Logotyp på utskrifter

VAN - Verktyg för Anställning

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareUrkraft Service AB
KontaktpersonTherese Nilsson
E-posttherese@urkraft.se
Telefonnummer0910 -579 38
Beviljat ESF-stöd3 148 663 kr
Total projektbudget7 871 666 kr
Projektperiod2009-08-01 till 2012-04-30
RegionÖvre Norrland
In English

Sammanfattning

Vi ska utveckla en Skellefteå modell för ungas resurser ska bättre tas tillvara på arbetsmarknaden, i lokal samverkan och med transnationell inspiration.

Bakgrund

I Skellefteå idag står många unga utanför arbetsmarknaden, deras resurser tas inte tillvara. Den lokala arbetsmarknaden går miste om kompetenser när de unga flyttar. Den kommunala ekonomin försämras, försörjningsbördan ökar för de som bor kvar. Unga människor går ut skolan, motivationen och självkänslan sjunker när deras kunskaper inte efterfrågas. Unga får dålig förankring i det svenska samhället, förskjutet vuxenblivande, längre beroende av föräldrar/samhället och i värsta fall missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa.

Orsakerna till denna situation är flera, och i en gemensam workshop med partnerskapet och ytterligare aktörer gjorde vi följande analys:

SAMHÄLLET OCH STRUKTURER
Skellefteå är en traditionell industriort. Familjer har bott här i flera generationer, och som barn har man fått sin skolpraktik och sitt första jobb genom föräldrarnas kontakter. Arbetsmarknadskontakterna har alltså skapats genom familjen och familjens nätverk. Med en förändrad samhällsstruktur där familjekonstellationer är annorlunda, människor flyttar mer, de vuxna har mer specialiserade arbeten, etc fungerar inte detta system längre tillfredsställande. Skolas och yrkesutbildnings roll som brygga till arbetsmarknaden måste utvecklas för att ge de unga verktygen istället. Det blir allt viktigare att gymnasieskolans verksamhet har ett sikte på arbetsmarknaden som mål för sina elever, snarare än examensdagen. Det måste finnas bra koppling mellan utbildning och framtida yrkesmöjligheter.

I Skellefteå såväl som i alla Sveriges kommuner, finns väl utbyggt välfärdssystem som ska ta hand om oss medborgare i alla lägen, knutet till alla de olika förutsättningar vi har och olika förändringar som vi kan utsättas för. Välfärdssystemet är utifrån detta uppdelat på olika myndigheter med ansvar för olika insatser/målgrupper. Baksidan av detta är att vi får ett samhälle som är svårt att förstå sig på, med tydliga ansvarsområden så länge individen passar in i en målgrupp, och med ett skyddsnät baserat på ett stuprörstänkande. Skyddsnätet har många hål som i sämsta fall medför att en individ permanent faller mellan stolarna. Unga är särskilt drabbade då de är 'nybörjare' i samhället. Vägledning inom skolan är fokuserad på nästa utbildningssteg, eftersom detta är 'allas tänkta väg', inte på att förstå samhället som de alla är del av. Det finns ingen helhetsmodell för att smidigt ta klivet till att självständigt ta del av samhället och arbetsmarknaden. Samverkan saknas.

Samverkan mellan Arbetsförmedling och Gymnasieskolan är dålig. Gymnasieskolan arbetar mycket litet med klivet över till arbetsmarknaden under studietiden, därefter tar Arbetsförmedlingen över med ett annat fokus: jobb. Individens konkurrenskraft som helhet är inte fokus för någon.

Synen på icke-formell utbildning är ett problem, den ses inte som en likvärdig resurs för kunskapsinhämtning som den formella skolan. Detta beror delvis på de icke-formella utbildningarna själva som i för liten grad arbetat nära arbetsmarknaden, delvis på bristande kommunikation av resultat.

