Logotyp på utskrifter

VäxVerk

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKommunledningsförvaltningen
KontaktpersonIda Karkiainen
E-postida.karkiainen@haparanda.se
Telefonnummer070-260 10 79
Beviljat ESF-stöd419 830 kr
Total projektbudget559 773 kr
Projektperiod2010-09-01 till 2011-02-28
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Haparanda kommun vill utveckla ett helt nytt angreppssätt och helt nya samverkansformer mellan olika intressenter för att minska ungdomsarbetslösheten, som till all del bygger på målgruppens delaktighet, engagemang och idéer samt även tar en kritisk utgångspunkt i att de olika insatser som genomförs idag till största del inte ger de effekter som eftersträvas och därigenom kan sägas inte fungera tillfredsställande.

Detta ska underlätta ungas etablering i arbetslivet samt förbygga att man hamnar i ett utanförskap.

Bakgrund

Haparanda har en ungdomsarbetslöshet som är landets högsta. Antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i Haparanda uppgick till hela 32,2 % i åldern 18-24 år i januari 2010 . Förr flyttade 50 till 75 procent av eleverna i gymnasiets avgångsklasser söderut. I dag flyttar endast 25 procent. Det gör att arbetslösheten dröjer kvar, trots att fler får jobb jämfört med innan IKEA etableringen.

Vikten av att ha ett eget arbete/en försörjning kan nog inte betonas. Det är en väsentlig del av en människans vardag och livsinnehåll. Inte bara för en ekonomisk trygghet, men även den sociala trygghet och meningsfullhet som den medför. Ungdomsarbetslöshetens konsekvenser är, om möjligt, än mer beklagliga för individen och oerhörd slöseri med resurser för samhället. Anna Angelin vid Lunds universitet, har i en nyligen publicerad avhandling konstaterat att är man ung och arbetslös är risken stor att också blir gammal och arbetslös. Den person som är marginaliserad i 20-årsåldern löper 6-7 gånger större risk att också vara det senare i livet jämfört med en jämnårig som fått in en fot på arbetsmarknaden.

Det har funnits stora förhoppningar om att IKEA och den ökade handeln i Haparanda ska lösa en stor del av arbetslösheten. Det har för många inneburit möjlighet till timanställning. Kvinnor söker sig till handelsbranschen i högre omfattning än män. De har ofta deltidsanställning eller timanställning men svårt att få ett fast heltidsarbete inom handeln. Industri- och byggbranschens nedgång har inneburit att många män ej längre haft möjlighet till anställning via företagen eller bemanningsföretag. Vår av tradition uppdelade arbetsmarknad har lett till att betydligt fler yngre män jmf. med yngre kvinnor är arbetslösa.

Orsakerna till arbetslösheten är många. Vissa är svåra att påverka på kort sikt: bl.a. lågkonjunktur som leder till att företagen inte vågar eller vill anställa. Andra faktorer kan vara att det finns en okunskap bland ungdomar om hur man tar sig vidare mot arbete eftersom det inte finns lediga platser att söka. Ungdomar uttalar att det inte är lönt att aktivera sig med praktik eller utbildning eftersom det ändå inte finns några jobb.

Det sker en omorganisation i den offentliga sektorn och snabba förändringar i regelverk som kan leda till en osäkerhet över vad som gäller och vilken typ av hjälp och stöd man som ung och arbetslös har rätt att få. Det finns ungdomar som upplever att det inte är värt att anmäla sig hos Arbetsförmedlingen, eller använda sig av deras program, eftersom det finns en föreställning om att man ändå inte får jobb genom dem. Det finns idag en djup klyfta mellan skollivet och arbetslivet. Den som inte aktivt söker sommarjobb under sin skoltid har svårare att snabbt bli gångbar på arbetsmarknaden eftersom den som saknar erfarenhet även har svårt att få praktikplatser i företag efter skoltiden.

