Logotyp på utskrifter

3O - en modell för kollektiv kompetensutveckling på arbetsplatser

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHögskolan för lärande och kommunikation, Jönköping
KontaktpersonTomas Kroksmark
E-posttomas.kroksmark@hlk.hj.se
Telefonnummer036101476
Beviljat ESF-stöd3 858 378 kr
Total projektbudget3 858 378 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2013-02-28
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Projektets mål och syfte är att utveckla och konsolidera en ny och innovativ modell (3O) för kollektiv kompetensutveckling av anställda i yrkeslivet. Modellen är utformad så att all personal kan delta, oberoende av förkunskaper. Den syftar till fördjupad kompetensutveckling som kopplar teori till praktik och som bidrar till erfarenhetsutbyte mellan äldre och yngre, män och kvinnor och anställda med olika ursprung, erfarenhet och utbildning. Modellen utvecklas och prövas i en skola med 96 anställda, där personalens kollektiva kompetensutveckling ska skapa förutsättningar för bättre måluppfyllelse bland eleverna. Men modellen är avsedd att kunna användas även i andra sammanhang än i skolan, i offentlig sektor och näringsliv. Samarbetspartners i projektet är skola, högskola och näringsliv.

Bakgrund

FÖRPROJEKTERING

Problem
I Jönköpings län har skolorna uppvisat en negativ trend under de senaste åren med sjunkande skolresultat som följd. Vad beror det på? Vilka konsekvenser kan det få för regionen? Vad kan göras för att förbättra situationen?

Analysmodell
Analysen är genomförd i två steg: 1. På övergripande regional nivå och 2. På skolnivå i Jönköpings kommun.

Nivå 1
Förprojekteringen är gemensamt finansierad av samtliga kommuner i F-län (med undantag för Tranås), Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och Företagarna i Jönköpings län. Den är genomförd under ledning av professor vid högskolan, skolcheferna i kommunerna och av VD för Företagarna i F-län. Analysen har genomförts genom s.k. idéseminarier, som arrangerats i Eksjö, Jönköping och Värnamo, där företagare, politiker, forskare, lärare/rektorer och allmänhet fört diskussioner med utgångspunkt från problemformuleringen. Vidare har forskare och lärare gjort analyser av elevprestationerna i länet och av de kompetensutvecklingsprogram som lärare varit engagerade i under senare år.

Nivå 2
Analysen är genomförd på Ribbaskolan som är en av de skolor som har den sämsta måluppfyllelsen i kommunen. Den har gjorts i samverkan mellan kommunens tjänstemän, skolans rektorer, lärarna, lärarnas fackliga organisationer, professor vid högskolan och i dialog med Ribbaskolans föräldraförening.


GENOMFÖRANDE

Slutsatser från förprojekteringen
Resultaten på nivå 1 visar att:

- elevernas prestationer är beroende av föräldrarnas utbildningsnivå. utbildningsnivån bland länets vuxna är den näst lägsta i Sverige (SCB).
- den enskilt viktigaste påverkansfaktorn vad gäller elevernas prestationer är lärarnas kompetens. Lärarnas kompetens är allmänt sett alltför låg i förhållande till kraven på skolan.
- skolans verksamhet vilar inte på vetenskaplig grund, vilket kommer att krävas i och med att den nya skollagen träder i kraft 2011.
- ett regionalt arbetsliv i utveckling kräver välutbildad arbetskraft, kvaliteten på skolornas verksamhet är därför betydelsefull för regionen.
- för att elevernas prestationer ska kunna förbättras krävs kompetenta lärare som är beredda att lära om, och som tar vara på möjligheten att lära av varandra.
-lärarnas kompetens måste höjas.


Resultatet av förstudien på nivå 2 visar att:

-lärarnas kompetensgrund på Ribbaskolan är mycket skiftande – ca 2/3 av lärarna i förskolan och grundskolan har inte meriter nog för utbildning på avancerad nivå inom högskolan.
- traditionell fortbildning på akademisk nivå kan inte innefatta alla Ribbaskolans lärare. En grupp kommer att hamna på efterkälken vilket skapar klyftor mellan personalen.
- för att utjämna kompetensskillnader mellan lärarna och för att skapa kollektiv kunskapsutveckling krävs innovativa modeller.