GYMNASIESKOLAN OCH ICKE-FORMELLA LÄRMILJÖER
Skellefteå idag rankas mycket lågt med avseende på kontakten mellan gymnasieskola och arbetsliv. Rankingen har medfört att en särskild grupp tillsatts inom kommunen. Det finns nationella faktorer som spelar in: vissa gymnasielinjer saknar helt praktikmöjligheter (t ex samhälls), vissa specifika utbildningar finns det inget behov på arbetsmarknaden för, dålig koppling mellan IV och de övriga nationella programmen. Men varför är just Skellefteå så lågt rankat? Orsaker men framförallt lösningar behöver identifieras.

Sammantaget i Skellefteå medför detta att arbetsgivare upplever att unga arbetssökande inte har lämplig kompetens, och att unga för lite får prova på olika yrken och olika arbetsplatser samt inte ges möjlighet att bygga kontakter i arbetslivet. Klivet från gymnasieskolan till arbetslivet blir därför ett kliv in i en främmande värld. De ungas konkurrenskraft skulle kunna vara mycket bättre på Skellefteås arbetsmarknad med ökad samverkan mellan arbetslivet och gymnasieskolan.

I Skellefteå idag finns också en svag studietradition, jämfört med Sverige som helhet. Men då är måttstocken formell utbildning. Kan vi sätta individens konkurrenskraft på arbetsmarknaden i fokus och utveckla och lyfta statusen hos icke-formella lärmiljöer? Det efterfrågas också alternativa studiemiljöer för de unga som har negativa erfarenheter av traditionell skolgång. Icke-formella studiemiljöer är givetvis inte automatiskt lösningen, utan även där behöver kopplingen till arbetsmarknaden förstärkas.

Det efterfrågas också alternativ för att kunna läsa in ett icke komplett gymnasiebetyg. Gymnasieskolan tar nämligen inte itu med mindre kompletteringar direkt efter avslutad skolgång, trots att det är bättre för individen med snabba insatser.

Konkurrenskraften hos unga handlar inte bara om att kunskap och kompetenser ska vara de som efterfrågas, det handlar också om att själv se sina kompetenser och kunna kommunicera dem. Arbetsgivare efterfrågar många gånger kompetenser som inte finns inom gymnasieskolans kursplaner. Metoder borde därför utvecklas och spridas för hur de unga själva bättre kan se och förstå vad som efterfrågas samt lära sig se och marknadsföra kunskaper som kommer från andra delar av tiden i skolan, men även från icke-formell utbildning och genom fritidsverksamheter.

ARBETSMARKNADEN OCH ATTITYDER PÅ ARBETSMARKNADEN
Idag i finanskrisens skugga är många varslade i Skellefteå och arbetslösheten stiger. Ungdomsarbetslösheten kommer att stiga mer än genomsnittet. Principen om 'sist in, först ut' drabbar givetvis de unga i större grad, men det kommer också att bli mycket svårt för de som nu går ut gymnasieskolan i vår att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi riskerar att få en 'tappad årskull' som blir fast i arbetslöshet extra länge. Hur kan vi motverka detta?

Även utan denna rådande recession finns tendenser och attityder på arbetsmarknaden som missgynnar unga. Att anställa unga utan arbetslivserfarenhet anses vara förenat med höga kostnader, både i form av risken att anställa ett 'oprövat kort' och därmed riskera att måsta avskeda och rekrytera på nytt, och att de anses sänka lönsamheten.

Arbetsgivare är inte så villiga att ta emot praktikelever, en teori är att det grundar sig i dålig struktur och kommunikation: arbetsgivaren vet inte vad som förväntas av praktiken, eleven är dåligt förberedd och vet inte själv varför han/hon är där, dvs det förväntade lärandet är inte tydliggjort och därmed får inte heller eleven samma möjlighet att visa upp sig och arbetsgivaren upplever inte de positiva effekter som praktiken skulle kunna ge. Kan detta bli bättre med ökad samverkan och förbättrad kommunikation och struktur, bättre matchning?

Ungas egna attityder och förväntningar på arbetsmarknaden spelar också in. Många unga lever i en önskevärld och förväntar sig nämligen att de genom arbetet ska förverkliga sig själva, när arbete istället för de allra flesta arbetstagare handla om försörjning.