I Tornedalen finns ingen utbredd tradition av att starta företag. För de flesta ungdomar är starta företag en obekant möjlighet till försörjning. Det finns få förebilder. En entreprenör är en person som har idéer, är drivande och arbetar hårt för att nå framgång. Entreprenörskap är oftast kopplat till näringslivet men kan även ses i ett vidare perspektiv. Att utvecklas som entreprenör innebär att mera förlita sig på sig själv när det gäller att hitta vägar till försörjning jämfört med att förvänta sig att andra ska hjälpa mig hitta ett arbete.

Ungdomens Hus har vid ett flertal tillfällen anordnat olika typer av diskussionsforum, bland annat ungdomsting, där ungdomarna ställt krav på att något måste göras för att motverka den passivitet som råder. I Haparandas ungdomspolitiska handlingsprogram har ungdomarna föreslagit att de tillsammans med tjänstemän, näringsliv, politiker och arbetsförmedlingen bildar en arbetsgrupp och utarbetar en långsiktig plan och framtidsmodell för ungas möjlighet till arbete. Det nuvarande systemet behöver förändras. Haparanda Stad har lyssnat till detta och anser att det är nödvändigt med en särskild satsning för att få bukt med den höga ungdomsarbetslösheten. De har haft möten med ungdomar och startat en dialog, vilket ej förekommit tidigare. Det är viktigt att dialogen nu omvandlas till handling!

Ingen kan ensam lösa frågan. Det finns ett stort behov av nya innovativa lösningar i samverkan med nya aktörer för att förhindra att problemen växer och istället skapa ett engagemang bland ungdomar, öka entreprenörsandan och stärka självförtroendet. Här krävs en bred diskussion med arbetsförmedlingen, ungdomsrådet och företagarorganisationerna. Nya aktörer behöver engageras och vi behöver lyfta blicken från problemet och leta efter goda exempel och lösningar, även över nationssgränser.

Vi är intresserade att kartlägga bl a följande frågeställningar:
- Har vi missat att fånga något väsentligt från målgruppen unga arbetslösa? Tar vi tillvara deras initiativkraft, idéer och tankar?
- Kan vi skapa förutsättningar så att ungdomar själva vågar/kan göra något åt sin situation?
- Ser vi inte ungdomars entreprenörskap och ger vi inte tillräckligt bra verktyg för att få den att växa?
- Har gapet mellan myndigheter och de unga blivit större? Finns det brister i kommunikationen, används de gamla mötesplatserna? Hur är förtroendet mellan ungdomar och myndigheter?
- Finns det okunskap hos ungdomar om hur man tar sig vidare? Finns det okunskap hos myndigheter om ungdomars situation?
- Hur är företagarnas syn på unga arbetslösa? Finns det entreprenörskap bland ungdomar? Är starta företag ett alternativ till egen försörjning för vissa?
- Har vi förlegade föreställningar om vad ett riktigt arbete innebär, hänger vi med i utvecklingen vad avser nya arbetsområden?
- Kan kontakten med ett annat land skapa en förändring? Hur arbetar andra länder med att komma till rätta med ungdomsarbetslöshet? Finns det möjlighet att skapa samverkan, nätverk som kan bidra åt bägge hållen? Erfarenhetsutbyte?

Vi vill använda ett nytt angreppsätt för att utveckla metoder som bättre stämmer med den tid vi lever i och som kan minska ungdomarnas arbetslöshet. Fokus ska ligga på målgruppen genom att utgå från deras idéer och hitta metoder som engagerar och stimulerar till aktivitet.

Det är viktigt att skapa ett engagemang bland ungdomar och samverkanspartners. I dag ligger det största ansvaret på kommunen och arbetsförmedlingen. Många kan bidra och det krävs en bred samverkan för att låta ungdomar ta plats i arbetslivet. Vi vill hitta nya samverkanspartners som kan bidra med andra pusselbitar än dem vi nyttjar idag. Den sociala ekonomin får en allt större roll i samhället och har en viktig roll på små orter där kommunernas ekonomi blir allt mera ansträngd. Vi vill undersöka om föreningar, studieförbund, ungdomsrådet eller andra kan bidra till att hitta lösningar. Vi vill hitta nya samverkansformer för myndigheter, kommunen, gymnasieskolan och näringslivet. Nuvarande metoder för att stötta arbetslösa ungdomar bör kritiskt granskas och utvecklas. Vi anser att det är viktigt att i detta arbete utgå från ungdomars idéer och tankar för att hitta en utveckling som känns modern.

