Logotyp på utskrifter

Validering i Norr, ViN

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareVuxenutbildningen i Luleå
KontaktpersonIda Nordlund
E-postida.nordlund@amf.lulea.se
Telefonnummer0920-45 37 98
Beviljat ESF-stöd1 189 800 kr
Total projektbudget1 189 800 kr
Projektperiod2011-01-31 till 2012-02-03
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att genom kompetensutvecklingsinsatser riktat till personal inom vuxenutbildning öka kunskapen om validering av faktiska kunskaper för att utöka och bredda valideringsverksamheten. Projektet avser även att öka samverkan och erfarenhetsutbyte mellan deltagande aktörer för att skapa en god lärmiljö samt utöka utbudet av validering.

Bakgrund

Många personer besitter en stor informell kompetens som är svår att förmedla och intyga när individen söker jobb eller utbildning. I flera fall skulle en verifiering av kompetensen eller en komplettering av en utbildning vara tillräcklig för att få behörighet till ett yrke eller fortsatta studier. Kompetensutveckling utifrån kunskapsnivå är tids- och resurseffektiv för både samhället och individen. En väl utvecklad kompetensvalidering är ett effektivt sätt för arbetslösa eller för dem som riskerar bli arbetslösa att finna ny anställning.

Validering innebär att kartlägga, mäta och dokumentera en individs kompetens. Vid validering identifieras och dokumenteras individens kunskaper och eventuella studier kan utformas utifrån behov och nivå. Genom att synliggöra och bekräfta den reella kompetensen ökar anställningsbarheten och nya vägar öppnas för vidare studier.

Validering är en viktig men komplex fråga. Det har diskuterats validering i ca 10 år men det har visat sig mycket svårt att få till stånd hållbara projekt och verksamheter inom området. Trots att det i teorin är enkelt att validera har det förekommit mycket hinder i form av brist på struktur, volym, finansiering, engagemang från genomförare samt framförallt brist på kontinuitet. Därför finns det ett behov av utbildningsinsatser inom området riktat till personer som på olika sätt arbetar till stöd för individers kompetensutveckling.

Under perioden 2009-09-01 – 2010-02-26 genomförde Luleå kommun i samarbete med Piteå, Boden, Älvsbyn, Kalix, Arvidsjaur och Jokkmokks kommun samt Industriellt utvecklings centrum (IUC) ett förprojekt, Validering i norr dnr 2009-3080057 för att kartlägga och utveckla valideringsverksamheten i länet. Förprojektet genomfördes inom programområde 2 men resultatet från projektet visade att utförare av validering inte var rustad för att utveckla validering. Analysen visar på ett behov av kompetensutveckling inom vuxenutbildningen för att öka valideringen av såväl formell som informell kompetens. Projektet syftar därför i förlängningen till att lägga grund för ett valideringsprojekt inom programområde 2.

För att skapa kontinuitet och resurseffektivitet i valideringsarbetet, framkom det i förprojektet att det, finns ett behov av en regional struktur med gemensamma kartläggningsverktyg, modeller och nätverk som ger stöd åt de enskilda kommunerna att upparbeta och bibehålla hög kvalitet i valideringen. I de valideringsverksamheter som pågår nationellt har det visat sig att regionala strukturer ger bättre kontinuitet i valideringsarbetet och gör det mindre sårbart. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser inom kartläggningsverktyg och modeller för validering skapar förutsättningar för en regional struktur i valideringsarbetet samt ökad samverkan inom området.

Förprojektet visade även att det finns en stor osäkerhet inför kvalitetsaspekten hos de genomförande organisationerna. Vid intervjuer under förprojektet har det framkommit att många som utför valideringar känner en otrygghet, inte i sin yrkeskompetens, men i att valideringen skall bli rättvisande. Om inte de som utför valideringen, studievägledare, lärare och medbedömare har goda kunskaper finns risk för en rättsosäkerhet i bedömningen av deltagarens kunskaper. Ett gemensamt kartläggningsverktyg med strukturerade frågeställningar garanterar kvalitén och likvärdigheten i kartläggningsfasen. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för att kvalitetssäkra valideringen är därför nödvändig för att öka frekvensen av validering samt legitimiteten.

