Logotyp på utskrifter

VÄGVALET-vägen till framgång

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunledningskontoret
KontaktpersonGunilla Andersson
E-postgunilla.andersson@vastervik.se
Telefonnummer0490-254086
Beviljat ESF-stöd2 493 069 kr
Total projektbudget6 464 747 kr
Projektperiod2009-05-04 till 2011-04-29
RegionSmåland och Öarna
In English

Sammanfattning

Västerviks kommun vill utveckla en kvalitativ och hållbar modell för validering och kompetensutveckling för personer som står utanför arbetsmarknaden. Avsikten är att effektivisera och skynda på processen så att personerna snabbare kommer in på arbetsmarknaden.

Bakgrund

VÄGVALET - Vägen till framgång, ett kompetensutvecklings- och valideringsprojekt. Arbetsmarknadsläget har förändrats mycket snabbt sedan oktober 2008. Många kommuner och regioner drabbas hårdare än andra. Prognoser visar att Västerviks kommuns arbetslöshet kommer att stiga drastiskt i framtiden. Från att i oktober ha legat på drygt 5 %, kan minst en fördubbling till över 10 % förväntas.

Mest dramatiskt är att vissa företag kommer att varsla all sin personal och i ett värsta scenario kan den marina sektorn i Västerviks kommun komma att försvinna helt. Det innebär att ca 200 personer med specialkompetenser kommer att behöva kompetensutveckla sig för att åter bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Ytterligare faktorer som påverkar den rådande lågkonjunkturen är de stora pensionsavgångarna. När konjunkturen vänder finns det stor risk för att det kommer att saknas kompetenser inom många områden. Det är angeläget att redan nu överbrygga kompetensförlusten genom olika åtgärder för att möta framtida behov.

Situationen för Västerviks kommun förvärras i och med att kommunen är en egen arbetsmarknadsregion samtidigt som det lokala utbildningsutbudet för vuxna saknar bredd. Avståndet till andra utbildningsregioner är långt.

För att stärka kommunens arbetsmarknadssituation behöver det vidtas flera långsiktiga åtgärder. Viktiga komponenter är att långsiktigt arbeta för en hållbar samverkan med kringliggande kommuner och regioner. Dessutom planeras det redan i kommunen att utöka utbudet av yrkesutbildningar för vuxna, dels genom yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen, dels genom samverkan med andra kommuner och/eller externa utbildningsaktörer.

För att möta den ökade arbetslösheten behövs även kortsiktiga lösningar. Människor som har varit långtidsarbetslösa har genomgått olika aktivitetsprogram som i en del fall inte givit det förväntade resultatet. En förstudie har skett under hösten 2008 där Vägledningscentrum i Västerviks kommun tillsammans med socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet arbetat med unga vuxna mellan 20-30 år som stått mycket långt från arbetsmarknaden. Förstudiens syfte var att vägleda deltagarna. Exempel på inslag i förstudien har varit: självanalys, webbaserat valstöd, studiebesök, målbild och handlingsplan för att komma närmare arbetsmarknaden. Förstudien visar på nya motivationshöjande innovativa aktiviteter som inte har använts tidigare. Utvärderingen av förstudien visar på mycket gott resultat.

Den modell som vi vill använda i projektet bygger på samverkan mellan verksamheter som aktivt arbetar med arbetssökande, främst socialförvaltningen, kommunledningskontoret och arbetsförmedlingen. Dessa verksamheter kommer att verka som beställare av utbildnings- och valideringsinsatser.

