Logotyp på utskrifter

Vindelälvsmodellen

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareBarn och utbildningsförvaltningen
KontaktpersonPer-Daniel Liljegren
E-postPer-Daniel.Liljegren@sorsele.se
Telefonnummer0952-142 03
Beviljat ESF-stöd366 900 kr
Total projektbudget366 900 kr
Projektperiod2009-04-29 till 2009-10-25
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Vindelälvsmodellen syftar till en salutogen plan för kompetensförsörjning för Sorseles utbildningssystem. Förprojekteringen ska utveckla en projektplan i bred delaktighet med politiker, förvaltning, anställda och brukare och undersöka samverkan med andra kommuner, universitet och näringsliv.

Bakgrund

Europas demografi innebär stora utmaningar för välfärdssystemen och de offentliga finanserna. Redan nu märks detta tydligt i glesbygd med en allt äldre befolkning och minskande skattebas. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tar ingen hänsyn till kommunernas storlek, kompetens och övriga förutsättningar. Lagstiftningens grundläggande rättigheter för enskilda medborgare ställer samma krav på en en liten som en stor kommun.

Konflikten mellan statliga mål och kommunala medel är särskilt tydlig på strategiskt viktiga områden som t.ex. rätten till likvärdig utbildning, varhelst den anordnas i landet (1 kap. 2 § skollagen) och motsvarande krav på behörighet för att få anställas som lärare. Dessutom förs nu en debatt om krav på legitimation för att få sätta betyg, som också ska utfärdas enligt nya riktlinjer och redan från skolår 6.

Varje kommun behöver således tillgång till ett antal specialistfunktioner -- och flertalet av dem i den dagliga verksamheten. Minoritetsspråk, t.ex. samiska i flera olika varieteter, annat modersmål än svenska och studiehandledning på modersmålet för flyktingar och nyanlända barn och ungdomar, svenska för invandrare, interkulturell förståelse, kunskaper om funktionshinder, genusfrågor, sexuell läggning, religion eller annan trosinriktning, är bara några exempel på nödvändiga kompetensområden för att kommunen ska klara sitt uppdrag och kunna ge uppväxande generationer goda villkor för lärande och utveckling. Statens skolinspektion riktade också nyligen kritik mot Sorsele kommun för brister i arbetet med kvalitetssäkring och likabehandling men kritik finns på flera nivåer i det svenska samhället: FN:s rapportör Paul Hunt har t.ex. kritiserat den svenska regeringen för att Sverige inte har något långsiktig folkhälsoarbete riktat mot den samiska befolkningen -- som också är en viktig del av Sorseles befolkning.

Sorsele kommun är som Sveriges till folkmängden näst minsta kommun, i ett synnerligen sårbart läge (med minskande befolkning och 0 invånare/km2 avrundat till närmaste heltal) och stod senast hösten 2008 inför en konstitutionell kris som enligt statsvetare Anders Lidström vid Umeå universitet aldrig tidigare förekommit i Sverige (SVT, Västerbottensnytt 2008-10-15). Ingen vet idag vad som skulle hända om ingen vill ta politiskt ansvar i den kommunala demokratin och den pågående Grundlagsutredningen bearbetar frågor med liknande innehåll. Dessutom leder en minskande volym på verksamheten, till att allt färre personer måste ta ansvar för allt fler specialfunktioner och/eller att samverkan behöver utvecklas både inom kommunen som på en större regional bas.

Samtidigt är Sorsele inte unikt -- snarare "först". Vissa behov och problem som redan nu är fullt synliga i Sorsele kommer troligen att märkas av än mer i andra svenska kommuner inom några år. Fram till 2013 beräknas t.ex. antalet gymnasieelever i hela Västerbottens län minska till bara drygt 2000 elever vilket innebär att hela regionens samtliga gymnasieelever skulle kunna rymmas på Dragonskolan i Umeå. (Är det en önskvärd "lösning" att ungdomar i 16-årsåldern måste flytta 20-40 mil hemifrån?)

Även i övriga Europa, och i andra delar av världen med liknande demografiska förutsättningar kommer liknande problem att uppstå -- om inga strategiska satsningar sker nu.

Samtidigt finns här goda möjligheter till lärande -- om man kan koppla dokumentation, uppföljning, utvärdering och forskning till den process som nu behöver utvecklas. Behoven och problemen aktualiserar ett antal frågeställningar, varav flera är väl kvalificerade forskningsobjekt:

- Hur kan kommunerna organisera sin verksamhet för en hållbar utveckling med hänsyn till de demografiska utmaningar som väntar?