Arbetsmodellen

Modellskolan
Som en följd av förstudien har Barn- och ungdomsnämnden i Jönköpings kommun fattat beslut om att göra Ribbaskolan i Gränna till en s.k. modellskola. Vid skolan ska genomföras ett flerårigt projekt i samarbete med forskare vid Högskolan för lärande och kommunikation och med stöd av näringslivet. Syftet är att utveckla former för kollektiv kompetensutveckling som kan möta de krav som samhälle och näringsliv ställer på framtidens medarbetare. Den majoritet av anställda på Ribbaskolan som saknar erfoderlig meritgrund för studier på avancerad nivå ska involveras i fortbildningen på samma sätt som övriga, ingen ska lämnas utanför, vare sig kvinna eller man, ung eller gammal. Motivet för den kollektiva satsningen är antagandet att ingen organisation är starkare än sin svagaste länk. Eleverna måste genomgående möta välutbildade och uppdaterade lärare för fullgoda resultat. Det förutsätter en kompetensutvecklingsmodell som kan möta varje anställd på den nivå där denne befinner sig, och som kan visa att skillnader i kön, ålder, bakgrund och erfarenheter är en tillgång för kollektivet. Modellen ska utformas så att den också kan användas i andra verksamheter än skolans, eftersom det i arbetslivet finns ett allmänt behov av att utveckla, förnya och överföra såväl teoretisk kunskap som beprövad yrkeserfarenhet.

3O-modellen - en modell för kollektiv kompetensutveckling
3O står för Omnia omnes omnibus, som är latin och betyder Allt till alla överallt (Comenius). Modellens bärande tanke är att all personal ska involveras, och att alla ska kunna delta i alla sammanhang, oberoende av tidigare erfarenheter och utbildningsnivå.

Modellen vilar på tre ben
• Input
• Bearbetning
• Integrering

Input innebär ny kunskap, inspiration och /eller nya intryck och upplevelser. Formen kan t.ex. vara föreläsningar, studiebesök, demonstrationer, kulturupplevelser som personalen deltar i tillsammans. Hela personalgruppen delar alltid all input vid alla tillfällen. På så sätt skapas en gemensam kunskapsbas, som sedan bearbetas i smågrupper.

I bearbetningsfasen diskuteras kunskapen/upplevelserna i små grupper (7-8 personer). Reaktioner jämförs, deltagarnas olika upplevelser analyseras, oklarheter reds ut gemensamt, litteratur och annat fördjupningsmaterial används i syfte att vidga och förstärka intrycken. Olika uppfattningar bryts mot varandra och målet är att förstå varandras ståndpunkter. Deltagarna gör i diskussionen kunskapen till sin, verbaliserar sin förståelse, argumenterar för sin åsikt, men tolkningarna kan variera mellan individer, liksom mellan grupperna, vilket är helt acceptabelt. Grupperna kan ibland få hjälp att komma igång med diskussionerna genom att föreläsare/projektledare förser dem med frågor. Ibland kan det vara bra att grupperna i efterhand redovisar sina diskussioner på något sätt, så att hela personalgruppen får veta hur samtalen förs i de andra grupperna.

Integrering innebär att kopplingar skapas mellan vardagsarbetet och den inhämtade kunskapen. I regelbundet återkommande smågruppssamtal, ledda av en utbildad handledare, riktas intresset mot konkreta situationer, problem, och rutiner i vardagspraktiken. Dessa granskas, utmanas och omprövas i ljuset av nya kunskaper/ intryck. Det handlar följaktligen både om att integrera nya kunskaper och att lära om, både om att förnya och utveckla kompetens. I grupperna ska eftersträvas ett positivt och stödjande klimat som förutom att skapa de bästa förutsättningar för deltagarnas utveckling också verkar stödjande för den psykosociala arbetsmiljön. Tillräckligt små grupper (7-8 personer) och kompetenta och välutbildade handledare ska göra detta möjligt. Handledarna ska dessutom i sin tur få grupphandledning som stöd för sin handledande uppgift.

Projektgruppen har under maj månad 2010, i ett reflekterande samtal, diskuterat förstudien med Mikael Håkansson. Vi blev uppmuntrade av det samtalet då det på samma gång stärkte oss och gav oss (delvis) nya insikter.