För att hitta goda exempel och spännande lösningar vill vi undersöka möjligheter att få utbyte av ett annat europeiskt land för att se och lära men även för att kunna se sig själv i relation till ett annat land med deras problem och möjligheter. Är en viss del av problemet förknippat med att vi lever i en gränsstad? Finns det en upplevelse av halvspråkighet som minskar självförtroendet istället för två-språkighet som en tillgång?

Vi vet att något är rejält fel men har inte koll på vad det beror på. Vi misstänker dock att befintliga insatser, verksamheter och organisationer är helt fel och otidsenliga. I projektet vill vi vara självkritiska, utmana det gamla och hitta helt nya saker. Vi vill med gemensamma krafter underlätta ungas etablering i arbetslivet.

Syfte

Syftet med förprojektet är att utveckla ett helt nytt angreppssätt och helt nya samverkansformer mellan olika intressenter, som till all del bygger på målgruppens delaktighet, engagemang och idéer samt även tar en kritisk utgångspunkt i att de olika insatser som genomförs idag till största del inte ger de effekter som eftersträvas och därigenom kan sägas inte fungera tillfredsställande.

Detta ska underlätta ungas etablering i arbetslivet samt förbygga att man hamnar i ett utanförskap.

Målsättning

• Skapa ett engagemang kring frågeställningar om hur vi löser ungdomsarbetslösheten.
• Utifrån ungdomars idéer, tankar, synpunkter hitta och skapa nya metoder för ett genomförandeprojekt bl.a. genom att använda kreativa forum.
• Utveckla ett socialt forum på nätet som fungerar som en portal för ungdomar och alla deltagande aktörer.
• Skapa nya samverkansformer för myndigheter, kommunen, gymnasieskolan och näringslivet.
• Identifiera nya samverkanspartners som kan bidra till målgruppens engagemang och öka målgruppens anställningsbarhet.
• Hitta en samverkanspartner i Europa för att skapa ett transnationellt erfarenhetsutbyte för att se och lära men även för att kunna se sig själv i relation till ett annat land med deras problem och möjligheter.
• Kontakta andra ungdomsprojekt inom och utanför Sverige för erfarenhetsutbyte.
• Kartlägga bristerna i hur ungdomsarbetslösheten hanteras idag inom befintliga ramar.
• Se på vilka sätt den sociala ekonomin kan engageras samt utgöra ett alternativ till ungdomars försörjning
• Kartläggning över gruppen arbetslösa ungdomar utifrån utbildningsbakgrund, etnisk bakgrund, funktionshinder samt utifrån unga kvinnor och mäns livsvillkor.
• Ta fram könsuppdelad statistik som t ex visar hur många kvinnor och män väljer att flytta efter skoltiden. Ta fram metoder för hur vi bryter de könsuppdelade yrkesvalen.

Ungdomar får komma till tals, bli engagerade, utveckla ett entreprenörskap som i förlängningen ska underlätta ingången till arbetslivet. För att detta ska kunna ske krävs det att även vuxna får utbildning i hur man ska möta unga och hur man kan möjliggöra för dem, istället för att hindra dem. Det är även viktigt att den yngre och äldre generationen möts över gränserna och arbetar tillsammans för att lösa problem. På det sättet minskar man generationsklyftorna.