UNG FÖRETAGSAMHET
Att starta och driva eget företag upplevs i allmänhet som svårt och krångligt. Bilden är att man ska vara extra modig och galen, och vilja jobba dygnet runt och ha en unik idé. Samtidigt ska man ha stora kunskaper i allt som företagandet innebär. Dvs man blandar ihop företagsamheten med innovatörskapet. Detta är en orealistisk bild som få unga känner sig hemma i. Inte underligt att få unga startar eget företag!

Stödet till unga som är intresserade av att starta eget företag är dåligt. Att prova på eget företag är bara en möjlighet för ett fåtal elever, dvs de som valt något av de enstaka program som har detta som del i utbildningen. Inget av dessa program är ett praktiskt inriktat program. Därtill finns det inget naturligt steg vidare för de ungdomar som fått prova på företagande i gymnasieskolan och vill fortsätta efteråt.

För modeller och metoder, se syfte.

Syfte

Med lokal samverkan som grund, och transnationell samverkan som inspiration, vill vi utveckla en Skellefteå-modell för att ungas resurser ska tas tillvara på arbetsmarknaden.

I modellen ska det offentliga, privata och ideella samverka, modellen ska ha en flexibilitet som fokuserar på att öka ungas konkurrenskraft på arbetsmarknaden, där det bästa från det formella och det icke-formella kombineras.

Som delar i denna modell framträder följande:

REELL SAMVERKAN
För att uppnå en verkningsfull modell måste arbetet ske i reell samverkan, på flera olika plan:
- mellan myndigheter: kommunens olika verksamheter som berörs: gymnasiekontoret, arbetsmarknadsavdelningen, socialkontoret, fritidskontoret och ihop med Arbetsförmedlingen och försäkringskassan, i syfte att motverka stuprörstänkandets negativa effekter.
- Mellan offentligt, privat och ideellt, där skolan, arbetslivet och ideella verksamheter samspelar för en helhetssyn.
- Mellan arbetsliv, formell utbildning och icke-formell utbildning för att sätta individens utveckling av sin konkurrenskraft i centrum.
Det finns en historisk samverkan att bygga vidare på (se programkriteriet Samverkan), och denna kommer att fortsätta i form av detta projekts styrgrupp. Styrgruppen ska också ges ett särskilt uppdrag att under projektets tid skapa förutsättningar för att samverkan kan fortsätta även efter projekttidens slut.
Samverkan kommer också att ske genom olika workshops och gemensamt utvecklingsarbete (i nästa delmål).

Förstudiearbetet har identifierat en samverkansmodell i Motala, 'Ung resurs', som inkluderar både samlokalisering och samverkan. 'Ung resurs' riktar sig till unga mellan 16-24 som har funderingar kring sin framtid eller livssituation och 'Ung resurs' hittar vägarna framåt i samhällsapparaten, i individuell planering. Detta är ett samarbete för att hitta nya metoder för unga människor att komma till självförsörjning, dvs samma syfte som detta projekt. Vi ser idag 'Ung resurs' som en modell att lära av och sträva mot i en Skellefteåmodell.

UNGAS KONKURRENSKRAFT PÅ ARBETSMARKNADEN SKA FÖRBÄTTRAS
Det är centralt att vi uppnår ett samspel i triangeln individ, utbildning, arbetsmarknaden, först då kan ungas konkurrenskraft på arbetsmarknaden i Skellefteå bli bättre, till gagn för hela samhället. Denna del i Skellefteåmodellen är den mest omfattande delen i projektarbetet och består både av metodutvecklingsarbete och praktiskt arbete med unga i målgruppen. I detta projekt ska vi samverka med, lära av och bygga vidare på resultat och redan utvecklade modeller i andra ungdomsprojekt: Kompare, F-Salt mfl verksamheter där partnerskapet, Arbetsförmedlingen i Skellefteå och Kommunens arbetsmarknadsgrupp också är delaktiga.

Under detta delmål planerar vi för dessa operativa verksamheter:

- Utveckling av en ungdomsmodell för icke-formell utbildning för unga arbetslösa, med stark arbetsmarknadskoppling: förberedande utbildning med trainee för unga arbetslösa, med OCN för erkännande av lärande. Målet är att individen får arbete eller går vidare till studier. I modellen ska ingå att skapa en miljö som på ett effektivt sätt ger förutsättningar för att fullgöra gymnasiebetygen för de som har IG i något/några ämnen. Samverkan mellan: AF, Urkraft, gymnasiekontoret, OCN.