Den modell som ska användas inom projektet har nu modifierats och utvecklats ytterligare, utifrån den förstudie som gjordes hösten 2008. Modellen, Kompetenstrappan, har utvecklats för att passa fler målgrupper, dessutom ska kompetensutveckling erbjudas deltagarna inom områden och inriktningar med fokus på arbetsmarknadens kommande behov. Kompetenstrappan omfattar

Kompetenstrappan omfattar

Information - Vägledning - Validering - Teori - Praktik - Handlingsplan - Kompetensutveckling - Arbete

Efter avslutad kompetensutveckling ska projektdeltagarna vara mer rustade för utbildning, arbete eller eget företagande. Varje projektdeltagare som genomgått Kompetenstrappan kommer att formulera en handlingsplan. Efter framtagen handlingsplan följer uppföljning och coachning av kärriärvägledarna, detta för att stötta deltagarna i fullföljandet av handlingsplanen.

Valideringen är den centrala aktiviteten följt av kompetensutveckling. Det kan beskrivas i ett före-under-efterperspektiv. Föreperspektivet utgör information och vägledning, underperspektivet är validering, teori och praktik. Efterperspektivet blir handlingsplanen och de åtgärder som kommit fram, exempelvis kompletterande utbildningsinsatser eller mer långsiktiga lösningar som t ex hela utbildningspaket.

Kompetenstrappan ska vara flexibel för att ge möjligheter för projektdeltagarna att genomföra den utifrån deltagarnas egna förutsättningar och behov.

Innehåll i Kompetenstrappan:
Karriärvägledning individuellt och i grupp
Karriärpaket, ett webbaserat valstöd
Information om arbetsmarknadens behov
Praktik för att känna på olika yrkesområden, ex på inriktningar, se nedan
Studiebesök
Handlingsplan
Validering
Praktik
Lärlingsutbildning
Studier alternativt
Arbete

Yrkesinriktningar inom exempelvis:
Vård- och omsorg
Industriell tillverkning
Hantverk
Eget företagande, entreprenörskap
IT
Administration
Behandling, kriminalvård
Allmän inriktning, behörighetsgivande ämnen

Validering sker i samverkan med utbildningsaktörer och företag
Praktik, lärlingsutbildning sker i samverkan med företag och utbildningsaktörer.

Kompetenstrappan omfattar 8-12 veckor utifrån individens behov.

Utförligare innehåll av Kompetenstrappan, se bilaga.

Vad är det som gör detta unikt?
Karriärvägledning syftar till att stödja individer att utveckla sin förmåga att ta ansvar för och förvalta sin egen karriärutveckling. Genom vägledning får deltagarna tillgång till verktyg och metoder som är lämpligast och mest verksamma för individen. Genom gruppvägledning förstärks dessutom metoden. (Empowermentbegreppet) Det är en till synes enkel väg med samlande begrepp som coachning och lösningsinriktat arbetssätt, liksom portfoliosystemet, dvs samlad dokumentering av individens kompetens. Även om fokus ligger på individens egen förmåga och intressen, är verklighetsförankring i högsta grad ett centralt inslag. Arbetsmarknadens villkor är en stor del i karriärvägledning. Det är oerhört viktigt med uppföljning, eller snarare medföljning - coachning, under projektets gång och efteråt. Karriärvägledning utmynnar i en handlingsplan och en tidsplan. Liknelsen vid en trappa är rättvisande, då det är ett sätt att ge människor synsättet att ta steg för steg framåt, uppåt. Styrkan sitter i att få syn på den egna kraften och kunna se den som ett användbart verktyg i både små och stora frågor. Det är ett mycket effektivt sätt att komma vidare.

Den mer långsiktiga lösningen som kommunen arbetar med innebär att utveckla ett brett utbud av yrkesutbildningar. Ett arbete som har påbörjats och planeras att starta under hösten 2009 (i enlighet med regeringens intentioner). Utbudet kommer att utvecklas under en treårsperiod och kommer att omfatta såväl egna yrkesutbildningar för vuxna som i samverkan med andra utbildningsaktörer på såväl lokal som regional och nationell nivå. Utbudet kommer att matcha arbetsmarknadens framtida behov väl. Målsättningen är att tillsätta ett utbildningsråd där representation finns både från utbildningssektorn och från näringslivet. Näringslivets representation kommer att omfatta såväl branschorganisationer som företagare. Utbildningsrådet kan vara en värdefull instans som kan ge ett mervärde in i projektet.