Arbetsförmedlingen, gymnasieskolan, kommunens näringslivsavdelning och näringslivet skapar metoder som är bättre anpassade till nutiden. Detta kommer att leda till en bättre kommunikation med ungdomar och aktiviteter som engagerar och på ett bättre sätt rustar ungdomarna inför arbetslivet. Fler samverkanspartners bjuds in för att modernisera och skapa nya sätt att rusta och bygga upp ungdomar inför arbetslivet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förprojektet kommer att ha sin bas i Ungdomens Hus i Haparanda. Verksamheten är organiserad med ett Ungdomsråd som ordnar arrangemang för ungdomar både i och utanför huset. Ungdomsrådet används av kommunalpolitikerna för att få ungdomars syn i olika typer av ärenden som ska beslutas i kommunen. Här samlas dagligen ungdomar från åk 7 och uppåt.

Rörelsehindrade personer kan nyttja alla lokaler eftersom huset har hiss. Hur tillgängligheten är utifrån andra funktionshinder ska undersökas under förprojekteringen. Ungdomarna själva gör en inventering utifrån handisams checklista.

I förprojektet hålls en serie kreativa möten där ungdomar kan komma till tals. Förutom dessa fysiska möten kommer ett forum på nätet att erbjuda en mötesplats för alla ungdomar i Haparanda. Mötesplatsen ska vara ett socialt forum, där projektledare, deltagande aktörer och ungdomar kan ”lyssna” till synpunkter och ge sin spontana syn på frågeställningar. Mötesplatsen är tillgänglig dygnet runt och kan på så vis säkerställa att alla som av olika anledningar inte har möjlighet att närvara på möten ändå kan bidra med sin åsikt.

Under de kreativa mötena kommer vi bl.a. att ta reda på hur ungdomar vill att man kommunicerar/informerar om tillgänglighet. I planeringsfasen kommer vi att nyttja processtöd för tillgänglighet.

Vi kommer att undersöka vad som krävs utifrån WAI-standard (standard vad gäller tillgänglighet för personer med funktionshinder) vad avser utformandet av kreativa möten samt forum på nätet. Detta för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder. Vi avser även att kontakta processtöd för tillgänglighet vid utformandet av information och marknadsföring av projektet. Informationsmaterial ska utformas för att nå även grupper med olika former av funktionshinder, ev. ta fram information i alternativt format.

Vi upphandling av externa tjänster ska vi ställa krav på att tjänsten utformas enligt WAI-standard. Under projekttiden kommer projektpersoner att ta del av utbildning i processtöd tillgänglighet.

Projektet ska fokusera på ungdomars möjligheter och styrkor inte ev. funktionshinder!

Transnationellt samarbete

I nuläget är arbetslösheten hög, många har tappat gnistan och ser ingen möjlighet till att kunna påverka sin arbetslöshet. Självförtroendet sjunker och många blir passiva.

Vi vill erbjuda Haparandas ungdomar möjlighet att på ett eller annat sätt ha utbyte med ett annat europeiskt land. Detta ska ge nya kunskaper och nya influenser samt skapa ett engagemang. Utbytet kan vara i form av praktik i respektive land, planera för och ta emot en grupp ungdomar och visa på attraktionskraften på den egna orten och/eller utbyta idéer kring hur man som ung snabbt kommer in på arbetsmarknaden.

I förprojektet vill vi hitta en lämplig ort i Europa att samverka med och kommer att kontakta processtöd Projektutveckling för tips och råd kring val av samarbetspart. Projektledaren kommer sedan anlita extern hjälp i förberedelsearbete, besök, uppföljning och summering av aktiviteten för att säkerställa kvalitet och att önskvärt resultat uppnås.

I förprojektet vill vi marknadsföra en studieresa för ex. projektledaren, tillsammans med någon/några ungdomar som visat särskilt mycket engagemang. Studiebesöket ska syfta till att lägga upp en planering för ett utbyte under genomförandeprojektet. Utbytet kan t.ex. ske i form av praktik på varandras orter, utbyte av kunskaper kring vad som engagerar ungdomar att rusta sig för arbetsmarknaden, erfarenheter kring ungdomars företagssatsningar, socialt företagande för ungdomar etc.

Medfinansiärer

  • Kommunledningsförvaltningen

Kommun

  • Haparanda