Väg in

Projektet Väg in syftar till att hitta metoder som underlättar för utrikesfödda som står långt från arbetsmarknaden att närma sig arbetslivet. Målgruppens behov och förutsättningar ska kartläggas, förstärkta vägledningsinsatser ska sättas in och deltagarna förutsättes vara delaktiga i processen. Projektet ska vara ett komplement till redan befintliga åtgärder för att skapa tillväxt i regionen och ge möjlighet till arbete åt alla.

Samverkan sker med andra kompetenser som har erfarenhet av att arbeta med frågor kring utrikesfödda och arbetsmarknad samt med andra kommuner i Umeåregionen.

Utblickar mot några andra EU-regioner i Sverige och andra länder kommer att göras.

Projektet ansluter till det Europeiska temaåret 2010 för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Förberedelse för ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden är ett viktigt incitament för att man ska kunna ordna sin egen försörjning

The project Enter aims to find ways to facilitate the foreign-born people who are far removed from the labor market to move closer to work. Audience needs and conditions should be identified, enhanced guidance efforts should be deployed and the participants believed to be involved in the process. The project should be a complement to existing measures to create growth in the region and provide the opportunity to work for all.

Interaction occurs with other skills that has experience working with issues related to foreign-born and labor as well as with other municipalities in the Umeå region.

Glimpses of some other European regions in Sweden and other countries will be made.

The project connects to the European theme year 2010 for fighting poverty and social exclusion. Preparation for a profession in demand in the labor market is an important incentive to be able to arrange their own supply

PROBLEM
Antalet arbetslösa inom EU var nästan 22 miljoner i juli 2009, en ökning med över fem miljoner på ett år. Den genomsnittliga arbetslösheten inom EU:s 27 medlemsstater var 9 procent i juli, jämfört med 7 procent ett år tidigare. Siffrorna visar att det är stora skillnader mellan länderna. Den lägsta arbetslösheten finns i Nederländerna (3,4 procent) medan den högsta återfinns i Spanien (18,5 procent). Med 9,2 procent ligger Sverige något över EU-genomsnittet. I Västerbotten ligger arbetslösheten på 19,6 % i januari 2010 medan utrikesfödda har en arbetslöshet på 37,2 %.

Ungdomsarbetslösheten (under 25 år) är det största problemet. I juli 2009 är den 19,7 procent för hela EU. Motsvarande siffror för Sverige är 27,3 procent. (Källa: EU:s statistikkontor Eurostat). Västerbotten har en ungdomsarbetslöshet på 32,6 % medan arbetslösheten bland urikesfödda ungdomar i januari 2010 ligger på 44,8 % (Källa Arbetsförmedlingens månadsstatistik).

Som grupp står de utrikesfödda i regel längst bort från arbetsmarknaden. Både brister i skolbakgrund och svag anknytning till arbetslivet bidrar till att permanenta utanförskapet. Det finns också en dold arbetslöshet till exempel bland utrikesfödda kvinnor som inte är anmälda till arbetsförmedlingen och därför inte räknas med i statistiken. Även personer med funktionshinder kan finnas utanför statistiken. I projektet kommer frågor om kulturella skillnader att lyftas fram och en diskussion om attityder och värderingar att föras. Umeå kommuns policy om värdegrund är en självklar utgångspunkt.

VIVA Vägledning ansvarar för frågor som rör studie- och yrkesvägledning för vuxna samt kommunal vuxenutbildning i Umeå kommun. VIVA Vägledning är en del av VIVA Kompetenscentrum som även ansvarar för frågor som rör flyktingintroduktion, vuxenutbildning och arbetsmarknad inom Umeå kommun.

Studie- och yrkesvägledare inom VIVA Vägledning har i och med sin bakgrund från Kunskapslyftet erfarenhet att arbeta med uppsökande verksamhet d v s att man aktivt söker upp målgruppen. Inom Kunskapslyftet handlade det om varslade anställda ute på företag och arbetsplatser. Volvo, Komatsu Forest och Ålö-maskiner är bara några exempel på företag som vi samarbetat med. Det resulterade i en personlig växelverkan med målgruppen vilket i sin tur har hjälpt till att utveckla kompetensen i handledning och rådgivning. Arbetet med uppsökande verksamhet har också inneburit samarbete med fackliga organisationer.