De kort- och långsiktiga utbildningsprogrammen skall gå hand i hand och därmed stärka individernas möjligheter till kompetensutveckling som matchar arbetsmarknadens kommande behov av arbetskraft. Det ska ge samhällsekonomiska vinster.

Målgrupperna som ingår i projektet har på kort tid kommit i en helt annan situation pga lågkonjunkturen, de hamnar nu så att säga - utanför utanförskapet.

Projektets målgrupper bidrar tillsammans till en mångfald som vi tror kan ge ett mervärde i projektet, genom att de har olika erfarenheter som kan ge positiva effekter mellan deltagarna. Det är viktigt att inte segregera de olika grupperna utan integrera dem i aktiviteterna inom projektet.

Syfte

Syftet med projektet är att
få ett effektiv hjälpmedel som underlättar för individerna att ta sig an arbetsmarknadens utmaningar, genom en ny modell skapa en struktur med nytt innehåll för att stödja de arbetslösa,
samtidigt som det leder till ökad samverkan med aktörer från olika myndigheter,
vilket i sin tur leder till ett effektivare arbete och därmed ett snabbare inträde till arbetsmarknaden.

Målsättning

Målsättningen med projektet är att skapa en långsiktigt hållbar kvalitativ struktur för kompetensutveckling och validering i Västerviks kommun.

Efter projekttidens slut skall
100 % av de som genomgått Kompetenstrappan ha större förutsättningar till anställning
60 % skall ha påbörjat aktiviteter utifrån individens handlingsplan inom 90 dagar efter projektets avslutats.
Kompetenstrappan vara en modell som ingår i ordinarie verksamhet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Den formella utbildningssektorn har lång erfarenhet av att ta emot personer med funktionshinder och funktionsnedsättning. De är redan idag utrustade för att ta emot funktionshindrade genom anpassade lokaler, handikapptoaletter, hissar, hörslingor etc. De formella utbildningsinsatserna finns även teknisk utrustning som stödjer personer med läs- och skrivsvårigheter genom ljudböcker samt programvaror med bl a syntetisk röst som läser upp skannade böcker och annat studiematerial. Det finns bra förutsättningar för att ta emot personer med funktionshinder. Den externa personen som har till uppgift att övervaka projektarbetet måste även ha fokus att titta på hur projektet beaktar tillgängligheten för personer med funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering, resultat av jämställdhetsSWOT

Tillgängliga jämställdhetsplaner och statistik i SCB:s JämIndex för samtliga Sveriges län och kommuner, visar beräkningar över hur jämställdheten förändras över tid. Man kan utläsa en viss utjämning på punkter som antal kvinnor kontra män i arbete. Det finns generella och lokala skillnader vad gäller tjänstemän anställda i kommuner på ledande poster. Övervägande delen är dock män. Ohälsan är större procentuellt hos kvinnor. Utbildningsnivån hos män är generellt lägre. Vi beaktar i projektet betydelsen av mångfald i samhället. Nya infallsvinklar på begreppet jämställdhet. Vi behöver uppmärksamma att utlandsfödda kvinnor ofta har längre väg att gå mot arbete, än männen och orsakerna därtill. Projektet mål är att integrera människor i utanförskap mot arbete, höja kompetensnivå, se till utlandsföddas situation, unga vuxna och i övrigt kvinnors och mäns förutsättningar och framtidsmöjligheter. Vägar till förståelse och nya sätt att arbeta för snabbare integrering får vi genom samverkan utanför det egna länet, med regioner och kommuner som har större erfarenhet av att arbeta i samhällen med stor spridning på befolkningen Jämställdhetsintegrering är i det här projektet en självklar och nödvändig del av arbetet. Vi kommer att använda oss av de jämställdhetsplaner som finns och annat tillgängligt material, som statistik och rapporter och inte minst mänskliga erfarenheter, för att kunna synliggöra skillnader och öka medvetenheten hos samtliga inblandade. Den externa personen som har till uppgift att övervaka projektarbetet måste också ha speciellt fokus på projektets strävan mot jämställdhetsintegrering.