- Hur kan konflikten mellan statliga mål och kommunala medel hanteras?

- Vad händer med den lokala demokratin?

- Leder en minskande volym på verksamheten till en mer tjänstemannastyrd snarare än en politikerstyrd organisation?

- Leder utvecklingen till ökade krav på enskilda och risk för ohälsa?

- Är det möjligt att skapa en process baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet som leder till lärande och utveckling, hälsa och livskvalitet?

- Hur ska kommunen klara sin kompetensförsörjning? Vilka satsningar på kompetensutveckling behöver göras? Vilken samverkan med andra kommuner kan utvecklas?

- Går det att hitta kombinationsmöjligheter för tjänster inom offentlig och privat verksamhet, statlig och kommunal? Kan entreprenörskap utvecklas?

Vindelälven är en av de sista orörda älvarna i Sverige. "Många bäckar små" ger här ett livfullt flöde som ibland tar oväntade vändningar och strömningar. Här har människor bott i tusentals år och de milsvida områdena är en tillgång för hela landet och övriga Europa.

Vindelsälvsmodellen är en vision om en process där alla människors kompetens och engagemang tas tillvara, en utveckling där många bidrag leder till ett kraftfullt flöde av idéer och kreativitet på fyra år leder fram till en hållbar utveckling.

"Modellen" är således ett tänkt resultat av processen. Ambitionen är att forskning och utvärdering ska ge underlag för beslut om liknande arbete i andra kommuner och övriga delar av Europa med hänsyn till likheter och skillnader i förutsättningar.

Samtidigt bygger förprojekteringen i sig vidare på både vetenskap och beprövad erfarenhet genom det tidigare utvecklingsarbete som idag är rikhaltigt dokumenterat. Storumans kommun ingick 2001-2006 i den nationella satsningen Attraktiv Skola (http://www.skola.se) och prövade där en s.k. "salutogen modell" ("hälsofrämjande modell" av 'salus' hälsa). Utifrån tvärvetenskaplig forskning om folkhälsa, lärande, stress och arbetsorganisation utvecklades en hypotes om att en attraktiv skola/arbetsplats framförallt är meningsfull, begriplig och hanterbar.

Dessa tre enkla nyckelord är öppna och flexibla men ställer ändå kvalificerade krav på

- att strukturer och processer bygger på stor och bred delaktighet, och metoder för detta för att upplevas meningsfulla,

- att processer ska göras förutsägbara och kommuniceras för att upplevas begripliga och att medarbetare erbjuds kompetensutveckling för en större förståelse av uppdrag, arbetsuppgifter och omvärldssituation,

- att arbetssättet ska ge utrymme för balans mellan hög och låg arbetsbelastning, agerande och reflektion.

Trots att detta utvecklingsarbete bara utgick från en enkel idé om vad som enligt vetenskap och beprövad erfarenhet "borde" kunna ge hälsa och välbefinnande, kvalitet och attraktivitet har den aldrig tidigare tillämpats på en hel kommun. Resultaten visade på en statistisk ökning av en "känsla av sammanhang" som i sin tur hänger samman med hälsa. Dessutom visade senare utvärdering av Arbetslivsinstitutet och Myndigheten för skolutveckling att modellen sammanföll väl med aktuell forskning och erfarenheter från andra lyckade satsningar inom skolan. samtidigt gav arbetet nya uppslag om vad som borde eller kunde ha studerats mer ingående. (För ytterligare beskrivning av modell och arbetssätt se dokumentation under www.skola.se.)

Vindelälvsmodellen vill pröva om det går att ta fram en liknande "salutogen modell" för en hel kommun. Grafiskt kan modellen enkelt illustreras som en tabell med olika mål som rader -- och de tre nyckelorden som ett raster av tre kolumner, ovanpå målen som en påminnelse om att varje mål och delmål ska göras meningsfullt, begripligt och hanterbart.

"Metoden" består sedan av flera olika delar som realiserar intentionerna (enligt tidigare utvecklingsarbete och även metoder som kan behöva tas fram efter de särskilda behov som uppstår).

Processen kan grovt sett delas upp i vision, mål och strategi där den inledande fasen är av central betydelse för att skapa en gemensam bild och förståelse för Vad som ska åstadkommas, Hur vi ska arbeta, Varför vi ska arbeta på detta sätt, Vem/vilka som har ansvar för vad så att ramar, roller och rutiner blir tydliga.