Framgångsfaktorn i valideringsverksamheten inom vuxenutbildningen och de kontakter som krävs med arbetsgivare på orten är i dagsläget mycket personavhängig och därför väldigt sårbar. Validering inom ett specifikt branschområde uppstår, lever och dör med en eller flera ”eldsjälar”. Att starta nya projekt och valideringsverksamheter gång efter annan är både kostsamt och tidskrävande. Utbildningsanordnare behöver en regional stuktur och gemensamma modeller och arbetssätt att utgå ifrån samt att flera besitter kunskaper i kartläggning och validering för att nå effektiv och kontinuerlig valideringsverksamhet. För att utveckla valideringen behövs även i vissa fall en attitydförändring till validering och en förändring av organisation för att valideringsverksamheten inte skall bli sårbart och knutet till ett fåtal personer. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte för en ökad förståelse av varandras arbete och arbetssätt blir därför en viktig aspekt i projektet.

Validering av kunskap utan upparbetade modeller eller arbetssätt är mycket tidskrävande för utbildningsanordnare vilket är en orsak till varför inte validering sker i någon större omfattning. Ny teknik och webbaserade lösningar effektiviserar valideringen samt minskar beroendet av att träffas fysiskt vilket ger positiva effekter vad gäller tillgänglighet och jämställdhetsintegrering. Webbtekniken öppnar även nya vägar att samverka mellan utbildningsanordnare för ett bredare utbud av valideringsinriktningar. Kompetensutveckling inom webbaserade lösningar är därför en viktig del i projektet för att öka användningen av tekniken.

I dagsläget finns ingen eller liten korrelation mellan näringslivets valideringsmodeller som utvecklas inom vissa branscher och validering inom yrkesutbildning på gymnasial nivå vilket skapar stuprör i arbetet med validering. Det finns ett behov för de kommunala vuxenutbildningarna att arbeta nära de lokala branscherna för att kunna erbjuda båda modellerna så att individen både kan få ett formellt erkännande på sina meriter i form av betyg och samtidigt av branschen upprättade standarder utifrån validandens individuella kompetensnivå. Det krävs därför ökade kunskaper bland yrkesutbildningsanordnare om vilka krav näringslivet ställer och vilka modeller som används för att valideringen ska harmonisera med de krav som validanden sedan möter i arbetslivet.

På EU-nivå pågår, sedan 2008, ett arbete med att utveckla en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Syftet är att dela in kunskap, kompetens och färdigheter hos en individ i åtta olika nivåer för att dessa skall kunna jämföras internationellt. Kunskaper om utvecklingen på nationell och internationell nivå är av stor vikt för att vuxenutbildningen skall följa med i utvecklingen inom området.

Det finns behov av att synliggöra och väcka förståelsen hos målgruppen för vad validering har för betydelse för att främja jämställdhet och jämlikhet på arbetsmarknaden. Genom att bekräfta individens reella kompetens ökar möjlighet till att behandlas jämlikt och motverka diskriminering. En gemensam syn på kompetens inom ett yrkesområde främjar likabehandling. Projektet ska bidra till ökade kunskaper hos målgruppen hur diskriminering motverkas, ger effekter inte bara i den egna organisationen utan även i arbetslivet. Det är också viktigt att målgruppen är medveten om sina egna värderingar och attityder. Diskussion och erfarenhetsutbyte i kombination med kompetensutveckling inom området bidrar till en ökad förståelse och motverkar att arbetet sker utifrån invanda roller och mönster.

I slutrapporten för förprojektet Vägledningssatsning som vände sig främst till studie- och yrkesvägledare framgår det ett tydligt behov av att öka kunskapen samt utveckla ny teknik och nya metoder för att bryta en könsuppdelad arbetsmarknad. Behovet av ökad förståelse och kunskaper inom området och hur validering kan användas för att befrämja jämställdhet finns hos hela målgruppen och behöver införlivas i hela organisationen för att få genomslagskraft. Utbildning, erfarenhetsutbyte och diskussioner om hur könsstrukturer bryts, hur arbetsmarknaden är uppdelad mellan män och kvinnor och hur validering kan bidra till en ökad jämställdhet är en viktig del i projektet.

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att understödja kompetensförsörjningen i länet. Projektet ska höja kompetensnivån inom validering av formella och icke formella kunskaper hos de yrkesgrupper som arbetar till stöd för individers kompetensutveckling. Projektet ska stärka och utveckla målgruppen i sin yrkesroll samt bidra till att utöka, bredda och kvalitetssäkra valideringsverksamheten. Insatserna skall i sin tur bidra till en ökad anställningsbarhet och mobilitet för medborgaren, en minskad segregering på arbetsmarknaden samt en breddad rekryteringsbas.