Syfte

SYFTE OCH AVSIKT
Det övergripande syftet är att höja kompetensen individuellt och kollektivt hos all personal (unga och äldre, kvinnor och män, anställda med olika utbildningsbakgrund, deltidsarbetande kvinnor oberoende av etnisk härkomst, sexuell läggning, socialgrupp etc) på Ribbaskolan för att därigenom förbättra elevresultaten och öka måluppfyllelsen. Den kommunala skolan verkar i stark konkurrens från fristående skolor, och för att kunna bibehålla elevunderlaget och undvika uppsägningar av personal måste skolans konkurrenskraft ökas. Den nya skollagen som införs 2011 slår fast att skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund, vilket ställer krav på fortbildning av lärarna på avancerad nivå inom högskolan. Men många lärare saknar formell behörighet för akademiska studier på denna nivå. Det utgör ett kompetensproblem i organisationen. Ny teknik gör också att vissa lärare halkar efter vad gäller kunskap och kompetens som bland annat kan leda till en generationsproblematik. Skillnaderna ökar därmed mellan olika lärargrupper i skolan, vilket riskerar att orsaka splittring och starkt försämrad psykosocial miljö.


Det specifika syftet är att utveckla, pröva och konsolidera en helt ny modell för kollektiv kompetensutveckling hos yrkesverksamma (3O-modellen) som förväntas kunna ge överspridande effekter till såväl andra skolor som till annan offentlig verksamhet och till näringslivet. Den bärande tanken är att anställda kvinnor och män ska kunna fortbildas tillsammans, med hjälp av 3O-modellen som innebär att all personal involveras och ingen lämnas utanför. Varje individ ska mötas på sin nivå men med samma mål, skillnader i bakgrund och erfarenheter ska ses som en tillgång för kollektivet.

Målsättning

MÅLSÄTTNING – MÄTBARA PROJEKTMÅL

Målet är att personalens kollektiva yrkeskompetens ska öka, och därigenom elevernas prestationer.

• Under en tvåårsperiod (2011-2013) ska elevernas betyg ha förbättrats med 20 %.
• Av den tredjedel av personalen som inte har tillräcklig grund för att antas till akademiska studier på avancerad nivå ska
100 % ha nått dit senast 2012.
• Bland de övriga 60 yrkesverksamma kvinnorna och männen ska 50 % vara kvalificerade för kompetensutveckling på
avancerad högskolenivå senast 2012.
• Under försöksperioden ska 3O-modellen utprövas och spridas lokalt, regionalt och nationellt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Verksamheten bedrivs i helt nybyggda (2009) lokaler (Ribbaskolan i Gränna) som är utformade i enlighet med de lagar som idag gäller tillgänglighet för personer med funktionshinder. I den mån verksamhet kommer att bedrivas vid högskolan (byggd 2000) är fastigheten fullt ut anpassad för personer med funktionsnedsättning.

En annan kvalitet i tillgänglighet är socialt betingad. Projektet kommer medvetet att verka för att en öppen och tillåtande attityd utvecklas bland deltagarna. I handledningsgrupperna är det en uttalad ambition, och där kan också eventuella samarbetsproblem i seminariegrupperna (bearbetningen) tas upp. I föreläsningar, laborationer, demonstrationer etc. kommer den sociala lärmiljön att behandlas som ett innehåll. Skola och högskola är kommunala och statliga verksamheter som i sina respektive styrinstument och verksamhetsplaner ständigt betonar den sociala tillgängligheten.

Projektet ska kunna följas på en särskild webb-sida. Den kommer att ligga antingen under högskolan eller under kommunen. Den ska vara öppen för alla intresserade, och på sidan ska all information om projektet finnas tillgänglig via texter, filmer, bildspel (Power point) stillbilder, teckningar, interaktiva bloggar etc. Kommunikation med deltagarna kan ske genom e-post, skype, face-book eller via telefon eller studiebesök. Webb-sidan kommer att innehålla möjlighet till förstorad text, talsyntes, textat tal i filmer och videoklipp, möjligheter till visuell och auditiv kommunikation. Vissa texter kommer att översättas till engelska. I samband med seminarier eller andra offentliga presentationer av verksamheten ska lokaler väljas med hörselslinga (finns på Ribbaskolan och på högskolan), teckentolkning (efter önskemål), intranät samt simultan textning (transkription) på storbildsskärm.

Delar av verksamheten kommer att dokumenteras via ljudupptagningar och film. Dessa ska vara tillgängliga för alla.

All information som presenteras från projektet ska medieras via olika kanaler, tryckta alster (broschyrer, affischer, artiklar, bilder etc) ljudband, film, webb etc.