- Utveckling av ungdomsmodell för unga som inte vill vara i skolan alls, och som inte tas omhand av AF utan ofta hänvisas tillbaka till t ex IV-programmet. Nya spår för att se till helheten för individen där mental träning ingår, nya och arbetsplatsnära lärmiljöer etc. Använda metoder som togs fram i SALT-projektet. Samverkan IV-programmet/gymnasiekontoret, Fritid, Socialkontoret, AF och Urkraft.

Under detta delmål planerar vi för detta förebyggande arbete:

- utveckla modeller för att inom utbildning se arbete som slutmål ist f utbildningens avslut, att tillämpa, utveckla och brett nyttja metoder som stärker koppling till arbetslivet. Det ska utvecklas verktyg som skapar en röd tråd från skolan, via kompletterande utbildningsinsatser och i fritidslivet, till arbetsmarknaden. T ex utveckla metodhandbok för hur gymnasieskolans alla delar kan använda CV tidigt, yrkesorientering tidigt i samtliga program, arbetslivskontakter strategiskt och planerat, ung-företagande som del i fler program och stöd i fritidsverksamhet, utvecklad vägledning till samhällssystemen etc etc. Detta ska också testas. Dessa metoder utvecklas i samverkan mellan gymnasiekontoret Urkraft och fritid för att uppnå helhetstänk.

Under detta delmål planerar vi för detta utvecklingsarbete:

- Utveckla/tydliggöra fritid som lärmiljö till nytta för att stärka bryggan från skola till arbete. Fritidsmiljön för lärande av kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden kan spela en mycket viktigare roll i framtiden än den gör idag. Fritidsverksamhet bygger därtill på frivillighet, vilket för många ökar motivationen och engagemanget. Målgruppen är de som lämnat gymnasieskolan, även om E4:an också har en stor del besökare som fortfarande är i gymnasieskolan. Samverkan mellan Fritidskontoret/E4:an och OCN.

- utveckling av arbetsplatsen som lärmiljö, med tydligare struktur, uttalat förväntat lärande, utvecklad handledarroll, erkännande av lärandet.

- alternativ yrkesutbildning för unga, där en alternativ utbildningsväg arbetas fram där det formella och icke-formella samverkar och lärandet erkänns såväl i gymnasiebetyg som i OCN-intyg. I modellen testas hur det formella och icke-formella kan samverka direkt för att individer som inte känner sig hemma i den formella skolmiljön ändå ska kunna fullgöra en gymnasieutbildning. Inriktningen ska vara media, där Skellefteå har en väl utvecklad bransch med företag som har både spetskompetens och bredd och i Skellefteå finns också välrenommerade eftergymnasiala utbildningar. Att utveckla en yrkesutbildning som passar projektets målgrupp på ämnet media är också lämpligt då det är ett intresse som många unga har. Att fullgöra en gymnasieutbildning inom ett ämne som intresserar, ökar chanserna för att fullgöra hela utbildningen. Inom projektet ska förutsättningarna för en implementering av en sådan yrkesutbildning undersökas, där förutsättningarna delvis bygger på hur bra samverkan i de övriga projektdelarna utvecklas.

UNGFÖRETAGSAMHET
Vi måste skapa förutsättningar för fler unga att starta företag. Detta delmål kommer att inledas med en fördjupad kartläggning av vilka insatser som behövs utifrån målgruppen. Såväl LR-workshops som Open Space-sessions med unga kan vara en del av denna kartläggning. Resultatet kan inte förutses i denna skrivning. Insatserna i delmålet kommer att utgå ifrån dessa resultat. Några exempel kan vara: mer och bättre information, bättre möjligheter att prova på, stöd i utveckling, bättre steg över från UF i gymnasieskolan ut i arbetslivet, undersöka möjligheter till s k microlån, politiska påtryckningar för förändringar i olika regelverk.