Syfte

Själva projektet syftar till

- att göra Sorsele till en attraktiv kommun, möjlig att leva och verka i,

- att kommunen ska kunna utföra sitt demokratiska uppdrag med god kvalitet senast 2012 med fokus på skola och utbildning, trots de utmaningar som väntar,

- att ta fram arbetssätt och metoder som gör att medarbetare bibehåller och utvecklar sin hälsa och livskvalitet.

- att ge vetenskapligt underlag för liknande processer i andra kommuner och sammanhang.

Det är inte möjligt att ange hur projektet ska utföras i detalj innan förprojekteringen eftersom en central del av processen är ett arbetssätt som bygger på hög delaktighet hos såväl arbetstagare som politiker, tjänstemän och befolkning. Dessutom behöver möjligheter till både intern och extern samverkan utredas, ytterligare projekt och satsningar kan behöva initieras.

Förprojekteringen syftar till

- att vidareutveckla en vetenskapligt grundad modell för den omställningsprocess som väntar i Sorsele 2009-2012, så att den upplevs meningsfull, begriplig och hanterbar och beaktar aktuell forskning inom relevanta områden,

- att kartlägga vilka behov av kompetens som krävs för att kommunen ska klara sina uppdrag och ansvarsområden,

- att inventera vilken tillgänglig kompetens som nu finns i relation till behoven och utröna möjligheter till kompetensutveckling,

- att undersöka möjligheter till samverkan både fysiskt och på distans, såväl inom kommunen som med andra kommuner inom strategiskt viktiga områden (t.ex. språk, elevhälsa, kvalitetsarbete),

- att undersöka möjligheter till samverkan med företag och näringsliv (t.ex. biltestverksamhet, turism, renskötsel, vindkraft)

- att undersöka intresse för vetenskaplig dokumentation och forskning genom samverkan med universitet, institut och enskilda forskare,

- att särskilt beakta vikten av longitudinella studier och betydelsen av tillförlitliga ingångsdata med några väl valda instrument så att processen kan utvärderas.

Projektet bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet inom flera olika områden som folkhälsa, stress, lärande och arbetsorganisation och på mångårig forskning såväl som aktuellt utvecklingsarbete. Vetenskapliga referenser lämnas på begäran men kan inte redovisas med fullständiga citeringar i denna ansökan som bygger på ren text, mer än antydningsvis. Här är några av de artiklar som beskriver forskningsläget men se också tidigare dokumentation Attraktiv Skola i Storumans kommun.

Theorell T. (1997). Fighting for and losing or gaining control in life. Acta physiologica Scandinavica (Suppl.), 640: 107--11.

Levi L, Bartley M, Marmot M, Karasek R, Theorell T, Siegrist J, Peter R, Belkic, K, Savic, C, Schnall P, Landsbergis P. (2000). Stressors at the workplace: theoretical models. Occupational Medicine., 15: 69--106.

Stansfeld S, Candy B (2006). Psychosocial work environment and mental health -- a meta-analytic review. Scandinavian Journal of Work Environment and Health, 32: 443--62.

Eriksson M, Lindström B (2006). Antonovsky's sense of coherence scale and the relation with health: a systematic review. Journal of Epidemiology and Community Health, 60: 376--81.

--

Sammanfattningsvis kan man beskriva forskningsläget så här, ytterst kortfattat:

- Forskning visar att obalans mellan krav, kontroll och socialt stöd är en riskfaktor för ohälsa och att män och kvinnor påverkas olika av socialt stöd (med mer än en fördubllad dödsrisk i hjärt-kärlsjukdom enligt vissa studier).

- Förhållandet mellan ansträngning och belöning är en annan viktig indikator som visats predicera för kronisk sjukdom (med likartat utfall som ovan).

- En stark känslan av sammanhang (KASAM) har sedan länge setts ha viktig betydelse för hälsa och livskvalitet.

- Skolverkets (13) framgångsfaktorer lyfter fram tre viktiga områden för att en utvecklingssatsning ska bära frukt på längre sikt: delaktighet och inflytande, fokus på mål och resultat, långsiktighet och uthållighet.

Avsikten med projektet är både att beakta de teorier som ligger till grund för dessa slutsatser vid designen av processen, samt att mäta de indikatorer som utvecklats inom forskningen med de enkätinstrument som tagits fram.

Målsättning

Ett huvudproblem som anges i inledningen är att det idag inte finns resurser att göra mer omfattande studier av processens utfall. Det är därför viktigt att mätningar görs "så enkelt som möjligt men inte enklare". En annan möjlighet är att projektet knyter externa forskare till sig som finner arbetet så intressant att det kan beforskas med externa medel. Eventuellt kan också någon person bedriva aktionsforskning under processen gång.