Under 2009 har VIVA Vägledning kommit att arbeta allt mer med yrkesutbildningar som en följd av statens satsning på yrkesvux. En allt större del av dem som söker sig till oss är födda i ett annat land. Många har inte tillräckliga förkunskaper för att klara studier i kommunal vuxenutbildning och får inte studiestöd. Steget till att gå direkt in i en yrkesutbildning kan också vara för långt för personer som inte känner till den svenska arbetsmarknaden och som dessutom har bristande kunskaper i svenska språket. Denna grupp vill vi arbeta mer med så att de inte riskerar att hamna utanför samhället.

Vi kommer att arbeta aktivt för att söka upp målgruppen i samarbete med övriga enheter inom VIVA Kompetenscentrum. Under 2009 har VIVA Vägledning lokalmässigt flyttat ihop med andra enheter inom Kompetenscentrum. Nu finns förutsättningar för ett bra samarbete men verksamheterna är fortfarande åtskilda. Vi vill förändra de gamla strukturerna och ta ett steg vidare med fokus på denna angelägna målgrupp

Vi kommer att kartlägga målgruppens behov, förutsättningar och önskemål. I kartläggningen kommer vi att arbeta med frågor om tillgänglighet, kulturella skillnader och jämställdhet. Finns personer med tidigare yrkeserfarenhet så kommer vi att titta på eventuell validering för att de snabbare ska få tillträde till arbetsmarknaden.


I ett kommande genomförandeprojekt tänker vi ge en fördjupad vägledning och låta individen, via orienteringskurser med arbetsplatsförlagd praktik, känna sig för när det gäller ett framtida yrkesval. Vi kommer att sträva efter att bredda målgruppens kännedom om olika yrkesområden inom den svenska arbetsmarknaden.

Vi ska titta på hur andra länder inom EU har löst problemen med integration och arbetslöshet hos utrikes födda. Vilka erfarenheter har man i Europa när det gäller integration av invandrare på arbetsmarknaden? Flera länder har en mycket lång erfarenhet av invandring från många kulturer.

Hur arbetar man t ex i Nederländerna för att hålla arbetslösheten på en låg nivå, 3,4 %? Är arbetslösheten låg så borde integrationen av invandrare fungera bra. Om det förhåller sig så ska vi undersöka.

Vi kommer att titta på hur man kan utforma lärlingsutbildningar. Vi tror att Danmark är intressant i detta sammanhang. Danmark har en relativt låg arbetslöshet och verkar ha ett väl utvecklat koncept när det gäller lärlingsutbildningar.

Hur arbetar man aktivt med yrkesvägledning i andra länder? Hur ser man på yrkesmeriter från andra länder? Hur jobbar man med validering? Det ska vi också titta på.

METOD
Projektet har för avsikt att
• Hitta nya metoder för att söka upp målgruppen utrikesfödda som är helt eller delvis arbetslösa
• Bilda en testgrupp som är delaktig i arbetet och som lägger grunden för vårt fortsatta arbete med genomförandet.
• Kartlägga behovet hos målgruppen av orienteringskurser och lärlingsutbildningar som riktar sig direkt mot ett yrke
• Analysera hur ett förstärkt ”vägledningspaket” kan se ut
• Undersöka möjligheterna till att upphandla nya orienteringskurser och/eller lärlingsutbildningar
• Hitta former för att utveckla samarbetet med övriga kompetenser inom kommunens enheter, kommunerna i Umeåregionen, övriga myndigheter, organisationer och företag.
• Undersöka möjligheter till utbyte med andra kommuner/regioner. Vi kommer att särskilt undersöka möjligheten att utöka vårt samarbete med projekt eller verksamheter i Norrbotten.
• Undersöka möjligheter till utbyte med projekt och verksamheter i andra länder inom EU.
• Klargöra behov av lokaler, utrustning och personal som krävs i ett genomförandeprojekt.
• Klargöra partnerskapsstruktur och finansieringsmöjligheter inför ett eventuellt genomförandeprojekt

Syftet med förprojekteringen är att underlätta utrikesföddas inträde på arbetsmarknaden.

Delsyften i projektet är att
• hitta metoder för att utveckla den uppsökande verksamheten
• synliggöra den reella kompetensen som individerna besitter
• utarbeta ett förstärkt vägledningspaket som kan användas i flera sammanhang
• undersöka hur samarbetet med andra organisationer och kompetenser kan utvecklas
• kartlägga behovet av kompetensutvecklingsinsatser, lokaler, utrustning och personal som krävs i ett genomförandeprojekt
• utveckla samarbetet med vägledningsorganisationer i andra kommuner/regioner/länder
• undersöka möjligheter till utbyte med liknande projekt och verksamheter i andra EU-regioner

Vi kommer att sprida information om projektet framför allt via webben och tidningsartiklar. Genom att göra projektet känt får vi ett mervärde och det ger långsiktiga positiva effekter

Förstudiens mätbara projektmål är
MÅL
Hitta metoder för att utveckla den uppsökande verksamheten
Effekten mäts genom en kartläggning och dokumentation om var, när, och hur målgruppen kan nås.