FÖRÄNDRADE ATTITYDER OM OCH PÅ ARBETSMARKNADEN
Med rätt utformade aktiviteter inom delområdena ovan kommer attityder hos målgruppen och attityder hos arbetsgivare att förändras under projekttiden. Ökade kunskaper hos de unga om arbetsmarknaden och dess möjligheter/förutsättningar ger en mer realistisk bild hos målgruppen. Detta är en förutsättning för att kunna fatta riktiga beslut om den egna framtiden. Ökade kontakter mellan unga och arbetsgivare kan ta bort de fördomar som finns och ge arbetsgivare bättre underlag för rekryteringsbeslut, där ungas kompetenser och resurser blir tydligare.

Det vore också bra om företagen kan hitta sin roll i ett gemensamt socialt ansvarstagande för allas delaktighet i samhället. Alla i samhället har ett ansvar för hur samhället välkomnar nya in i gemenskapen, det är inte bara myndigheters, skolans eller föreningars ansvar, även företagen kan göra stor skillnad.

Hur det transnationella arbetet i projektet bidrar till ovanstående, framgår av den särskilda beskrivningen under rubriken 'transnationalitet'.

Målsättning

Under respektive delmål ska vi nå följande mätbara effekter och resultat:

REELL SAMVERKAN
- att den historiska samverkan som funnits lever vidare och att förutsättningarna för fortsatt samverkan undersökts.
- att personal och beslutsfattare involverade upplever att samverkan funnits under projekttiden och att den varit till nytta för målgruppen
- reell samverkan visas genom att de planerade ungdomsmodellerna kunnat formeras och blivit tillgängliga för målgruppen.

UNGAS KONKURRENSKRAFT
- att en ungdomsmodell skapats som ska omfatta 100 unga arbetslösa under projekttiden
- att en ungdomsmodell skapats som ska omfatta 15 unga som lämnat skolan, per år.
- Att ungdomsarbetslösheten, efter justering pga konjunkturläget, sjunkit i Skellefteå
- Att vi utvecklat och testat 5 olika metoder i det förebyggande arbetet
- Vi har under projektets tid erkänt lärandet för 10 unga arbetslösa inom E4:ans verksamhet
- Vi har under projektets tid erkänt lärandet hos 50 unga arbetslösa för deras lärande på arbetsplatsen (inkl utlandspraktik på arbetsplats)
- Förutsättningarna för genomförandet av en icke-formell yrkesutbildning har utretts


UNGFÖRETAGSAMHET
minst 1 open space-session är genomförd där minst 5 resultat/önskemål från deltagarna följts upp/utretts eller mötts.

ATTITYDER PÅ ARBETSMARKNADEN
- Deltagarna upplever att kontakterna med arbetsmarknaden ökat
- Personal upplever att det finns fler metoder för dem att använda för att öka kontakten mellan deltagare och arbetsmarknad
- Mätning bland involverade arbetsgivare visar på positiva upplevelser av mötet med deltagare.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De lokaler som används i projektet ska vara tillgängliga för alla som på något sätt ska ta del av projektets verksamheter. Förstudietidens granskning visar också att samtliga lokaler som kan vara aktuella är tillgängliga för människor med fysiska funktionshinder genom att vara tillgängliga med hiss, tröskelfria etc. De är också lättillgängliga via lokaltrafik och bil/taxi. Lokalerna ska heller inte utesluta personer med allergier, utan de rengöringsmedel som används berörs och rökning ska vara förbjuden, och parfym undvikas. Hos varje partner finns beredskap att möta sådana behov. Vid behov kan också IT-utrustning anpassas och övriga anpassningar göras för pesoner med läs-, hör- eller skrivsvårigheter.

Projektets verksamhet ska också vara tillgänglig avseende bemötandet. Samtliga partners har stor erfarenhet av att arbeta med målgruppen, och bemötandefrågor är ständigt aktuella. Några partners deltar redan idag i ett kompetensutvecklingsprojekt där de har utökat sina kunskaper om t ex Autism och mångfald kommer att vara ett tema för en utbildningsdag under våren 09. Under projektets gång kommer vi att fortsätta arbeta med bemötandefrågor och mångfaldsmedvetenheten inom personalgrupperna hos partnerna, då detta är en viktig ingrediens för fungerade verksamheter för denna målgrupp.