Målsättning

På individnivå är målsättningen att
- målgruppen har ökad kunskap om validering samt hur validering ska tillämpas i praktiken
- målgruppen känner ökad trygghet i sin yrkesroll kring validering
- målgruppen har kunskaper om modeller och verktyg inom området
- målgruppen har kunskaper om utvecklingen inom validering på nationell och internationell nivå
- målgruppen har ökad förståelse om jämställdhet samt hur validering kan bidra till att bryta en könsuppdelad arbetsmarknad
- varje deltagare har kunskaper och insikt i hur diskriminering motverkas både på den egna arbetsplatsen men även i sin yrkesutövning
- upparbetade kontakter och nätverk för kunskap och erfarenhetsutbyte

På organisatorisk nivå är målsättningen
- att skapa goda förutsättningar för en väl utvecklad valideringsverksamhet med hög kvalitet
- att skapa goda förutsättningar för ett fortsatt lärande och utveckling av validering
- ett breddat utbud av valideringsbara utbildningar/branscher i länet samt en likvärdig bedömning
- ett gemensamt kartläggnings- och valideringsverktyg
- utökad samverkan mellan kommunerna med gemensamma nätverk, utbildningssatsningar och verktyg för en fortsatt utveckling
- varje deltagande organisation har metoder som förebygger diskriminering och främjar likabehandling i samhället

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet kommer att vara fysiskt tillgängligt genom anpassade lokaler, handikapptoaletter, hissar etc. Vid utbildningsinsatser finns teknisk utrustning till stöd för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Projektet kommer att genomsyras av ett respektfullt bemötande till alla deltagare för att ingen ska känna sig diskriminerad.

Projektet kommer vara kommunikativt tillgängligt genom att använda bra lokaler med god akustik miljö och vid behov använda teckentolk, programvara m.m. för att alla skall kunna delta på lika villkor i dialog och diskussion.

Informationsmaterial kommer att erbjudas via flera olika media för att säkerställa att projektet även är informativt tillgängligt.

Processtöd inom tillgänglighet kommer att kontaktas för att säkerställa att såväl material som det tänkta genomförandet anpassas på bästa möjliga sätt till olika typer av funktionsnedsättning som kan förekomma hos deltagande individer.

Jämställdhetsintegrering

Vi kommer ta hjälp av processtöd i jämställdhetsintegrering i både genomförande och i vissa utbildningsinsatser för att integrera jämställdhetsarbetet i projektet. Kompetensutveckling, workshops och diskussioner om jämställdhetsmålen, könsuppdelningen på arbetsmarknaden, traditionella yrkesval, värderingar och attityder om män och kvinnor, kvinnligt/manligt m.m. är viktiga inslag både som separata inslag men även inrymt i de övriga utbildningsinsatserna.

Kompetensutveckling av webbaserade verktyg är en viktig del i projektet och positivt ur ett jämställdhetsperspektiv. Med hjälp av webbaserade lösningar ökar tillgängligheten och valideringen blir oberoende av tid och rum.

Projektet kommer även undersöka hur modeller och arbetssätt kan utvecklas för att tillvarata erfarenheter av det obetalda hemarbetet som utförs exempelvis vård av barn och äldre för att tillvarata kunskapen vid kartläggning och validering.

Transnationellt samarbete

Som beskrivits ovan är validering av reell kompetens en viktig fråga inom EU och exempelvis England och Tyskland har kommit betydligt längre i att utveckla och använda validering. Vi kommer därför under projektet etablera kontakt med en samverkanspart för transnationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Vi har i samband med ansökan varit i kontakt med ESF-processtöd som kan hjälpa till i arbetet med att finna en lämplig partner. Syftet med samarbetet är att lära hur verksamheten är organiserad, vilka arbetssätt och metoder används, hur lärandet är uppbyggt samt få ta del av hur andra länder arbetar med överbryggning av kunskap mellan olika länder.

Samarbetspartners

  • Arvidsjaurs kommun
  • Högskoleutbildning
  • IUC Norrbotten AB
  • Näringslivsförvaltningen
  • Piteå kommun, Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning
  • Vuxenutbildningen

Kommun

  • Arvidsjaur
  • Boden
  • Gällivare
  • Jokkmokk
  • Kalix
  • Kiruna
  • Luleå
  • Pajala
  • Piteå
  • Älvsbyn