MÅL Synliggöra den reella kompetensen som individerna besitter.
Effekten mäts genom kartläggning och dokumentation.


MÅL
Utveckla ett förstärkt vägledningspaket.
Effekten mäts genom dokumentation av insatser, hur många som nås av dessa och analys av hur insatserna tas emot av målgruppen. Hur många är intresserade av olika åtgärder?

MÅL
Utveckla samarbetet med andra organisationer och kompetenser
Effekten mäts genom kartläggning och dokumentation av vilka samarbetspartner som är aktuella och på vilket sätt samverkan kan ske i ett genomförandeprojekt.

MÅL
Kartlägga behovet av kompetensutvecklingsinsatser, lokaler, utrustning och personal
Effekten mäts genom en analys av kompetensutvecklingsbehov hos tänkbara deltagare i ett genomförandeprojekt. Klargöra planerad omfattning av lokaler, utrustning och personal.

MÅL
Undersöka möjligheten att utveckla ett samarbete med liknande projekt och verksamheter i andra regioner i Sverige, framför allt Norrbotten.
Effekten mäts genom dokumentation från studiebesök i syfte att skapa utbyte.

MÅL
Undersöka möjligheterna till transnationellt utbyte. Få igång ett samarbete med vägledningsorganisationer i andra EU-regioner. Lära av andra och varandra när det gäller integration och bekämpning av arbetslöshet.
Effekten mäts genom dokumentation från studiebesök till och från andra länder i syfte att skapa utbyte.

MÅL
Sprida information om projektresultaten.
Effekten mäts genom en analys av hur kommunikationen tas emot bland olika mottagare

I förprojekteringen läggs en grund för det fortsatta arbetet med tillgänglighet för personer med funktionshinder. Vi kommer att undersöka vad som krävs för att uppnå fysisk, kommunikativ och informativ tillgänglighet under ett genomförande och analysera förutsättningarna samt ställa krav kring detta vid en eventuell upphandling av lärlingsutbildning eller orienteringskurs. En förutsättning för att arbetet ska vara framgångsrikt är att nödvändiga hjälpmedel och anpassade lokaler finns att tillgå. Vid kontakter med arbetsgivare kommer frågor om tillgänglighet att lyftas fram.

Intresseorganisationer ska kontaktas under förprojekteringen för att säkerställa att planeringen är väl genomtänkt utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Information och kommunikation ska produceras i lättläst format. Information på webbplatsen ska följa Umeå kommuns riktlinjer. En självklar utgångspunkt för projektet är Umeå kommuns policy om värdegrund.

Funktionshinder kan också vara dolda och utgöra hinder för att komma in på arbetsmarknaden. VIVA Vägledning har lång erfarenhet av att möta personer med sådana problem som t ex dyslexi, ADHD eller Aspbergers syndrom.

Vi ska analysera hur några andra länder inom EU har löst problemen med integration och arbetslöshet hos utrikesfödda. Vilka erfarenheter har man i Europa när det gäller integration av invandrare på arbetsmarknaden? Flera länder har en mycket lång erfarenhet av invandring från många kulturer.

Vi ska också titta på något EU-land med låg arbetslöshet. Hur arbetar man t ex i Nederländerna för att hålla arbetslösheten på en låg nivå, 3,4 %? Är arbetslösheten låg så borde integrationen av invandrare fungera bra. Det är vår hypotes.

Vi kommer dessutom att undersöka hur man kan utforma lärlingsutbildningar. Vi tror att Danmark är intressant i detta sammanhang. Danmark har en relativt låg arbetslöshet och verkar ha ett väl utvecklat koncept när det gäller lärlingsutbildningar.

Hur arbetar man aktivt med yrkesvägledning i andra länder? Hur ser man på yrkesmeriter från andra länder? Hur jobbar man med validering? Det ska vi också kartlägga.

• Arbetsförmedlingen Umeå
• Fk Umeå
• Socialförvaltning, Umeå Sociltjänst
• VIVA Kompetenscentrum

• Bjurholm
• Robertsfors
• Umeå
• Vindeln
• Vännäs