Mätinstrument för krav-kontroll-socialt stöd, ansträngning-belöning och KASAM finns som enkätinstrument. Kommunen har idag tillgång till en enkätmodul i sitt system för publicering av webbsidor och systemutvecklarna finns på orten. Personer inom organisationen har redan idag sådana enkäter som formulär i experimentella webbsidor men i ett första skede måste de ursprungliga upphovsmännen kontaktas för klargöra rättigheter att använda materialet. Samtidigt kan även detta innebära möjliga forskningskontakter som kan ge ytterligare underlag för vetenskaplig utvärdering.

Mot bakgrund av de behov och problem som anges i inledningen till ansökan finns allvarliga risker för ohälsa och/eller konflikter mellan statliga mål och kommunala medel. Ambitionen är att processen 2009-2012 ska vara så skonsam och hälsosam som möjligt.

Förväntade effekter är därför att mätinstrumenten inte ska visa på någon försämring av faktorer som är viktiga för hälsa och skolutveckling, särskilt

- att KASAM inte försämras hos deltagarna under projekttiden

- att förhållandet mellan krav, kontroll ("beslutsutrymme") och socialt stöd inte leder till mer "spänt arbete" än idag och att goda strukturer skapas för socialt stöd,

- att förhållandet mellan ansträngning och belöning hålls på hälsosam nivå

- att framgångsfaktorerna från Skolverkets s.k. utvecklingsdialoger visar på hög laddning (jämfört med utvecklingsarbetet inom Attraktiv Skola och Skolverkets tidigare utvärderingar).

- att Skolinspektionen vid nästa tillsyn inte finner lika stor anledning till kritik som nu.

Mer konkreta mål efter genomförd förprojektering är

- att en projektplan har arbetats fram för åren 2009-2012 i bred delaktighet på samtliga nivåer inom Sorsele kommun och som är tillgänglig och känd för alla medborgare (efter ålder och mognad),

- att kommunens samtliga verksamhetschefer har kartlagt de kompetensbehov kommunen har fram till 2012,

- att projektledaren har upprättat en IT-baserad kompetensbank där samtliga anställda inom kommunen har getts möjlighet att redovisa sin kunskap och kompetens inom både traditionella och otraditionella områden,

- att webbaserade enkäter har tagits fram för några utvalda vetenskapliga instrument och att mätningar har genomförts för samtliga anställda,

- att kontakter har tagits med forskare inom relevanta områden så att graden och omfattningen av vetenskaplig dokumentation kan anges i projektplanen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Alla kommunens lokaler är idag inte tillgängliga för rörelsehindrade men några är det. De mötesplatser som särskilt vänder sig till allmänheten under förprojekteringen arrangeras på biblioteket eller i annan lämplig lokal. En teckentolk finns också som redan medverkat i en inledande föreläsning om det salutogena perspektivet.

Alla anställda som berörs av förprojekteringen har idag tillgång till och möjlighet att använda dator. Eftersom förprojekteringen syftar till att kartlägga kommunens behov av kompetens och kommunen redan idag har krav på offentlig tillgänglighet blir projektplanen det resultat som beskriver mer detaljerat hur projektet säkerställer tillgänglighet för personer med funktionshinder.

Transnationellt samarbete

I förprojekteringen är ingen direkt transnationell verksamhet planerad förutom lärkonferensen med kontakter före och efter denna.

Tidigare kontakter med Tyskland och organisationen Waldhaus (http://www.waldhaus-jugendhilfe.de/leitbild.htm) har lett till stort intresse för Sverige, Storuman/Lappland. En tidigare tänkt lärkonferens kunde inte genomföras p.g.a. bristande tid för att planera den. Vindelälvsmodellen innehåller flera delar som bl.a. presenterades i sep 2007 vid Tübingens universitet (av nuvarande skolchef i Sorsele). Det finns med största sannolikhet fortfarande stort intresse för tysk medverkan i en lärkonferens.

Biltestverksamheten i Sorsele har också stark internationell prägel liksom turismen. (Waldhaus har även goda kontakter med bilindustrin i Stuttgart.)

Samarbetspartners

  • Regionförbundet Västerbottens län
  • Södra Lapplans Forskningsenhet

Deltagande aktörer

  • Barn och utbildningsförvaltningen

Kommun

  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Malå
  • Sorsele
  • Storuman