Den kommunikativa och informativa tillgängligheten kommer att bestå i:
- tydligt och anpassat utbildningsmaterial, utifrån olika behov.
- Deltagare ska ges olika möjligheter att kommunicera med handledare: grupp, enskilda samtal, telefon, mail etc.
- Deltagare ska ges möjlighet att visa sitt lärande på det sätt som bäst passar deltagaren, i enlighet med OCN:s förhållningssätt och kvalitetskrav.
- Projektet ska ha en hemsida med information om projektet och för att öka tillgängligheten både internt och gentemot målgruppen.
- Informationsmaterial ska utformas som är tydligt och lättläst, och inriktad på projektets olika mottagare. Det betyder bl a att broschyrer, skrifter, nyhetsbrev och hemsidor anpassas så att ingen utestängs från att kunna ta del av informationen. Språket ska vara enkelt, tydligt och befriat från tvetydigheter.

Vi vill också i vårt arbete med tillgänglighet inspireras av vår partner Stiftelsen Activa som har mångårig erfarenhet av tillgänglighetsarbete och kunskap om olika funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Generellt sett ska vi sträva efter nolltolerans mot all form av diskriminering, inklusive könsdiskriminering!

Vi har identifierat en ojämn könsfördelning hos målgruppen, och fortsatt, fördjupat, arbete med att kartlägga varför det är så är viktigt. En första slutsats man kan dra inför genomförandet är att verksamheterna ska utformas för att främst möta denna majoritet unga mäns behov för att vara verksamma. Men det är viktigt att gå djupare än så, det är nämligen en stor risk för att det finns ett mörkertal bland unga kvinnor som har behov av stöd, men inte kommunicerar detta på ett lika tydligt sätt som de unga männen. Detta måste vi ta reda på. Om så är fallet, måste vi agera därefter i projektverksamheten. Hur detta yttrar sig blir nästa steg efter kartläggningen.

Partnerskapet ska tillvara möjligheterna att bryta könsbundna mönster hos deltagare. Verksamheter inom Urkraft har visat att när generella kompetenser lyfts fram, i diskussioner kring vilka fördelar olika yrken ger varje individ, vidgas deltagarnas perspektiv och de ser fördelar med olika yrken som de inte sett tidigare. Vi har därmed möjlighet att påverka människor att bryta köns-, utbildnings- och åldersmönster i val av yrke, genom att bryta yrkesvalsmönster som är baserade på förutfattade meningar om sig själv och om arbetsplatser/yrken. Medarbetare ska alltid ha med jämställdhetsperspektivet i mötet med deltagare. Projektet ska analysera och utveckla sitt informationsmaterial, både när det gäller bilder och text, så att inte stereotypa beskrivningar av kvinnor och män i arbetslivet förekommer.

Även i projektets organisation ska vi sträva efter en jämn könsfördelning i alla arbetsgrupper i projektet då det bidrar till en mer stimulerande arbetsmiljö i projektet.

Genom insamling av statistik och som del av den externa utvärderingen kommer följande frågor att kunna besvaras under projektets gång:
- Hur ser jämställdheten ut bland målgruppen, löpande under projekttiden?
- Varför är unga män överrepresenterade i målgruppen?
- Hur bemöter vi män respektive kvinnor i verksamheterna?
- Hur ser vårt budskap ut i material och på hemsidan?
- Hur har projektet bidragit till att öka jämställdheten?

Transnationellt samarbete

Den transnationella verksamheten i detta projekt består av två stora grenar: erfarenhetsutbyte/inspiration/överföring av modeller samt kompetensutveckling för unga/metodutveckling. Nedan beskrivs dessa två delar var för sig.

