillfällen och för att vi ska få en arbetsmarknad öppen för alla behövs fler sociala företag, fler sociala entreprenörer och fler eldsjälar.

Flera europeiska länder, med Italien som föregångare, har valt att reglera de sociala företagen i en egen lagstiftning som ska främja socialt entreprenörskap och affärsverksamhet med i grunden sociala mål. Storbritannien har inrättat ett speciellt organ, Social Enterprise Unit, för att organisera stödet. Sociala företag och entreprenörer har en stor potential att skapa nya arbetstillfällen även i Sverige förutsatt att de erbjuds rimliga villkor. Ett handlingsprogram för ökat socialt företagande har utarbetats av aktörerna i Equal-projektet Socialt företagande en väg till arbetsmarknaden. Det innehåller förslag på en rad områden där förutsättningarna kan förbättras för de sociala företagen. Det handlar om samverkan mellan myndigheter, finansiering, stöd strukturer och kompetensutveckling men också om offentlig upphand ling och nya sätt att mäta och redovisa verksamheternas individuella och samhälleliga nytta.

Definition av socialt företag
Ett socialt företagär en näringsverksamhet som
har som ändamål att integrera personer som står långt från arbetsmarknaden
i samhälle och arbetsliv
huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter
skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl
dokumenterat sätt
är fristående från offentlig verksamhet

De sociala företagen konkurrerar på både den privata och offentliga marknaden med andra företag. Affärsverksamheten ger arbete och inkomster, även om inkomsterna inte alltid räcker till att fullt ut skapa löneutrymmen som det går att leva på. De måste då kompletteras med bidrag från det offentliga till löner och andra omkostnader för verksamheten.

De sociala företagen har inom sig olika förutsättningar för sitt företagande och att göra sig gällande på marknaden eftersom de erbjuder arbete till personer med mycket skiftande arbetskapacitet. En verksamhet, som sysselsätter långtidsarbetslösa byggnadsarbetare skiljer sig från en som sysselsätter människor med utvecklingsstörningar eller en som drivs av före detta alkoholmissbrukare eller av synskadade.

Fyra kategorier
Exemplen visar att de svenska sociala företagen kan klassificeras enligt en modell som utvecklats i den europeiska forskningen. Även om det inte helt går att renodla delas de sociala företagen in i fyra kategorier:

1. Övergångsföretag: Erbjuder arbetsträning, rehabilitering och utbildning. Därefter går de berörda vidare till andra företag.
2. Företag som skapar permanenta arbeten: Erbjuder arbeten som finansieras genom
försäljning av tjänster och varor till marknaden.
3. Permanent subventionerade företag: Erbjuder arbetsplatser för svårt funktionshindrade.
4. Företag som arbetar med personer som har haft stora sociala problem: Erbjuder rehabilitering och arbetsplatser till bland annat före detta missbrukare och kriminellt belastade.

Syfte

Ett av projektets syften är att kommunerna skall öka sitt engagemang i den lokala sociala ekonomin. Verksamheter inom denna sektor av ekonomin tillgodoser redan idag många gemensamma behov av arbete, bostäder, fritidsverksamhet, kultur, brottsförebyggande arbete, utbildning, barnomsorg, äldreomsorg, miljöfrämjande arbete, infrastruktur m.m.

Den lokala sociala ekonomin skulle med stöd och stimulans från kommunen i framtiden i högre utsträckning kunna bidra till att:

Främja tillväxten i den lokala ekonomin och därmed skapa förutsättningar för vidgad välfärd.
Främja möjligheterna till integration i arbetslivet för arbetssökande som under lång tid saknat förankring på den reguljära arbetsmarknaden.

Den sociala ekonomin utför i många europeiska länder uppgifter som i Sverige handhas inom den offentliga sektorn. En ökad samverkan mellan kommunen och den lokala sociala ekonomin skulle kunna medföra utveckling av från offentlig sektor fristående verksamheter som grundas på att människor i demokratiska former går samman för att tillgodose gemensamma behov som skapar mänskliga och ekonomiska mervärden för individ och samhälle. I detta sammanhang kan den sociala ekonomins verksamheter:

komplettera offentlig verksamhet och därmed erbjuda medborgarna ett större utbud,
öka valfriheten för individen genom att erbjuda alternativ till den offentliga sektorns tjänster,
i vissa fall ersätta verksamhet som idag drivs i offentlig regi.

Kommunerna bör ha en stödjande och stimulerande roll i relation till den sociala ekonomins aktörer medan dessa själva måste utgöra drivkrafterna i utvecklingen av den lokala sociala ekonomin.

Det i dagsläget mest angelägna syftet med att stödja den lokala sociala ekonomins utveckling handlar för kommunens del om att öka möjligheterna till integration i arbetslivet för de arbetssökande som under lång tid saknat förankring på arbetsmarknaden. Grundtanken är att göra det möjligt för alla människor att bidra till sin egen och samhällets utveckling att bli delaktiga och kunna skapa goda levnadsvillkor för sig själva.

Många människor står idag utanför den reguljära arbetsmarknaden, dels för att efterfrågan på arbetskraft är för svag i relation till utbudet av arbetskraft, och dels för att det finns arbetssökande som inte har full arbetskapacitet i förhållande till arbetsmarknadens krav men för vilka arbete är en nödvändighet för att skapa meningsfullhet i tillvaron. Den sociala ekonomin och dess organisationer kan spela en betydligt större roll än idag när det gäller att finna vägar tillbaka till arbetslivet. För individer med en tillfälligt bristfällig konkurrensförmåga på den reguljära arbetsmarknaden kan den sociala ekonomin fungera som en övergångsarbetsmarknad och för individer med mer permanent nedsättning av sin arbetskapacitet kan den sociala ekonomin erbjuda arbete och sysselsättning anpassad efter individens förmåga.

Målsättning

För att möjliggöra för den sociala ekonomin att bidra till hållbar tillväxt är målen:

Ökad kunskap om den sociala ekonomins och det sociala företagandets betydelse för samhällsekonomin. Under projekttiden skall kontakter tas och information om sociala företag och den potential de har för samhällsutvecklingen till tjänstemän och politiker i länets kommuner.

Genom dialog med beslutsfattare och tjänstemän, i samförstånd bereda vägen för ett projekt vilket syftar till att mobilisera och starta upp processer som syftar till att sociala företag bildas, och erhåller erforderligt processtöd.


Två tredjedelar av kommunerna i länet ska till slutet av perioden ha påbörjat arbetet med att ta fram en policy eller ha en policy klar för hur man i den egna kommunen ska samverka med den lokala sociala ekonomin för att förstärka den positiva utvecklingen i kommunen.

Två tredjedelar av kommunerna ska ha bildat partnerskap för att utveckla verksamheter inom den sociala ekonomin. Det kan vara kooperativa företag, ideella föreningar, stiftelser eller sociala företag.

För att den sociala ekonomin ska bidra till integration är målen:

Två tredjedelar av kommunerna ska ha kunskaper om hur man startar och driver sociala företag.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Genom uppsökande verksamhet för informationsmöten kommer denna aktivitet till del även för funktionshindrade, tillgängliheten av information kommer även att säkerställas genom tillgång via webb.

Medfinansiärer

  • Coompanion Högsby
  • Coompanion Högsby

Kommun

  • Borgholm
  • Emmaboda
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Kalmar
  • Mönsterås
  • Nybro
  • Oskarshamn
  • Torsås
  • Vimmerby
  • Västervik