Vi har varit i kontakt med Agneta Lindkvist per telefon, e-post och vi har deltagit i hennes 3.5 timmar långa seminarium om tillgänglighet som arrangerades vid Högskolan i Jönköping vilket bidragit till att vi ser det angelägna i den här delen av projektet.

Jämställdhetsintegrering

Projektet följer de jämställdhetsplaner som är upprättade vid Ribbaskolan( enligt Lag 2006:67) och vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (enligt Lag 2001:1268) vilka stärker och tryggar likabehandling samt effektiviserar rättsskyddet för den som utsätts för diskriminering i sådana situationer som hör till lagens tillämpningsområde. Det har inneburit att jämställdsintegreringen/intersektionalitet löper som en röd tråd genom hela projektet i alla dess delar. En årlig jämställdhetsplan för projektet kommer att upprättas i och med projektstarten den 17 januari 2011.

Ribbaskolan har en något ojämn fördelning mellan kvinnor och män, kvinnorna är i majoritet. Skolan leds av tre rektorer – två kvinnor och en man. Av tradition är skolan en kvinnodominerad arbetsplats, särskilt tydligt är detta i förskolan. Projektet lyfter fram problemen med detta genom att medvetet och konsekvent uppmärksamma genus- och jämställdhetsaspekter i lärandet och i lärandets konsekvenser (t.ex. könsmakt). I projektet innebär det att vissa frågeställningar kommer att fokuseras särskilt ur ett jämställdhetsperspektiv: lärande och makt, pojkars underordning i skolprestationer, kvinnligt ledarskap i skolan, kvinnodominansen i arbetet med små barn, gensuaspekter på lärande i grupp (bland lärarna), modelltänkande ur ett intersektionalistiskt perspektiv. Projektet kommer att redovisa lärarprestationerna i kompetensutvecklingen liksom elevernas kunskapsförbättringar på genusnivå (så redovisas detta till Skolverket). Dessa aspekter i projektet kommer att analyseras och integreras som en läranderesurs.

Projektledningen består av lika antal kvinnor och män. Bland handledarna är kvinnor i majoritet. I metahandledningen kommer jämställdhetsfrågor att ständigt uppmärksammas, och i den handledarutbildning om 45 hp som flera av handledarna deltagit i är jämställdhetsfrågor ett viktigt inslag.

Innehållet är deltagarstyrt. Genusperspektivet kommer särskilt att beaktas i SWOT-analysen som görs vid två tillfällen under projekttiden.

Projektledningen har för avsikt att fördjupa sin insikter i jämställdhetsarbetet genom att delta i kurser som anordnas av Vanja Carlsson.

Transnationellt samarbete

De erfarenheter som framkommit i förstudien och i den analys som gjorts av projektansvarig och projektledaren i samråd med Företagarna och Jönköpings kommun, visar det sig att:
- 3O-modellens potential är omfattande då det gäller nya former för samarbete och branschöverskridande innovationer då det gäller kompetensdelning, förnyelse och överföring av kompetens mellan generationer och mellan yrkesverksamma med olika utbildningsbakgrund
- 3O-modellen stöder kollektiv kompetensutveckling i yrkeslivet
- branschöverskridande aktiviteter och integration av ny kunskap i projektet sker via de seminarier som är planerade mellan kommunen, näringslivet och högskolan på såväl lokal son nationell nivå. Deltagande i nationella konferenser är en viktig komponent där projektets kunskapsutveckling prövas nationellt. Också då det gäller europeiskt samarbete planerar vi att presentera projektet och dess resultat vid konferenser där det är möjligt att få kvaliteten prövad. Vi ser detta som en naturlig och vital del av verksamheten.

De nationella och internationella organiseras så att projektledningen ansvarar för och bevakar konferenser, kongresser och andra möten där frågor om kollektiv kompetensutveckling i näringslivet behandlas. Högskolan har lång och gedigen erfarenhet av internationellt utbyte. Det kan leda till att projektet bjuder in gästexperter från andra länder för att samproducera kunskap eller som inspiratörer och gästföreläsare, det kan innebära att några av de i projektet verksamma gör studieresor i och utanför regionen och landet. Det blir ledningsgruppens ansvar att organisera dessa dessa aktiviteter. Finansiering kan ske via högskolan, kommunen eller via företagarna. Andra externa finansieringskällor finns för detta ändamål hos Vetenskapsrådet, Regionförbundet och hos STINT.

Samarbetspartners

  • Gränna rektorsenhet
  • Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping
  • Skol-och barnomsorgsförvaltnin

Kommun

  • Jönköping