TRANSNATIONELLT SAMARBETE FÖR ÖVERFÖRING AV MODELLER, STUDIEBESÖK OCH INSPIRATION är ett viktigt verktyg i framtagandet av denna Skellefteåmodell för att ta tillvara ungas resurser på arbetsmarknaden. Vi ska samarbeta transnationellt med verksamheter som befinner sig i samma utvecklingsprocess som vi, och inspireras av verksamheter som redan nått delar av de mål som vi har för vår Skellefteåmodell.

Estlands socialfondsmyndighet har som mål att Estlands socialfondsmedel ska användas för att utveckla fritidssektorn som lärmiljö och brygga till arbete. Vi ska därför samarbeta med Estonian Youth Work Center, som är ansvarig för att implementera programmet i Estland, kontaktperson: Edgar Schlümmer, i form av studiebesök och erfarenhetsutbyte för att följa varandras utvecklingsprocesser och inspireras av varandras metoder och resultat.

Danska ungdomsskolor är en statligt reglerad verksamhet som idag kombinerar formell utbildning, icke-formell utbildning och fritidsverksamhet under samma tak. Vi ska besöka ett par eller fler danska ungdomsskolor för inspiration och överföring av modeller.

Skellefteås arbetsmarknad behöver internationell kompetens och erfarenheter. Genom mobilitet i form av utlandspraktik ökar ungas konkurrenskraft på arbetsmarknaden. KOMPETENSUTVECKLING FÖR UNGA ska vara en del av projektverksamheten genom samverkan med projekt inom Leonardo da Vinci (Center for Mobility, LLP-LdV-IVT-08/S/644, ett projekt som drivs av Urkraft) och med ett tyskt IDA-projekt (Job Destination Airport, projektägare: u.bus. Gesellschaft fürregionale Entwicklung und europäisches Projektmanagement mbh). Notera att dessa mobilitetsprojekt är separat finansierade.

Men som tidigare konstaterats är inte kompetensutveckling tillräckligt för att öka sin konkurrenskraft om den inte kan kommuniceras. Vi ska därför samverka med våra och mottagande aktörer i ovan nämnda projekt för att förbättra strukturen och kvalitetssäkringen av detta lärande genom att utveckla en metod för hur OCN-metoden kan förstärka Europass Mobilitetsdel. Detta metodutvecklingsarbete finansieras inom ramen för detta projekt.

Detta arbete ligger helt i linje med direktiv framtagna av Europeiska kommissionen inom the European Credit system for VET (ECVET) och the European Qualifications Framework (EQF) där Kommissionen ålägger varje medlemsland att presentera praktiska metoder för hur utländska studieresultat eller kompetensutveckling ska kunna presenteras på ett sätt som alla länder känner igen: ett gemensamt språk som ska använda sig av läranderesultat samlade i kursmoduler, med angivande av vilken nivå lärandet är på, och hur omfattande det är. Precis så fungerar OCN-metoden. Kommissionen säger också att detta ska kompletteras med kvalitetssäkring av lärandet, vilket OCN-metoden också gör. Att Europass, som är ett av Kommissionen framtaget verktyg, börjar användas i linje med ECVET och EQF vill vi härmed bidra till.

I denna metodutveckling kommer organisationerna som medverkar som sändande och mottagande aktörer i ovan nämnda mobilitetsprojekt att delta. Vi kommer också att samarbeta med NOCN i Storbritannien så att metoden även förankras inom det brittiska OCN-systemet.

Denna metodutveckling sker också i nationell samverkan med Stiftelsen Activas projekt inom samma utlysning som denna och de sändande och mottagande organisationer i andra länder som ingår i deras projekt. Därtill samverkar vi med Internationella Programkontoret som är ansvariga för Europass i Sverige. Denna metodutveckling kommer att omfatta flera metodutvecklingsworkshops, praktiska tester, besök hos mottagande organisationer för att utbilda dessa i metoden, utvärderingar etc, omfattande både deltagare i detta projekt och i Activas projekt. Internationella programkontoret kommer att delta i utvecklingsarbetet och utvärdera resultatet.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Skellefteå
  • Fritidskontoret

Samarbetspartners

  • Fritidskontoret
  • OCN Sweden AB
  • Urkraft Service AB

Kommun

  • Norsjö
  • Skellefteå