Styrkor
Användbara, tydliga, jämställdhetsplaner samt beskrivningar av jämställdhetsläget i de inblandade länen
Kunskap och medvetenhet finns hos projektets deltagare om jämställdhetsintegrering, exempelvis inom socialförvaltningen och arbetsförmedlingen
Förståelse för problematiken
Vilja att förändra

Möjligheter
Att genom projektets slutresultat ha en bra grund för strategisk påverkan
Att inom projektet kunna verka för att jämställdhetsplanerna efterlevs
Att under projektets gång aktualisera, problematisera och analysera frågor som att män procentuellt, har en större del av försörjningsstöd, även högre ekonomisk ersättning, än kvinnor. (I Västerviks kommun ca. 65% män, 35%kvinnor.)
Synliggörande av utanförskapets olika ansikten, möjliggör aktivt arbete med vidare jämställdhetsintegrering.
Vi får möjlighet att i projektet se på fenomen som att män får möjlighet, även ekonomisk, att studera på en kortare yrkesutbildning, medan kvinnor oftare går ut i högre studier, med egenfinansiering alternativt studiemedel.
Genom karriärvägledning kunna öka medvetandet om den egna situationen i jämställdhetshänseende hos målgruppen.


Svagheter
Att inte tillräckligt många inblandade har förståelse för och vilja att arbeta med jämställdhetsintegrering, under projektets gång
Målgruppen har sådan bredd, att integreringsarbetet blir svårhanterligt

Risker
Kultur skillnader kan göra jämställdhetsintegrering svårförståeligt och eller att det ses som oviktigt
Målgruppens utsatta situation tenderar att förminska betydelsen av integrering i jämställdhetshänseende
Arbetsmarknadens utveckling i kristid tar fokus från arbetet med jämställdhetsintegrering

Källor
Socialförvaltningen i Västerviks kommun, tillgänglig aktuell statistik,
Ams arbetsmarknadsdata, könsfördelning, antal arbetssökande med utländsk härkomst.
SCBs jämförande statistik där landets kommuner och län beräknar hur kvinnor och män skiljer sig åt vad avser utbildning, sysselsättning, företagande, ohälsa etc.
SCBs, Lathund om jämställdhet 2006

Transnationellt samarbete

Vi ser idag ingen direkt koppling till något transnationellt utbyte. Många länder står inför samma problematik som Sverige, dvs med en ökad arbetslöshet. Vi ser dock inga problem i att under projektets gång ta del av information och erfarenheter från andra länder.

Medfinansiärer

  • Af Västervik
  • Kommunledningskontoret
  • Socialkontor

Samarbetspartners

  • Af Västervik
  • Avdelning 16 och 17
  • Gamleby Folkhögskola
  • Högskolan i Borås
  • IF Metall Norra Kalmar län
  • Industriellt Utvecklingscentru
  • Kommunledningskontoret
  • Kunskapsnavet
  • Lernia Utbildning AB, Västervi
  • Malmö Stad, Vuxenutbildningsavdelningen
  • Sensus Östergötland-Norra Smål
  • Socialkontor
  • Unionen Småland
  • Vimmerby Lärcenter
  • Vuxenutbildning
  • Västervik Framåt

Kommun

  • Alvesta
  • Aneby
  • Borgholm
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Gislaved
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Habo
  • Hultsfred
  • Högsby
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Lessebo
  • Ljungby
  • Markaryd
  • Mullsjö
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nybro
  • Nässjö
  • Oskarshamn
  • Sävsjö
  • Tingsryd
  • Torsås
  • Tranås
  • Uppvidinge
  • Vaggeryd
  • Vetlanda
  • Vimmerby
  • Värnamo
  • Västervik
  • Växjö
  • Älmhult